På väg söderut

Så några reflektioner från tiden som varit, och kring tiden som komma skall.

Sitter än en gång med livet ihoppackat, för att återigen byte boende, återigen för en begränsad period. Dalarna har varit fantastiskt kul och lärorikt, och visst har det sina givna fördelar att bo hemma hos föräldrarna igen, men efter dryga två månader känner jag mig mer än redo att återigen bege mig på resande fot ensam, steg för steg de 1000 kilometrarna söderut till Odense.

Det som varit:

• Min kirurgiska placering: Tre veckor med ortopeder, först på operation - vet inte om jag är sådär överförtjust i att stå och hålla i tänger, med bränt kött, blod och sårlukt, benflisor som sprutar och kirurger som ser ut att inte kunna tänka sig annat än att hamra, spika och såga i (levande) människokroppar. Mycket kompetens måste jag säga, men tills vidare håller jag mig reserverad omkring mitt intresse för kirurgi. Det var bra att få sy lite, ta mina första tag med skalpellen i en levande människa, och få se hur det praktiskt går till att ge folk nya höfter och knän, så missnöjd är jag absolut inte. Andra veckan stod jag på akuten, och fick ta mina egna patienter (förstås under uppsyn och ansvar av legitimerad läkare). Detta var mkt lärorikt, då det är en sak att läsa om omhändertagande och läkarvård, en helt annat att praktisera det. Den speciella känslan av att, med vit läkarrock, gå till väntrummet och ropa upp "Anders Andersson! Hej, jag heter Viktor och är läkarkandidat, vi kan gå till rum fem!", och för första gången se ut som en läkare, tvingas tänka som en läkare - vad måsta jag undersöka för att veta hur vi skall gå vidare? Vad skall ingå i journalen? Vad vill min läkare ha för rapport? Det är ju inte så att du vill slarva, och glömma bort de mest "självklara" saker (för de erfarna självklara, för oss nybörjare ofta svåra att komma ihåg). Jag kan kort nämna uppbyggnaden av svensk standardjournal för akutbesök, med huvudpunkterna Sökandeorsak/Kommer med/Indkrivningsorsak, Anamnes med Dispositioner (ligger det i släkten?), Expositioner (har pat. exponerats för ngt, ex malariamygg eller asbest?), Tidigare sjukdomar, Socialt, Tobak, Alkohol, Mediciner, och så Aktuellt med det patienten för tillfället besväras av: Status (hur har pat. det?), allmäntillstånd, övriga organsystem, Lokalstatus (har patienten stukat foten så är det foten som benämns här), Distalstatus (känns pulserna ut i foten?) etc. Härefter kommer Bedömning/Åtgärd, som alltså innefattar huruvida man går vidare med pat., om röntgen tas och vad den visat, och vad patienten informerats om, samt ev uppföljning. Sedan kommer det formella Diagnos med ICD-10 och ev andra koder, ex S93 Fodledsdistorsion.                                                                En sak som slagit mig är datoriseringen av journalerna, att man på allt fler (de flesta?) svenska sjukhus har e-journal. Varför i hela friden finns det 3-4 olika program för detta, som knappt kan kommunicera med varandra? Och som läkare tvingas du gå kurser och lära dig ett nytt system för varje gång du byter sjukhus (med ett an
  nat system). Patienter som varit på en vårdcentral i Dalarna har sin journal i ProfDoc, som inte ens är tillverkat för MS Windows som alla datorer f.ö. har, för att när de sedan läggs in på lasarett hamna i Melior. Problemlistan är lång, och jag är glad att jag inte tillhör den generation läkare som måste vara med i den absoluta starten av datoriseringen (stackars dem som dessutom måste lära sig skriva på tangentbord vid 50-60 års ålder, det går inte undan för vissa kan jag lova). Dock måste jag tillägga att patientsäkerheten är mycket god, och även om det finns brister så är e-journalsystemet det gamla systemet överlägset på i stort sett alla punkter (bl.a. baserat på läkares uttalanden)!
• Min allmänmedicinska placering/vårdcentral: tre veckor på jouren, alltså med de läkare som har hand om patienter som antingen ringt in eller klivit in på VC med mer eller mindre akuta tillstånd. Det kan vara allt från skärsår som skall sys, till ÖLI:s (övre luftvägsinfektioner), till könssjukdomar. Det var bra att få en inblick i hur primärvården fungerar i Sverige, med de vanligaste patientfallen och hur man som läkare hanterar det. Mycket tid gick åt sjukskrivningar, ÖLI:s, ULI:s/pneumonier, UVI:s (urinvägsinfektioner), bröstsmärtor, influensa och stukade fötter och tår, utslag m.m m.m. Jag gick även runt på alla möjliga delar av VC:en, på gyn (även om man som ung man inte alltid för att inte säga aldrig - av pat., helt förståeligt - är välkommen att stå och titta på när någon undersöks), på lab (skönt att få uppfriskat mina nål-/sticka hål-kunskaper, hur märkligt det än må låta), på BVC/barnavården med halvårs-ettårs-halvannatårs-tvåårskontroller, på vaccination med mera.

