Emma undrar...

Hejsan Viktor!
Jag ska börja i Odense nu till våren, ser verkligen fram emot det, men jag vill åka hem och hälsa på så ofta som möjligt. Bor i Lund just nu så det är väl bara 2,5 h tågresa ungefär.
Hur ofta är du hemma?
Hur ofta har ni föreläsningar? Är det varje dag eller mer koncentrerat på kanske 2-3 i veckan?

Tack för en bra blogg!
Emma

Hej Emma! Vad trevligt att du också kommer ner. Lundaborna brukar vara hemma en del. Minns första gngen jag skulle hem till Dalarna (påsklov i mars-april), då hade ngra vänner fr Lund varit hemma 5-6 gnger redan =) Ju mer tiden går desto mer blir man hemma här. Vänner, fritid, ev partner etc gör att DK associeras m annat än bara studier, vilket gör att hemlängtan etc försvinner mer och mer. Första året/åren är det förstås tufft, och visst har jag haft en hel del hemlängtan (och önskan om att jag inte bodde 100 mil bort). Föreläsnings-raten varierar. Dock är undervisningstiden klart lägre än i SE, mer självstudier mao. Generellt alla dagar men fram till 12-14, beroende på kurs. Lycka till m allt! V

Ang. MCQ/MCT

Signaturen "M" berättar här om intagningsprovet i Odense, anno (maj) 2009:

Mct bestod av 95 frågor som testade ens kvantitativa och kritiska førståelse.
Det var mkt læsfrågor, tror nog att 50 % av provet utgjordes av læsfrågor. Så ett tips till de som inte kan danska - børja læs en massa! det hjælper jættemkt eftersom man inte har tid att slå upp orden!
I øverlag var det mkt lættare æn svenskans Høgskoleprov, så om man ær en svensk som kan danska och har prøvat på høgskoleprovet bør inte MCT var något større problem. Det som kan kænnas lite tufft ær det tjocka hæftet på ca 50 sidor som man får. Dær står alla frågor, men anledningen till att hæftet ær så tjockt beror mkt på att det finns en massa marginal att kluddra på o stora tabeller på mattefrågorna!
Ær det ngt mer ngn undrar ær det bara att sæga till!

Som søkandes kan jag rekommendera att man kanske væljer odense som andrahandsval då det ær det enda universitet som kræver ett prov før att gå vidare. men det beror helt och hållet på ens bakgrund. har man till exempel en vårdutbildning/ ideellt arbete i bakgrunden ær køpenhamn att rekommendera då dessa punkter væger in stort! Aarhus kan oxå locka med sina låga intagningspoæng och min egen konklusion ær att det kan vara meriterande att vi svenskar æven har læst fysik B (rætta mig gærna om jag tolkat detta fel!)

M

MCQ och bra forum

Många av er har frågor om MCQ-testet vid ansökning till SDU.

Här och här kan ni finna lite info om det.

En massa annan information, där ni också kan ställa frågor, finns på studmed.dk, härunder denna länk (för "kommande stud.med").

Ang. medicinstudiet generellt i Danmark på KU, AU och SDU, se här (på danska).

Om Rumänien och Sverige

Andrea Brunei är en rumänienfödd svensk, som nu läser till läkare i Rumänien.  I GP kan ni läsa vad han har att säga om det, liksom hans engagemang för en utlandsfilial till svenska läkarföreningens ungdomsförbund. 

Lite intressant statistik som presenteras (för 2008):

* I år har hittills 2 525 läkarstuderande fått studiemedel från CSN för att studera utomlands. Det är en stor ökning sedan 2003 då det var 869 personer som fick studiemedel för att läsa till läkare i utlandet.
* De populäraste länderna för utlandsstuderande svenska läkarstudenter att studera i är Danmark, Polen, Ungern, Rumänien och Tjeckien.
De tio vanligaste länderna bland läkarstuderande med studiemedel utomlands 2008.

Studieland Antal

Danmark 747
Polen 734
Ungern 339
Rumänien 195
Tjeckien 108
Storbritannien 95
Norge 41
Tyskland 41
Slovakien 38
Lettland 34

Källa: CSN

I en annan artikel berättas om att antalet svenska studieplatser faktiskt ökar:

Hösten 2009 inrättas ytterligare 110 nybörjarplatser på läkarutbildningen. Det är en utökning för tredje året i rad och det kommer att finnas nära 1 350 nybörjarplatser till läkarutbildningen, vilket är en utökning med 500 nybörjare under en tioårsperiod.

Jobb och studietips, samt leda finanskrisens spår

Linnea: Hur funkar det att jobba bredvid studierna, har du nattpass mitt i veckan? Tror också på att ligga i hårt från början så man slipper tentamenstressen. Har du några fina studietips?

Hej Linnea!

Jobbet i DK är mkt fördelaktigt, och FADL är inte enda arbetsgivare. Såtillvida du inte är sjuksköterska i botten eller likn. så är det gemensamt för de olika aktörerna att du skall gå en kurs hos dem innan, som jag alltså rekommenderar att man tar ganska tidigt på studiet.

Nuförtiden får man tjäna 40,000 danska kronor skattefritt, vilket är på väg att höjas ytterligare.