Det som komma skall: 

• Astrid Lindgrens barnsjukhus tre veckor iom. min medicinska placering. Därför beger jag mig nu söderut till Stockholm, för att där spendera tre veckor (som ni väl får höra om vid senare tillfälle). 
• Efter detta blir det Odense igen, verkligen efterlängtat, med studiestart redan måndagen efter sista praktikveckan, och hjärtblocket på andra delen av medicinstudiet. Jag skall även hålla i lunglabben/lungövelsen, samt så småningom även njurlabben/njurövelsen, så lite arbete skall jag också klämma in. Som tidigare nämnt/beklagat mig över är den danska kronan starkare än någonsin, så 33% går bort i växlingen, och incitamentet för att arbeta i DK är följaktligen även det starkare än någonsin.

Jag tillåter mig själv att avsluta med en härlig bild från Gambia-semestern, samt en bild från ett snövackert december-Dalarna. So long!

Om Rumänien och Sverige

Andrea Brunei är en rumänienfödd svensk, som nu läser till läkare i Rumänien.  I GP kan ni läsa vad han har att säga om det, liksom hans engagemang för en utlandsfilial till svenska läkarföreningens ungdomsförbund. 

Lite intressant statistik som presenteras (för 2008):

* I år har hittills 2 525 läkarstuderande fått studiemedel från CSN för att studera utomlands. Det är en stor ökning sedan 2003 då det var 869 personer som fick studiemedel för att läsa till läkare i utlandet.
* De populäraste länderna för utlandsstuderande svenska läkarstudenter att studera i är Danmark, Polen, Ungern, Rumänien och Tjeckien.
De tio vanligaste länderna bland läkarstuderande med studiemedel utomlands 2008.

Studieland Antal

Danmark 747
Polen 734
Ungern 339
Rumänien 195
Tjeckien 108
Storbritannien 95
Norge 41
Tyskland 41
Slovakien 38
Lettland 34

Källa: CSN

I en annan artikel berättas om att antalet svenska studieplatser faktiskt ökar:

Hösten 2009 inrättas ytterligare 110 nybörjarplatser på läkarutbildningen. Det är en utökning för tredje året i rad och det kommer att finnas nära 1 350 nybörjarplatser till läkarutbildningen, vilket är en utökning med 500 nybörjare under en tioårsperiod.

Jobb och studietips, samt leda finanskrisens spår

Linnea: Hur funkar det att jobba bredvid studierna, har du nattpass mitt i veckan? Tror också på att ligga i hårt från början så man slipper tentamenstressen. Har du några fina studietips?

Hej Linnea!

Jobbet i DK är mkt fördelaktigt, och FADL är inte enda arbetsgivare. Såtillvida du inte är sjuksköterska i botten eller likn. så är det gemensamt för de olika aktörerna att du skall gå en kurs hos dem innan, som jag alltså rekommenderar att man tar ganska tidigt på studiet.

Nuförtiden får man tjäna 40,000 danska kronor skattefritt, vilket är på väg att höjas ytterligare.

Finanskrisen har ju gjort det olidligt dyrt att växla svenska pengar till danska (då den danska kronan är bunden mot euron - i dagsläget äts ca 33% upp av valutaskillnaden, vilket inte är så kul när man växlar över CSN:s 45-50 tusen per termin) så incitamenten för arbete har aldrig varit starkare.

Du kan skriva upp dig på dag-, kväll- och nattpass, vardag som helg, helt efter hur du kännar att du vill arbeta, men de populära kvällsvakter-helg är förstås ganska svåra att få. Du finner säkert ett eget system som passar dig. 

• https://www.fadl-vagt.dk/ samt http://fadl.dk/
  
• http://www.dynamed.dk/
  
• Medicom (hittar inte hemsidan)
  

---------------------------------

Studietips då?

Ja, här är det individuella modeller som gäller, och därmed inget universalrecept. 

Goda råd så här i brådskans korthet:

- inställ dig på hårt plugg, och ett hårt första år. Ge inte upp! Mentala förberedelser kan vara nog så viktiga som språkliga (du skall stå på två ben, känna dig trygg i dig själv, i att flytta etc). Jag föll själv en del på den här punkten, kan jag erkänna.