Finanskrisen har ju gjort det olidligt dyrt att växla svenska pengar till danska (då den danska kronan är bunden mot euron - i dagsläget äts ca 33% upp av valutaskillnaden, vilket inte är så kul när man växlar över CSN:s 45-50 tusen per termin) så incitamenten för arbete har aldrig varit starkare.

Du kan skriva upp dig på dag-, kväll- och nattpass, vardag som helg, helt efter hur du kännar att du vill arbeta, men de populära kvällsvakter-helg är förstås ganska svåra att få. Du finner säkert ett eget system som passar dig. 

• https://www.fadl-vagt.dk/ samt http://fadl.dk/
  
• http://www.dynamed.dk/
  
• Medicom (hittar inte hemsidan)
  

---------------------------------

Studietips då?

Ja, här är det individuella modeller som gäller, och därmed inget universalrecept. 

Goda råd så här i brådskans korthet:

- inställ dig på hårt plugg, och ett hårt första år. Ge inte upp! Mentala förberedelser kan vara nog så viktiga som språkliga (du skall stå på två ben, känna dig trygg i dig själv, i att flytta etc). Jag föll själv en del på den här punkten, kan jag erkänna.

- förbered dig väl på de områden du kan, framförallt språkligt, fixa bostad, VISA-kort, en bra cykel od. Du kommer säkert hitta klasskamrater som har läst kursböckerna innan ni ens börjat, men kom ihåg att inte ens skolan, som annars har en tendens att stressa upp folk, inte räknar med detta. Dina chanser påverkas inte av att din kamrat läst allt tio gånger, varken positivt eller negativt. Det är dig det handlar om, det är du som skall klara din examen. Detta gäller även omvänt - det räcker tyvärr inte med att säga att "men hon/han läste ju lika lite som jag" efter att ha dumpat en examen. Hur hjälper det dig? Det kan låta självklart, men här talar jag av treårig erfarenhet ;-)

 Alla klarar sig bara man läser det man skall, från terminsstart till examen. Min fackliga tutor formulerade det så här då jag började första terminen: "att klara första delen på medicin (bachelor) handlar inte om att ha en stor hjärna, utan en stor bak att sitta på och läsa".

- inställ dig på stenhårt plugg, men plugga med sunt förnuft. Jag själv ex. (och många med mig) brände ut mig en hel del första året då jag trodde att allt i livet handlade om att klara examen. Ungdomligt naivt och skadligt, säger jag nu, klok och gråhårig som jag blivit (hrm-host-host-harkel). Se till att skaffa dig ett brett socialt nätverk, samt intressen utanför studiet. Gå med i någon idrottsförening ex, där du lär känna folk utanför din termin (även om det har en tendens att bli 90% medicinstuderande).

- mycket handlar om inställning! Jag har en vän som läser på KTH som tycker att examen är det roligaste med hela universitets (eller jaja, i hans fall högskole) -läsningen, och jag har faktiskt lyckats ha en - om jag får säga det själv -  balanserad inställning till examen när jag väl sitter där, samt dagarna innan. Stress är bra, men ta det med måtta. Inställningen till hela studiet är också viktigt. Fundera på vad utbildningen betyder för dig (är svaret: "allt" så bör du hoppa tillbaks till min pkt 1), och se det som en liten liten del av ditt liv som du - oavsett om du gör den med 15 dumpade examen samt tre extraterminer, och oavsett om du är 25 eller 45 när du är färdig - blott kommer att blicka tillbaka på som "där i min ungdom, när jag gick min utbildning i Danmark, för många många år sedan".

- följ mina övriga Tips inför studiet, där listan börjar bli lång.

Listan kan göras lång, och jag skall själv fundera lite mer på det här. Ovanstående punkter är det jag spontant kom på så här en fredagseftermiddag, men kom gärna själva med tips och råd, ni som börjat läsa / har funderat kring detta!

Trevlig helg!

Viktor

Tips: Hur söka medicin i Odense?

Såhär dryga två månader innan ansökan skall skickas in tänkte jag dra mitt strå till er jättelika stack av beslutsångest, nervositet och kanske t.o.m. studielängtan.

All info finner du  här (generellt) och här (speciellt för nordiska ansökare). Sista ansökningsdatum är 15/3-2009. En dansk guide till själva ansökan finner du här (pdf). 

Förkortat ser det ut såhär, ngt försvenskat av undertecknad:

 

Ansökningskrav för nordiska ansökare

Kort:

-kvot 1 (intag på betyg): 17,8

-kvot 2 (intag på intervju): 14,9.

 

(Siffror för 2008)

 

Vid Syddansk Universitet finns totalt 250 platser till medicin vart studieår, varav15 platser är till norska ansökare.

Av de 250 fördelas 125 i kvot 2 och 125 i kvot 1.

 

100 studerande börjar deras studier 1:a september, medan 150 börjar 1:a  februari. 

(Man kan önska vilken månad man vill börja, men då de flesta vill börja i september så sker fördelningen efter principen de äldsta först, dvs de 100 äldsta får börja i september samma år som ansökan skickas in, och de 150 yngsta, ev med äldre som aktivt ansöker om det, får börja februari året efter ansökan.)

 

--------------------------------------------------------

 

Eksamen som krävs

Studieberättigande till vidaregående utbildning i Danmark i kvot 1 och 2 är:

• Naturvetenskapsprogrammet (NV-)
• Samhällsvetenskapsprogrammet (SP-)
• Estetiska programmet (ES-)  och
• Teknikprogrammet (TE-)

Der foretages en officiel omregning af karaktererne (betygen) til en dansk optagelseskvotient, og ansøgeren vurderes herefter til optagelse på lige fod (alltså lika villkår) med ansøgere med en dansk adgangsgivende eksamen i kvote 1 og 2.

Kurser man skall ha läst (karakter=betyg)

 

• Dansk A - (kan ersättas med högsta nivå i svenska, norska, isländska eller finska. Kommentar: Kom ihåg att man i danska gymnasiekurser först läser C-kursen, sedan B  och till sist A (om tre steg finns, annars börjar man på B -> A. Högsta nivå=A-nivå, i  Sverige är ju B och C om det finns högstanivå). Här tror jag inte man måste ha läst  svenska C, men väl svenska B.
• Engelsk B - (Engelsk A Sverige - Engelsk A-språk Norge)
• Matematik A med mindst karakteren 2  - (Matematik E Sverige - 3MX Norge)K: Tveksam till att du måste ha läst matte A-E, NV-programmets D-nivå skall räcka, kanske t.o.m. C-nivå från SP .
• Fysik B med mindst karakteren 2 -  (Fysik A Sverige - 2FY Norge) K: Fysik B krävs alltså inte - en del fysik läses de första fem terminerna. Tänk på detta när ni väljer tekniskt basår vs termin – om ni kan klämma in det på en termin och bara läsa fysik A så kommer ni ju ändå in i DK, problemet är dock om ni inte kommer in och vill in någon annan stans – då krävs säkerligen fysik B. Dumt att chansa kanske… Diskutera med syv:en/syo:n
• Kemi B med mindst karakteren 2 -  (Kemi B Sverige - 3KJ Norge) K:  Kemi B krävs alltså inte - en del basal kemi genomgås de första terminerna.

Dansk karakter 2 = svensk karakter 9 = norsk karakter 2

K: Vet inte vad de menar. En svensk "9" är ju under godkäntnivå, när man talar snittbetyg från gymasiet. De menar nog ”godkänt”, men håll er till de betygsgenomsnitt som nämns i stället, alltså omkring 17-19.

--------------------------------------------------------

 

Se Cirius for information om udenlandske niveauer og karakterer, og hvad de svarer til i forhold til de danske. K: jag har dock tagit med större delen av informationen här nedan.

Vær opmærksom på følgende (alla utbildningar i DK generellt): 

- En Högskoleprov ensamt är inte studieberättigande i Danmark.

 

- Januar 2010 bortfalder muligheden for, at blive optaget på baggrund af et samlat betygsdokument fra gymnasial vuxenutbildning. Der kan heller ikke optages på baggrund af et reduceret program. Hvis ansøger opfylder kravene om grundläggende behörighet inden ændringerne træder i kraft den 1. januar 2010 får ansøgeren adgang efter de nuværende regler.

- Ansøgerens studieplan opgjort i gymnasiepoint skal mindst svare til det krævede antal gymnasiepoint i programmet. Ansøgerens gymnasiepoint (studieplan) er opført på slutbetyg (afgangsbeviset).

- Afgangsbeviset, slutbetyg, skal være bestået med karakteren godkendt i mindst 90 % af programmet (det samlede antal gymnasiepoint) for at give Grundläggande behörighet. Det betyder, at der må være givet IG i højst 10 % af programmets point (250 point).

- En eksamen skal indeholde de otte : svensk A og B (alternativt svenska som andraspråk A og B), engelsk A, samfundsvidenskab A, religionsvidenskab A,matematik A, naturvidenskab A, idrott och hälsa A og estetisk verksamhet. A-niveau er det laveste niveau i Sverige. 

- Eksamen skal endvidere indeholde specialarbete/projektarbete. Det skal være karaktersat (indeholde betyg), men der er ikke krav om, at specialarbetet/projektarbejdet er bestået (godkänt).

 - På slutbetyget skal der stå enten (antingen) "Fullständigt program" eller "Utökat program" (alltså inte "reducerat" eller "samlat betygsdokument" f.o.m. 2010).Fullständigt program betyder, at ansøgeren enten har taget det normerede antal point eller har valgt kun at medtage det normerede antal gymnasiepoint på eksamensbeviset. Dvs. ansøgeren kan have taget yderligere fag (ämnen/kurser). Dette vil fremgå af et samlat betygsdokument. Utökat program betyder, at ansøgeren har taget fag ud over det normerede antal gymnasiepoint og har valgt at medtage disse point på slutbetyget. Fra og med 2010 vil samtlige gennemførte fag fremgå af slutbetyget. 

- Slutbetyg/avgångsbetyg fra Komvux er adgangsgivende (studieberättigande) til videregående uddannelse i Danmark.

- For øvrige, herunder Avgångsbetyg 2 fra komvux, vurderes ansøgere til optagelse i kvote 2. K: vet inte vad de menar. Ev. Att du har gått ut gymnasiet med ofullständiga poäng, för att sedan läsa till och få ett slutbetyg från komvux. Som jag nämnt tidigare så har jag flera exempel på att det går fint att läsa ex. SP-programmet i Sverige, och sedan läsa till de naturvetenskapliga ämnena alt. bastermin/basår, och ändå söka genom kvot 1 dvs direkt på betygen).