- förbered dig väl på de områden du kan, framförallt språkligt, fixa bostad, VISA-kort, en bra cykel od. Du kommer säkert hitta klasskamrater som har läst kursböckerna innan ni ens börjat, men kom ihåg att inte ens skolan, som annars har en tendens att stressa upp folk, inte räknar med detta. Dina chanser påverkas inte av att din kamrat läst allt tio gånger, varken positivt eller negativt. Det är dig det handlar om, det är du som skall klara din examen. Detta gäller även omvänt - det räcker tyvärr inte med att säga att "men hon/han läste ju lika lite som jag" efter att ha dumpat en examen. Hur hjälper det dig? Det kan låta självklart, men här talar jag av treårig erfarenhet ;-)

 Alla klarar sig bara man läser det man skall, från terminsstart till examen. Min fackliga tutor formulerade det så här då jag började första terminen: "att klara första delen på medicin (bachelor) handlar inte om att ha en stor hjärna, utan en stor bak att sitta på och läsa".

- inställ dig på stenhårt plugg, men plugga med sunt förnuft. Jag själv ex. (och många med mig) brände ut mig en hel del första året då jag trodde att allt i livet handlade om att klara examen. Ungdomligt naivt och skadligt, säger jag nu, klok och gråhårig som jag blivit (hrm-host-host-harkel). Se till att skaffa dig ett brett socialt nätverk, samt intressen utanför studiet. Gå med i någon idrottsförening ex, där du lär känna folk utanför din termin (även om det har en tendens att bli 90% medicinstuderande).

- mycket handlar om inställning! Jag har en vän som läser på KTH som tycker att examen är det roligaste med hela universitets (eller jaja, i hans fall högskole) -läsningen, och jag har faktiskt lyckats ha en - om jag får säga det själv -  balanserad inställning till examen när jag väl sitter där, samt dagarna innan. Stress är bra, men ta det med måtta. Inställningen till hela studiet är också viktigt. Fundera på vad utbildningen betyder för dig (är svaret: "allt" så bör du hoppa tillbaks till min pkt 1), och se det som en liten liten del av ditt liv som du - oavsett om du gör den med 15 dumpade examen samt tre extraterminer, och oavsett om du är 25 eller 45 när du är färdig - blott kommer att blicka tillbaka på som "där i min ungdom, när jag gick min utbildning i Danmark, för många många år sedan".

- följ mina övriga Tips inför studiet, där listan börjar bli lång.

Listan kan göras lång, och jag skall själv fundera lite mer på det här. Ovanstående punkter är det jag spontant kom på så här en fredagseftermiddag, men kom gärna själva med tips och råd, ni som börjat läsa / har funderat kring detta!

Trevlig helg!

Viktor

Tips: Hur söka medicin i Odense?

Såhär dryga två månader innan ansökan skall skickas in tänkte jag dra mitt strå till er jättelika stack av beslutsångest, nervositet och kanske t.o.m. studielängtan.

All info finner du  här (generellt) och här (speciellt för nordiska ansökare). Sista ansökningsdatum är 15/3-2009. En dansk guide till själva ansökan finner du här (pdf). 

Förkortat ser det ut såhär, ngt försvenskat av undertecknad:

 

Ansökningskrav för nordiska ansökare

Kort:

-kvot 1 (intag på betyg): 17,8

-kvot 2 (intag på intervju): 14,9.

 

(Siffror för 2008)

 

Vid Syddansk Universitet finns totalt 250 platser till medicin vart studieår, varav15 platser är till norska ansökare.

Av de 250 fördelas 125 i kvot 2 och 125 i kvot 1.

 

100 studerande börjar deras studier 1:a september, medan 150 börjar 1:a  februari. 

(Man kan önska vilken månad man vill börja, men då de flesta vill börja i september så sker fördelningen efter principen de äldsta först, dvs de 100 äldsta får börja i september samma år som ansökan skickas in, och de 150 yngsta, ev med äldre som aktivt ansöker om det, får börja februari året efter ansökan.)

 

--------------------------------------------------------

 

Eksamen som krävs

Studieberättigande till vidaregående utbildning i Danmark i kvot 1 och 2 är:

• Naturvetenskapsprogrammet (NV-)
• Samhällsvetenskapsprogrammet (SP-)
• Estetiska programmet (ES-)  och
• Teknikprogrammet (TE-)

Der foretages en officiel omregning af karaktererne (betygen) til en dansk optagelseskvotient, og ansøgeren vurderes herefter til optagelse på lige fod (alltså lika villkår) med ansøgere med en dansk adgangsgivende eksamen i kvote 1 og 2.

Kurser man skall ha läst (karakter=betyg)

 

• Dansk A - (kan ersättas med högsta nivå i svenska, norska, isländska eller finska. Kommentar: Kom ihåg att man i danska gymnasiekurser först läser C-kursen, sedan B  och till sist A (om tre steg finns, annars börjar man på B -> A. Högsta nivå=A-nivå, i  Sverige är ju B och C om det finns högstanivå). Här tror jag inte man måste ha läst  svenska C, men väl svenska B.
• Engelsk B - (Engelsk A Sverige - Engelsk A-språk Norge)
• Matematik A med mindst karakteren 2  - (Matematik E Sverige - 3MX Norge)K: Tveksam till att du måste ha läst matte A-E, NV-programmets D-nivå skall räcka, kanske t.o.m. C-nivå från SP .
• Fysik B med mindst karakteren 2 -  (Fysik A Sverige - 2FY Norge) K: Fysik B krävs alltså inte - en del fysik läses de första fem terminerna. Tänk på detta när ni väljer tekniskt basår vs termin – om ni kan klämma in det på en termin och bara läsa fysik A så kommer ni ju ändå in i DK, problemet är dock om ni inte kommer in och vill in någon annan stans – då krävs säkerligen fysik B. Dumt att chansa kanske… Diskutera med syv:en/syo:n
• Kemi B med mindst karakteren 2 -  (Kemi B Sverige - 3KJ Norge) K:  Kemi B krävs alltså inte - en del basal kemi genomgås de första terminerna.

Dansk karakter 2 = svensk karakter 9 = norsk karakter 2

K: Vet inte vad de menar. En svensk "9" är ju under godkäntnivå, när man talar snittbetyg från gymasiet. De menar nog ”godkänt”, men håll er till de betygsgenomsnitt som nämns i stället, alltså omkring 17-19.

--------------------------------------------------------

 

Se Cirius for information om udenlandske niveauer og karakterer, og hvad de svarer til i forhold til de danske. K: jag har dock tagit med större delen av informationen här nedan.

Vær opmærksom på følgende (alla utbildningar i DK generellt): 

- En Högskoleprov ensamt är inte studieberättigande i Danmark.

 

- Januar 2010 bortfalder muligheden for, at blive optaget på baggrund af et samlat betygsdokument fra gymnasial vuxenutbildning. Der kan heller ikke optages på baggrund af et reduceret program. Hvis ansøger opfylder kravene om grundläggende behörighet inden ændringerne træder i kraft den 1. januar 2010 får ansøgeren adgang efter de nuværende regler.

- Ansøgerens studieplan opgjort i gymnasiepoint skal mindst svare til det krævede antal gymnasiepoint i programmet. Ansøgerens gymnasiepoint (studieplan) er opført på slutbetyg (afgangsbeviset).

- Afgangsbeviset, slutbetyg, skal være bestået med karakteren godkendt i mindst 90 % af programmet (det samlede antal gymnasiepoint) for at give Grundläggande behörighet. Det betyder, at der må være givet IG i højst 10 % af programmets point (250 point).

- En eksamen skal indeholde de otte : svensk A og B (alternativt svenska som andraspråk A og B), engelsk A, samfundsvidenskab A, religionsvidenskab A,matematik A, naturvidenskab A, idrott och hälsa A og estetisk verksamhet. A-niveau er det laveste niveau i Sverige. 

- Eksamen skal endvidere indeholde specialarbete/projektarbete. Det skal være karaktersat (indeholde betyg), men der er ikke krav om, at specialarbetet/projektarbejdet er bestået (godkänt).

 - På slutbetyget skal der stå enten (antingen) "Fullständigt program" eller "Utökat program" (alltså inte "reducerat" eller "samlat betygsdokument" f.o.m. 2010).Fullständigt program betyder, at ansøgeren enten har taget det normerede antal point eller har valgt kun at medtage det normerede antal gymnasiepoint på eksamensbeviset. Dvs. ansøgeren kan have taget yderligere fag (ämnen/kurser). Dette vil fremgå af et samlat betygsdokument. Utökat program betyder, at ansøgeren har taget fag ud over det normerede antal gymnasiepoint og har valgt at medtage disse point på slutbetyget. Fra og med 2010 vil samtlige gennemførte fag fremgå af slutbetyget. 

- Slutbetyg/avgångsbetyg fra Komvux er adgangsgivende (studieberättigande) til videregående uddannelse i Danmark.