- Ansøgeren skal opfylde eventuelle specifikke adgangskrav (se lista ovan för medicin).

- Adgangskravene skal være opfyldt senest 5. juli. Eneste undtagelse er kemi B eller fysik B, hvor universitetet tillader supplering hen over sommeren.

--------------------------------------------------------

 

Kvote 1 – vad är det?

 

I kvote 1 vurderer vi ansøgerne udelukkende på baggrund af den adgangsgivende eksamens gennemsnit.  (K: Alltså uteslutande ansökan efter dina betyg, som det är i Sverige på de flesta utbildningar.)

 

I 2008 var kravet for norske ansøgere i kvote 1 på 9,6 (5,3 i norske karakterer) eller derover. 

 

For øvrige ansøgere var optagelseskvotienten i 2008 8,2 (i 2007 var kvotienten 9,4). Kvotienten på 8,2 svarer til:

 

Sverige: 17,8

Island: 8,2

Finland: Alle med L og E, M med mindst 7,1, C med mindst 8,4

Bemærk, at omregningstabellerne revideres løbende. Kvotienten i 2009 vil afhænge(bero på, styras av) af antallet af ansøgere og deres eksamenskvotienter

 

Eksamener bestået senere end den adgangsgivende eksamen kan ikke regnes med i eksamensgennemsnittet. Du skal derfor altid fremsende dokumentation for den første beståede adgangsgivende eksamen. Du kan ikke supplere op og dermed få bedre chancer i kvote 1. Du må dog gerne supplere de specifikke fag- og niveaukrav i matematik, fysik, kemi, engelsk og dansk. (K: här kommer alltså en intressant sak för er som läst upp betyg på komvux. Era slutbetyg är det som gäller, ni kan inte läsa upp era snitt och söka in till kvot 1 i Danmark på detta!)

 

Ansøgere med en udenlandsk eksamen (gælder også IB-eksamen) har ansøgningsfrist den 15. marts 2009.

 

--------------------------------------------------------

 

Kvote 2 – vad är det?

 

Optagelse på Medicin på det Sundhedsvidenskabelige Fakultet består af en Multiple Choice Test (MCQ) og et Multiple Mini Interview (MMI). Resultatet af MCQ afgør, hvem der inviteres til MMI. Resultatet af MMI afgør. hvem der tilbydes pladserne i kvote 2.

K: Detta system infördes 2008, MCQ har funnits tidigare, men MMI är ngt nytt, med ett slags stationssystem där dina färdigheter inom motivation, personlig integritet och samarbete, kognitiv förmåga samt kommunikation och etik testas.

 

Kvote 2 er for flere forskellige typer ansøgere:

 

• Du har förbättrat dina kvalifikationer efter din studieberättigande examen. 

(K: inte läst upp betygen, men ex. arbetat ideellt o.d.)

• Kvot 2 finns inom utbildningarna medicin, idræt og sundhed, klinisk biomekanik, folkesundhedsvidenskab, og journalistik, och kan sökas redan 2008 för de som examineras från gymnasiet 2009 (min tolkning).
• Du har en udenlandsk eller international adgangsgivende eksamen. Er du ikke dansk eller nordisk statsborger, skal du have bestået Studieprøven i dansk som andetsprog (tidl. Dansk Prøve 2) med karakteren 2 i alle 4 delelementer. Til medicin skal du mindst have opnået karakteren 7 i alle 4 delelementer.

(K: detta språktest gäller alltså inte oss nordiska

 medborgare.)

 

Trin 1 (Steg 1): Multiple Choice Test  -  den 2. maj 2009.

 

Til denne test inviteres:

 

-Alle ansøgere med en adgangsgivende eksamen med 6,0 eller derover i gennemsnit efter 7-trinskalaen.

-Årets dimittender, hvis de via deres adgangsgivende eksamen kan opfylde de specifikke adgangskrav til uddannelsen, og hvis deres seneste standpunktskarakterer viser 6,0 eller derover i gennemsnit efter 7-trinskalaen, inkl. evt. justering for ekstra fag på A-niveau.

-Gennemsnittet på 6,0 på den danske karakterskala, svarer i år i Norge til 4,2, i Sverige til 14,9 og i Island til 7,2. For Finland gælder at ansøgere med L, E og M opfylder karakterkravet. C kræver et minimum på 5,0, B kræver minimum 7,1, hvorimod A ikke er tilstrækkeligt. Bemærk at omregningstabellerne revideres løbende.

 

Multiple Choice Testen omfatter godt 100 spørgsmål (frågor) og varer sammenlagt 2½ time. Der testes inden for tre områder - kvantitativt, kritisk og sprogligt ræsonnement. Det er vigtig at gøre sig klart, at test-resultatet ikke vil afhænge af ansøgers specifikke baggrundsviden inden for særlige fagområder. Den viden, der er nødvendig for at svare fornuftigt på opgaverne, vil indgå i prøven. Det vil derfor hverken være muligt eller relevant for ansøgere at forberede sig på denne test i form af f.eks. at indlære specifik viden på forhånd. Ansøgere må regne med at afsætte ½-1 dag til deltagelse i denne del af optagelsen afhængigt af bopæl og transportforhold i forhold til Syddansk Universitet. 

K: det här var något nytt för mig, ett sätt att krympa svenskars möjligheter är det garanterat. Det är alltså lite som högskoleprovet i svenska, där artiklar o.d. skall läsas igenom, för att man sedan skall svara på frågor som baseras på materialet som delas ut på provdagen. Det går inte att förbereda sig (nåja, läs danska för tusan! samt ev gör några gamla högskoleprov)

 

Multiple Choice Testen er på dansk. Det er derfor tilladt at bruge tosproget ordbog, men ikke lommeregner og andet elektronisk udstyr. 

K: köp en gedigen dansk-svensk ordbok med andra ord, och lär er använda den!

 

Eksempler på spørgsmål 

Følg linket for at se eksempler.

 

Bliver du inviteret til test er det en betingelse for behandlingen af din ansøgning i kvote 2, at du møder op til testen den 2. maj. Møder du ikke op til testen, vil din ansøgning ikke længere blive behandlet med henblik på optagelse i kvote 2. Din ansøgning vil efterfølgende kun blive vurderet i kvote 1. Universitetet kan kun dispensere for dette, hvis der er tale om usædvanlige forhold.

K: det är alltså redan här många svenskar faller bort (se ”Så slaktades svensken”, om bl.a. svensk frånvaro från proven).

 

Trin 2: Multiple Mini Interview (MMI)  -  den 28. maj 2009.

 

Resultaterne af Multiple Choice Test vil blive lagt til grund for udvælgelsen af ansøgere til Multiple Mini Interview (MMI) 

K: hit kommer alltså de med bäst resultat från MCQ:n – kom ihåg: det lär vara grymt stressande, och ni lär känna på er att det gick åt pipan på MCQ:n, men det handlar faktiskt inte om att klara alla frågor utan att härda ut och tillhöra de 100 bästa i slutändan – ge inte upp, om de omkring dig gör det så hamnar du ju på rätsidan om intagningen!

 

Ansøgere skal regne med at afsætte 1 hel dag til deltagelse i MMI. MMI vil bestå af en serie af 7 på hinanden følgende små interview-stationer af ca. 8 minutters varighed hver (7 stationer x 8 min pr station).

-På hver station vil der være en opgave, der skal løses, og en interviewer, der bedømmer ansøgers præstation.

-Hvert interview har en kort instruks eller en lille historie, der fortæller, hvad stationen går ud på.

-En klokke vil ringe hvert 8. minut, hvorefter ansøger bevæger sig videre til næste opgave.

 

Resultaterne af MMI vil blive offentliggjort på selvbetjeningshjemmesiden. På medicin vil de domæner, der testes ved Multiple Mini Interview, være: 

 

• Motivation. 

• Personlig integritet og samarbejde

• Kognitiv formåen

• Kommunikation og etik

 

Det vil ikke være muligt eller relevant for ansøgere at forberede sig på MMI på forhånd inden for de nævnte domæner. Baggrunden for diskussionerne på interviewstationerne vil tage sit udgangspunkt i indhold, der præsenteres på stationerne, og vi tilstræber bevidst, at der ikke kræves specifik baggrundsviden for at kunne klare sig godt. Det drejer sig således ikke om at svare rigtigt eller forkert, men derimod om det samlede indtryk af ansøgeren. Ansøgeren har selv en meget aktiv rolle i forhold til, hvordan interviewet udfolder sig. Det aktuelle indhold på interviewstationerne ændres fra år til år, selvom det er de samme domæner (bullit points ovenfor), der testes. 

K: samlade intrycket som gäller alltså. Kom ihåg – ge inte upp, och gör så gott du kan. På slutexamen för läkare, alltså på 12:e terminen här i Odense, med stationer inte helt olikt det ni skall genomgå här, kan jag ”glädja” er med att en studerande lyckades ha ihjäl 12 av sina 20 uppdiktade patienter, men ändå få godkänt i slutändan. Ge inte upp, och gör så gott du kan. Sunt förnuft, och om det är språkliga svårigheter, var rak, lugn, ärlig och säg ”undskyld, men jeg forstår ikke”. Tänk hur du som svensk bäst klarar en situation där en icke svensktalande försöker förklara ngt för dig – tänk dig in i intervjuarens situation alltså.

 

Resultaterne af Multiple Mini Interview afgør, hvem der tilbydes pladserne i kvote 2.

 

Bliver du inviteret til MMI, er det en betingelse for behandlingen af din ansøgning i kvote 2, at du møder op den pågældende dag. Møder du ikke op, vil din ansøgning ikke længere blive behandlet med henblik på optagelse i kvote 2. Din ansøgning vil efterfølgende kun blive vurderet i kvote 1. Universitetet kan kun dispensere for dette, hvis der er tale om usædvanlige forhold.

K: fall inte ifrån! Förbered dig mentalt, och ge dig fan på att du skall klara det alltså. Här gav de flesta svenskar upp, utan att ens ha försökt. Se det som en lärodom för livet, en kul grej, what ever helps you…

 

--------------------------------------------------------

 

Der er i september 1996 indgået en nordisk overenskomst, som sikrer ens ansøgningsvilkår for ansøgere fra nordiske lande til videregående uddannelser. For Norge er der dog indgået en særlig aftale om begrænsning af pladser til medicinstudierne svarende til 61 pladser i Danmark.

K: varav 15 i Odense alltså.

 

--------------------------------------------------------

 

September 2009 eller februar 2010?