- For øvrige, herunder Avgångsbetyg 2 fra komvux, vurderes ansøgere til optagelse i kvote 2. K: vet inte vad de menar. Ev. Att du har gått ut gymnasiet med ofullständiga poäng, för att sedan läsa till och få ett slutbetyg från komvux. Som jag nämnt tidigare så har jag flera exempel på att det går fint att läsa ex. SP-programmet i Sverige, och sedan läsa till de naturvetenskapliga ämnena alt. bastermin/basår, och ändå söka genom kvot 1 dvs direkt på betygen).

- Ansøgeren skal opfylde eventuelle specifikke adgangskrav (se lista ovan för medicin).

- Adgangskravene skal være opfyldt senest 5. juli. Eneste undtagelse er kemi B eller fysik B, hvor universitetet tillader supplering hen over sommeren.

--------------------------------------------------------

 

Kvote 1 – vad är det?

 

I kvote 1 vurderer vi ansøgerne udelukkende på baggrund af den adgangsgivende eksamens gennemsnit.  (K: Alltså uteslutande ansökan efter dina betyg, som det är i Sverige på de flesta utbildningar.)

 

I 2008 var kravet for norske ansøgere i kvote 1 på 9,6 (5,3 i norske karakterer) eller derover. 

 

For øvrige ansøgere var optagelseskvotienten i 2008 8,2 (i 2007 var kvotienten 9,4). Kvotienten på 8,2 svarer til:

 

Sverige: 17,8

Island: 8,2

Finland: Alle med L og E, M med mindst 7,1, C med mindst 8,4

Bemærk, at omregningstabellerne revideres løbende. Kvotienten i 2009 vil afhænge(bero på, styras av) af antallet af ansøgere og deres eksamenskvotienter

 

Eksamener bestået senere end den adgangsgivende eksamen kan ikke regnes med i eksamensgennemsnittet. Du skal derfor altid fremsende dokumentation for den første beståede adgangsgivende eksamen. Du kan ikke supplere op og dermed få bedre chancer i kvote 1. Du må dog gerne supplere de specifikke fag- og niveaukrav i matematik, fysik, kemi, engelsk og dansk. (K: här kommer alltså en intressant sak för er som läst upp betyg på komvux. Era slutbetyg är det som gäller, ni kan inte läsa upp era snitt och söka in till kvot 1 i Danmark på detta!)

 

Ansøgere med en udenlandsk eksamen (gælder også IB-eksamen) har ansøgningsfrist den 15. marts 2009.

 

--------------------------------------------------------

 

Kvote 2 – vad är det?

 

Optagelse på Medicin på det Sundhedsvidenskabelige Fakultet består af en Multiple Choice Test (MCQ) og et Multiple Mini Interview (MMI). Resultatet af MCQ afgør, hvem der inviteres til MMI. Resultatet af MMI afgør. hvem der tilbydes pladserne i kvote 2.

K: Detta system infördes 2008, MCQ har funnits tidigare, men MMI är ngt nytt, med ett slags stationssystem där dina färdigheter inom motivation, personlig integritet och samarbete, kognitiv förmåga samt kommunikation och etik testas.

 

Kvote 2 er for flere forskellige typer ansøgere:

 

• Du har förbättrat dina kvalifikationer efter din studieberättigande examen. 

(K: inte läst upp betygen, men ex. arbetat ideellt o.d.)

• Kvot 2 finns inom utbildningarna medicin, idræt og sundhed, klinisk biomekanik, folkesundhedsvidenskab, og journalistik, och kan sökas redan 2008 för de som examineras från gymnasiet 2009 (min tolkning).
• Du har en udenlandsk eller international adgangsgivende eksamen. Er du ikke dansk eller nordisk statsborger, skal du have bestået Studieprøven i dansk som andetsprog (tidl. Dansk Prøve 2) med karakteren 2 i alle 4 delelementer. Til medicin skal du mindst have opnået karakteren 7 i alle 4 delelementer.

(K: detta språktest gäller alltså inte oss nordiska

 medborgare.)

 

Trin 1 (Steg 1): Multiple Choice Test  -  den 2. maj 2009.

 

Til denne test inviteres:

 

-Alle ansøgere med en adgangsgivende eksamen med 6,0 eller derover i gennemsnit efter 7-trinskalaen.

-Årets dimittender, hvis de via deres adgangsgivende eksamen kan opfylde de specifikke adgangskrav til uddannelsen, og hvis deres seneste standpunktskarakterer viser 6,0 eller derover i gennemsnit efter 7-trinskalaen, inkl. evt. justering for ekstra fag på A-niveau.

-Gennemsnittet på 6,0 på den danske karakterskala, svarer i år i Norge til 4,2, i Sverige til 14,9 og i Island til 7,2. For Finland gælder at ansøgere med L, E og M opfylder karakterkravet. C kræver et minimum på 5,0, B kræver minimum 7,1, hvorimod A ikke er tilstrækkeligt. Bemærk at omregningstabellerne revideres løbende.