Af de 250 optagne skal 100 påbegynde studiet 1. september 2008, mens 150 skal begynde 1. februar 2009. På ansøgningsskemaet kan man angive, om man foretrækker at begynde til februar.

 

Erfaringen er, at de fleste ønsker at begynde til september. Derfor skal en del af de optagne begynde i februar mod deres ønske.

 

Fordelingen finder sted efter alder, således at de ældste skal begynde til september, og de yngste må vente til februar.

 

Denne procedure er fastsat af Videnskabsministeriet. Syddansk Universitet kan ikke afvige fra denne regel. Der kan altså ikke ændres eller byttes studiestartstidspunkt.

 

--------------------------------------------------------

 

Ansökan:

"Ansøgningsskemaet  til de videregående uddannelser i 2009 forventes at være klar omkring 1. februar." - optagelse.dk

Du søger ved at indsende et udfyldt ansøgningsskema fra Den Koordinerede Tilmelding (KOT),www.kot.dk / www.optagelse.dk / guide.

Du skal vedlægge (ha med i ansökan) adgangsgivende eksamensbevis (slutbetygen) og bevis for eventuelle enkeltfag (enskilda kurser du läst utanför). Du skal ikke indsende motiveret ansøgning, arbejdsgivererklæringer o. lign.

 

En ansøgning, der vurderes i kvote 2, bliver også automatisk vurderet med henblik på optagelse i kvote 1. Det er altså ikke nødvendigt at indsende en ny ansøgning.

K: Du söker automatiskt både kvot 1 och 2, när du söker kvot 2. Om du känner dig osäker så sänd in en kvot 2-ansökan, så prövas du först i kvot 1, sedan kvot 2 om du inte möter kraven för kvot 1.

 

Ansøgere med en udenlandsk eksamen (gælder også IB-eksamen) har ansøgningsfrist den15. marts 2009.

 

Som udgangspunkt foregår al kommunikation via optagelsesselvbetjeningen. Man vil derfor ikke modtage en skriftlig indkaldelse til MCQ og MMI, men skal selv holde sig opdateret via selvbetjeningshjemmesiden. Man modtager brugernavn og password til optagelsesselvbetjeningen kort efter ansøgningsfristen.

K: allt sker alltså elektroniskt, och du är själv ansvarig för att följa informationsflödet med hjälp av dina inloggningsuppgifter du får. Papperspost är i möjligaste mån borttaget.

Fråga-svar: Svårt att välja

Hej Viktor!
Jag har en liten fråga. Jag har lite svårt med att bestäma mig om jag verkligen ska studera till läkare och vet inte riktigt hur jag ska göra åt det plus att mitt medelvärde är ca 12 så jag skulle verkligen få det hårt om jag satsade?!

/ Sara

Hej Sara!

- Om du vill läsa i norden får du det hårt, ja, då du isf måste läsa upp betygen.
- Om du funderar kring läkaryrket kan du höra dig för om du kan få gå med en dag på din lokala vårdcentral eller likn., kanske känner du någon som känner någon som är läkare, sjuksköterska eller kanske undersköterska? Känn av vården, och känn av om du är beredd på hårt plugg.
- Du kan läsa i Polen, Ungern, (Rumänien), m.fl., då du får betala terminsavgift. Se mina tips inför studiet!

Vh,
Viktor

Frågor och svar ang undervisningsspråk, kurslitteratur samt tentaspråk

Lena: hej v, ... har kommit in i på med i köpenhamn inför nästa september ... , och jag undrar bara om all undervisning är på danska till 100% och detsamma om kurlitteraturen? samt om vilka reaktioner man får när man svarar på svenska på tentorna? vore tacksam för svar:)

Viktor:
Hej Lena!

Kul att du kommit in i Köpenhamn.
Då jag som bekant läser i Odense så svarar jag utifrån mina erfarenheter här, och förväntar att det är detsamma i Köpenhamn.
Kolla gärna mina tips inför studiet, då många gäller för DK generellt!

-Kurslitteratur är till stor del på danska, men även (förstås) engelska. Jag har fått uppfattningen att danskarna är ganska flitiga författare, då många böcker tycks vara på nationalspråket i stället för engelska alternativ. Dock finns det alltid engelska alternativ om det är engelska du föredrar, ofta böcker rekommenderade av din fakultet.
(Jag kan som ex. nämna kolossen Histologi på molekylärbiologisk grundlag av Århusianska Finn Geneser, där många svenska utbildningar har en engelsk motsvarighet, samt Rörelseapparatens anatomi av Finn Bojsen Möller, Köpenhamns anatomiguru.)
-Undervisningen är till 99% på danska, såtillvida det inte är gästföreläsare eller utländska forskare som håller i undervisningen (ENG).
-Officiellt språk är nordiska, i alla fall i Odense, varför det inte är några problem att svara på svenska. Du lär dig dock danska efterhand, i takt med att du uppfattar hur mkt vikt skolan lägger på ditt språkbruk. Om du märker att det drar ner på dina betyg att du svarar på danska (i Köpenhamn har man en hel del muntliga examina dessutom), så kanske det är värt att vikta danskaträningen lite extra inför nästa examensperiod!

Lycka till med studiet!

Frågor och svar ang Praktik/Klinik

Anonym: Får man välja vart man ska ha sin pratik själv?!