 

Multiple Choice Testen omfatter godt 100 spørgsmål (frågor) og varer sammenlagt 2½ time. Der testes inden for tre områder - kvantitativt, kritisk og sprogligt ræsonnement. Det er vigtig at gøre sig klart, at test-resultatet ikke vil afhænge af ansøgers specifikke baggrundsviden inden for særlige fagområder. Den viden, der er nødvendig for at svare fornuftigt på opgaverne, vil indgå i prøven. Det vil derfor hverken være muligt eller relevant for ansøgere at forberede sig på denne test i form af f.eks. at indlære specifik viden på forhånd. Ansøgere må regne med at afsætte ½-1 dag til deltagelse i denne del af optagelsen afhængigt af bopæl og transportforhold i forhold til Syddansk Universitet. 

K: det här var något nytt för mig, ett sätt att krympa svenskars möjligheter är det garanterat. Det är alltså lite som högskoleprovet i svenska, där artiklar o.d. skall läsas igenom, för att man sedan skall svara på frågor som baseras på materialet som delas ut på provdagen. Det går inte att förbereda sig (nåja, läs danska för tusan! samt ev gör några gamla högskoleprov)

 

Multiple Choice Testen er på dansk. Det er derfor tilladt at bruge tosproget ordbog, men ikke lommeregner og andet elektronisk udstyr. 

K: köp en gedigen dansk-svensk ordbok med andra ord, och lär er använda den!

 

Eksempler på spørgsmål 

Følg linket for at se eksempler.

 

Bliver du inviteret til test er det en betingelse for behandlingen af din ansøgning i kvote 2, at du møder op til testen den 2. maj. Møder du ikke op til testen, vil din ansøgning ikke længere blive behandlet med henblik på optagelse i kvote 2. Din ansøgning vil efterfølgende kun blive vurderet i kvote 1. Universitetet kan kun dispensere for dette, hvis der er tale om usædvanlige forhold.

K: det är alltså redan här många svenskar faller bort (se ”Så slaktades svensken”, om bl.a. svensk frånvaro från proven).

 

Trin 2: Multiple Mini Interview (MMI)  -  den 28. maj 2009.

 

Resultaterne af Multiple Choice Test vil blive lagt til grund for udvælgelsen af ansøgere til Multiple Mini Interview (MMI) 

K: hit kommer alltså de med bäst resultat från MCQ:n – kom ihåg: det lär vara grymt stressande, och ni lär känna på er att det gick åt pipan på MCQ:n, men det handlar faktiskt inte om att klara alla frågor utan att härda ut och tillhöra de 100 bästa i slutändan – ge inte upp, om de omkring dig gör det så hamnar du ju på rätsidan om intagningen!

 

Ansøgere skal regne med at afsætte 1 hel dag til deltagelse i MMI. MMI vil bestå af en serie af 7 på hinanden følgende små interview-stationer af ca. 8 minutters varighed hver (7 stationer x 8 min pr station).

-På hver station vil der være en opgave, der skal løses, og en interviewer, der bedømmer ansøgers præstation.

-Hvert interview har en kort instruks eller en lille historie, der fortæller, hvad stationen går ud på.

-En klokke vil ringe hvert 8. minut, hvorefter ansøger bevæger sig videre til næste opgave.

 

Resultaterne af MMI vil blive offentliggjort på selvbetjeningshjemmesiden. På medicin vil de domæner, der testes ved Multiple Mini Interview, være: 

 

• Motivation. 

• Personlig integritet og samarbejde

• Kognitiv formåen

• Kommunikation og etik

 

Det vil ikke være muligt eller relevant for ansøgere at forberede sig på MMI på forhånd inden for de nævnte domæner. Baggrunden for diskussionerne på interviewstationerne vil tage sit udgangspunkt i indhold, der præsenteres på stationerne, og vi tilstræber bevidst, at der ikke kræves specifik baggrundsviden for at kunne klare sig godt. Det drejer sig således ikke om at svare rigtigt eller forkert, men derimod om det samlede indtryk af ansøgeren. Ansøgeren har selv en meget aktiv rolle i forhold til, hvordan interviewet udfolder sig. Det aktuelle indhold på interviewstationerne ændres fra år til år, selvom det er de samme domæner (bullit points ovenfor), der testes. 

K: samlade intrycket som gäller alltså. Kom ihåg – ge inte upp, och gör så gott du kan. På slutexamen för läkare, alltså på 12:e terminen här i Odense, med stationer inte helt olikt det ni skall genomgå här, kan jag ”glädja” er med att en studerande lyckades ha ihjäl 12 av sina 20 uppdiktade patienter, men ändå få godkänt i slutändan. Ge inte upp, och gör så gott du kan. Sunt förnuft, och om det är språkliga svårigheter, var rak, lugn, ärlig och säg ”undskyld, men jeg forstår ikke”. Tänk hur du som svensk bäst klarar en situation där en icke svensktalande försöker förklara ngt för dig – tänk dig in i intervjuarens situation alltså.

 

Resultaterne af Multiple Mini Interview afgør, hvem der tilbydes pladserne i kvote 2.

 

Bliver du inviteret til MMI, er det en betingelse for behandlingen af din ansøgning i kvote 2, at du møder op den pågældende dag. Møder du ikke op, vil din ansøgning ikke længere blive behandlet med henblik på optagelse i kvote 2. Din ansøgning vil efterfølgende kun blive vurderet i kvote 1. Universitetet kan kun dispensere for dette, hvis der er tale om usædvanlige forhold.

K: fall inte ifrån! Förbered dig mentalt, och ge dig fan på att du skall klara det alltså. Här gav de flesta svenskar upp, utan att ens ha försökt. Se det som en lärodom för livet, en kul grej, what ever helps you…

 

--------------------------------------------------------

 

Der er i september 1996 indgået en nordisk overenskomst, som sikrer ens ansøgningsvilkår for ansøgere fra nordiske lande til videregående uddannelser. For Norge er der dog indgået en særlig aftale om begrænsning af pladser til medicinstudierne svarende til 61 pladser i Danmark.

K: varav 15 i Odense alltså.

 

--------------------------------------------------------

 

September 2009 eller februar 2010?

Af de 250 optagne skal 100 påbegynde studiet 1. september 2008, mens 150 skal begynde 1. februar 2009. På ansøgningsskemaet kan man angive, om man foretrækker at begynde til februar.

 

Erfaringen er, at de fleste ønsker at begynde til september. Derfor skal en del af de optagne begynde i februar mod deres ønske.

 

Fordelingen finder sted efter alder, således at de ældste skal begynde til september, og de yngste må vente til februar.

 

Denne procedure er fastsat af Videnskabsministeriet. Syddansk Universitet kan ikke afvige fra denne regel. Der kan altså ikke ændres eller byttes studiestartstidspunkt.

 

--------------------------------------------------------

 

Ansökan:

"Ansøgningsskemaet  til de videregående uddannelser i 2009 forventes at være klar omkring 1. februar." - optagelse.dk

Du søger ved at indsende et udfyldt ansøgningsskema fra Den Koordinerede Tilmelding (KOT),www.kot.dk / www.optagelse.dk / guide.

Du skal vedlægge (ha med i ansökan) adgangsgivende eksamensbevis (slutbetygen) og bevis for eventuelle enkeltfag (enskilda kurser du läst utanför). Du skal ikke indsende motiveret ansøgning, arbejdsgivererklæringer o. lign.

 

En ansøgning, der vurderes i kvote 2, bliver også automatisk vurderet med henblik på optagelse i kvote 1. Det er altså ikke nødvendigt at indsende en ny ansøgning.

K: Du söker automatiskt både kvot 1 och 2, när du söker kvot 2. Om du känner dig osäker så sänd in en kvot 2-ansökan, så prövas du först i kvot 1, sedan kvot 2 om du inte möter kraven för kvot 1.

 

Ansøgere med en udenlandsk eksamen (gælder også IB-eksamen) har ansøgningsfrist den15. marts 2009.

 

Som udgangspunkt foregår al kommunikation via optagelsesselvbetjeningen. Man vil derfor ikke modtage en skriftlig indkaldelse til MCQ og MMI, men skal selv holde sig opdateret via selvbetjeningshjemmesiden. Man modtager brugernavn og password til optagelsesselvbetjeningen kort efter ansøgningsfristen.

K: allt sker alltså elektroniskt, och du är själv ansvarig för att följa informationsflödet med hjälp av dina inloggningsuppgifter du får. Papperspost är i möjligaste mån borttaget.

F/S: Börja som 19-åring, varför läkare, varför ras i betygkrav i Odense?

Trevligt när så mkt kommentarer trillar in, trots skrivfrånvaro från min sida. Snart kommer dock en första rapport från de svenska sjukhusen, där jag alltså för närvarande befinner mig på praktik, samt hur Gambia-resan m familjen var, och en del om julfirande och tågresande. Håll ögonen öppna, och för all del - fortsätt fråga och kommentera!

/V

-----------

Anonym sa...