Viktor:
Ja och nej.

Gamla studieordningen har 9v + 2x8v praktik, där de första 9 samt 4v "elektivt" (dvs valfritt) kan förläggas vart som helst i världen, men de sista 16v skall vara i DK.

Den nya studieordningen, som gäller de flesta (alla?) av er som läser bloggen, har 2v på sjätte terminen (jf våra 9v), som skolan ej ännu beslutat om de får förläggas utanför DK (vilket jag tror att de kommer att tillåta), samt det samma 2x8 v med ett valfritt elektivt som du får lägga utanför DK, resten skall vara i DK.

Något komplicerat kanske, men se här för mer info!

Viktor

Svar på fråga: Studiebidrag (CSN/SU), Bostadsbidrag, Studentrabatter

Hej!

Jag har lite funderingar kring studiebidragen. Svenskt eller danskt (om det ens går att få danskt?) och vad krävs för att få bostadsbidrag? I fall jag har svenskt studiebidrag hur fungerar det då med studentrabatter och annat?

Lycka till på praktiken!

Emelie

Hej!

Studiebidrag:
- Du får svenskt studiebidrag för det antal veckor du söker, oftast 20v och då i en klumpsumma i början av temrminen, omkring 48,000 SEK. Det är alltså upp till dig att förvalta pengarna väl.
-Till er som funderar på att ta mindre lån: räntan på lånen ligger i dagens i övrigt räntehöga läge på 2,1%. Sätter du in pengarna på ett konto och räknar m en inflation på 2-3% så ser du att det lönar sig rejält att ta lån och sätta in dem med 5% ränta, i stället för att ha mindre lån.
(Visst tänker jag rätt?)
-Se upp, då vi läser 12 terminer i DK, och 12 terminer (x20 v pr termin) är det maximala CSN ger, så är det lätt att man råkar ta för 21v pr termin, 21 x 12 = 252. Alltså får du inte lån för de sista 252-240=12 v, vilket kan svida! Ta alltså lån för 20v pr termin!

-Danskt studiebidrag kan sökas efter 4 års boende i DK, om jag inte missminner mig. Danska motsvarigheten, som kallas SU, är bra mycket mer fördelaktig än den svenska, då de får 4-5k pr månad, och dessutom 12 mdr om året. De första fyra åren är det alltså aktuellt med CSN, och de flesta tar CSN hela utbildningen - det är långt ifrån säkert att du får dansk SU nämligen, jag vet inte närmare vad för kriterier som gör sig gällande.

-För bostadsbidrag krävs egentligen bara att du är skriven i DK. Det är lätt att få, och mkt fördelaktigt. Dock ges inget bidrag om du bor i andelslägenhet ex, men alla studentlägenheter med vanlig månadshyra är berättigade. Du får, liksom i SE, inte vara stenrik, och heller inte tjäna för stora summor pr år. Logiskt och bra.

- Om du med studentrabatter menar CSN:s katastrofala rabatter gnm CSN-kortet (10% på Mac-datorer som är uppskrivna 15-20% i jf med andra butiker, för att bara nämna ett exempel), så går det fint även om du läser i DK. Dock kan ex. cdon.com vara kinkiga med att du inte är skriven i Sverige, jag fick veta att jag inte ens fick handla där, men det kan ha ändrat sig nu. Du kanske kan ta del av någon av CSN:s rabatter, och mig veterligen är det inga problem med dem, sånär som på fraktdelen av de varor du beställer hem.

Hoppas det var till hjälp.
Vh,
Viktor

Vart-läsa-till-läkare

Hej Viktor! jag läser din blogg väldigt ofta och den är väldigt intressant må jag säga. Jag vill själv utbilda mig till läkare men det kvarstår bara för mig vilket land man ska väljahar du något tips på hur man väljer?!
Hej!

Det finns ett kort och ett långt svar på detta, men jag tar det basalgenerella (fiffigt påhittat ord, inte sant?)
De viktigaste frågorna du bör ställa dig, om du är övertygad om att det är läkare du tänker bli, är:

1) Har jag betygen för Sverige? Danmark? Norge?
2) Är jag redo att betala för min utbildning (ofta CSN-stöttat) - Ungern, Polen, Rumänien.
3) Vad säger de olika alternativen mig - tilltalar de mig eller avskräcker de? Läs på, sök upp andra som läser på platserna i fråga.

Jag kan tänka mig att du är i ungefär samma sits som jag var, och alla andra svenskar som pluggar här i DK, dvs redo att lämna Sverige, utan betygen att komma in i Sverige (eller beredd vänta på lottningen), och tanken om att terminsavgifterna i syd- / östeuropa till största del uppvägs av lägre levnadskostnader (att det är ett alternativ).

- Danmark/Norge - många svenskar, liknande kultur, nära hem. Fördelar som väger över för de flesta, men kräver betyg på i alla fall 19,0 och uppåt. Viss intervjumöjlighet finns, ex. här i Odense (kvote 1).

- Ungern/Polen/Rumänien/Tyskland - större kulturella och kanske ffa språkliga diskrepanser, men vissa kanske finner det exotiskt. Ingen betygsgräns (eller jo, i Tyskland) men ett hårt plugg och hårt liv att se fram emot. Men... Det är det om du väljer att läsa till läkare, oavsett vart du pluggar. Det är vad du gör det till och har man viljan, motivationen och en läshjärna modell bättre så kommer det att gå galant, oavsett vad ditt val faller på.