Haha nu blev jag ju supernyfiken på hur det var att börja som nittonåring. Är man helt lost där eller?

januari 03, 2009 1:34 AM 

Svar: Lost och lost =) Det enkla svaret är: ja, det längre innefattar naturligtvis att det helt beror på vem som kommer ner, hur pass mentalt förberedd du är för att 1) flytta hemifrån med allt var det innebär 2) flytta utomlands 100 mil till ett land där du inte förstår vad som sägs 3) börja studera, och dessutom på DK´s enligt utsago hårdaste studium (medicine bachelor), osv.

Har du bott hemifrån ett tag, lärt dig laga mat, tvätta, ta hand om dig själv, du kanske till 100% vet vad du vill, och låter inte någon annan sätta sig på dig, så är du väl förberedd. Om inte, så blir det exponentiellt tuffare, men det som inte dödar... (I guess). 

Anonym sa...

hur komm det sig att du ville bli läkare?

januari 04, 2009 11:00 AM 

Svar: Här finns det förstås också både en lång och en kort version. Den medellånga är väl att flera faktorer spelar in, såsom förebilder i min närhet under min uppväxt, vilja att göra ngt "vettigt" av den läskapacitet jag vet att jag besitter, bra utbildning=investering för framtiden, intresse för biologi och kemi, intresse för människokroppen, intresse för människopsyket, med mera. Vad har du/ni för tankar kring detta? (De av er som är/vill bli läkarstudenter)

Anonym sa...

Synd bara att man måste ta så mycket lån o spendera halva livet me o betala tillbaka, anyways ja undra bara om du har några tankar om varför betygsnittet till odense skönk från ca: 19.0 till 17.7 förra året. Hoppas komma in på mina cirkus 18 -betyg, suck :/

Keep it up, informativ blogg! MVH, Muamer

Svar: Ang betygssnittet så är det inte pga fallande intresse, vad jag vet. Ett så stort fall förklaras nog med de nya regler som gäller för svenskar i Odense, som bl.a. innefattar intervju för alla (som jag förstått det) - lägre intag men större krav innan du väl får ett slutgiltigt "ja" alltså. Se också tidigare inlägg om svenskar på studiet (Så slaktades svensken). Vad jag vet krävs fortf. toppbetyg för alla danska sökande. Någon som har ngt att tillföra, alternativa teorier/

Anonym sa...

hej V! undrar när du undervisr vilket språk är det på då?!

Svar: Danska, eller rättare sagt: så mycket danska jag bara förmår. Någon enstaka gång har jag helsvenska grupper, och kan då förlägga undervisningen på modersmålet, men det har t.o.m. visat sig kunna vara svårare att förklara saker och ting på ett annat språk än det du läser på! Du är så pass insatt i det danska medicinar-språket att en koncis beskrivning på svenska inte alltid lägger sig så bra på tungan, tro det eller ej. Vissa ord har du helt enkelt på danska i huvudet, varför detta måste översättas på väg ut genom munnen =)

Fråga-svar: CSN-pengar och genomsnittsålder vid studiestart

Hejsan! Följt din blogg ett tag och tycker den är väldigt givande och intressant :)Har några frågor:Genomsnittsålder på utbildningen, på ett ungefär? Tänkte du borde ha ett litet hum om det.. Jag är 90a och börjar för hoppningsvis på utbildningen till hösten; antar jag kommer känna mig jätteliten ;)Sen undrar jag också hur det är med ekonomin... jag har inte så mycket "undansparade pengar" och är lite orolig över detta... Klarar man sig på bara CSN lånen?

MvhPontus

1) Genomsnittsåldern är omkring de 23. Dock delas de studerande upp (efter devisen "de äldsta först, dvs vid septemberstart) - ungefär hälften med åldern 18-23, och hälften med övriga åldrar. Vanligast i min klass, som alltså tillhör den yngre gruppen, var 20-21 vid studiestart. Jag startade som 19-åring, och har en del att säga om det, men det får bli ett senare inlägg.

2) De studiemedel CSN utfärdar räcker gott och väl, speciellt då det finns goda möjligheter för extraarbete som dansk medicine-student. Dock har finanskrisen fört med sig en kraftigt stärkt dansk krona (som är bunden mot euron), vilket gör att 45-50% av dina växlade CSN-pengar försvinner i ett monetärt mörker :-( Det motiverar till mer arbete, men som svar på din fråga alltså: pengarna räcker. Du får utöver de "svenska" ca 7400SEK ett tillägg pga stark dansk krona, så att du får över 9000 pr månad. Detta belastar din lånedel, men det gör att du klarar dig. Lycka till m ansökan!