-Finland - kräver att du talar finska.

-Övriga, ex. USA, Storbritannien - ett kapitel för sig. Stipendier krävs oftast. Svårt att gå från önskan till att vara på plats.

J says...

Hej! Har sommarlov från bloggandet, men har svarat på era frågor i kommentarer till mitt senaste inlägg.

J sa...
Tjena. Kul att hitta någon svensk som läser till läkare i Odense. Har nyss fått reda på att jag kommit in och ska börja där i februari. Snacka om glad överaskning under semestern. Tänkte kolla med dig bara var det är man som läkarstudent har lektionerna. Är det på sjukhusområdet eller universitetsområdet? Känns som att det kan vara bra att veta när man letar lägenhet. Har du några andra tips på vad man ska tänka på när man flyttar till Odense från Sverige så får du jättegärna komma med dem med. Ha det super!

Hej! I mina tips inför studiet (bara att bläddra ner) hittar du det mesta, bl.a. svar på din fråga: universitetet ligger en bit bort, i Odense M, men jag rekommenderar i första hand Odense C för bostad, alt. något kollegium/korridor i Odense M (H.C. Örstedt eller 4. mai ex, om du är lagd åt det hållet). Fö läser du på uni med fallande frekvens de första 4-5 terminerna, sedan uteslutande på sjukhuset, som lämpligt nog ligger centralt =) Därav ännu ett argument för rekommendationen "sök Odense C".

Grattis till platsen! Ses i Dk!

Vh,
Viktor

Ps. Ändrade min välkomsttext till "läser ft på 6:e terminen"... Känns bra =)

Fråga-svar ang AT/ST

"Tjena Viktor!

Jag kommer troligtvist börja plugga medicin i Danmark nu efter sommaren. Tänkte bara kolla med dig om du vet hur möjligheterna är att få AT i Sverige efter avslutad utbildning i Danmark? Det samma gäller ST?
Föredrar sjukhusen läkare som utbildats i Sverige?

Tänkte även fråga om du vet hur det fungerar med AT i Danmark, tänkte främst på att om jag blir antagen i Odense om det är möjligt för mig att söka AT på Själland, eller har de som läst på Köpenhamns Universitet förtur på AT-platserna på Själland?

Många frågor där, jag är väldigt tacksam om du kan svara på någon fråga åtminstone när du får lite tid över eftersom du verkar rätt allmänbildad :-).

Mvh
Robin Nilsson"

Hej!

Jag börjar med att citera svenska wikipedia för att reda ut begreppen allmäntjänstgöring och specialisttjänstgöring:

"Allmäntjänstgöring (AT) är en tidsbegränsad anställning under handledning för den som fullgjort läkarutbildning på läkarprogrammet. Allmäntjänstgöringen omfattar minst 18 månader och läkaren kallas under denna tid AT-läkare. Oftast varar allmäntjänstgöringen 21 månader, som tidigare var den obligatoriska tjänstgöringstiden. Fullgjord allmäntjänstgöring eller utländsk legitimation är en förutsättning för svensk läkarlegitimation.

Av allmäntjänstgöringen skall nio månader fördelas mellan invärtesmedicinska och opererande specialiteter med en minimitid av tre månader inom respektive grupp. AT-läkaren skall vidare tjänstgöra minst tre månader inom psykiatri och sex månader inom allmänmedicin. Tjänstgöringen avslutas med ett skriftligt kunskapsprov och ett praktiskt prov tillsammans med en patient och en examinator."

"Specialisttjänstgöring (ST) är en av Socialstyrelsen reglerad utbildning som legitimerade läkare eller legitimerade tandläkare kan genomgå för att bli specialiserade inom ett visst medicinskt område.

En specialisttjänstgöring omfattar vanligen för läkaryrket fem års heltidsarbete, under vilka ST-läkaren arbetar inom såväl sitt huvudområde som angränsande områden. Arbetet inom angränsande områden kallas sidoutbildning (tidigare "randutbildning" eller "randning").

Efter fullgjord specialisttjänstgöring kallas läkaren specialistläkare, tandläkaren specialisttandläkare, och kan ansöka om specialistbevis som utfärdas av Socialstyrelsen. Efter internationellt mönster har det blivit allt vanligare med en frivillig specialistexamen som är ett kunskapsprov som utförs mot slutet av specialisttjänstgöringen.

Efter fullgjord tjänstgöring och godkänt AT-prov kan Socialstyrelsen utfärda läkarlegitimation."

AT/ST innebär ju att du har slutfört din utbildning - du är läkarutbildad, och därmed högst eftertraktad i hela norden. Inga problem att få plats i Sverige alltså. De svenska sjukhusen har mig veterligen ingen randordning utifrån vart du har läst, du har ofta fördel om du praktiserat en del och därmed skapat kontakter på sjukhuset i fråga, och en läkarvettig personlighet (diffust begrepp, men ni förstår nog vad jag menar) ger alltid fördel på anställningsintervjun.

Jag har tvärtom hört en hel del positivt om oss som läser i DK, dels att vi har god renommé utbildningskvalitetsmässigt, dels är det ju en liten bragd i sig att ha läst och bott i ett annat land.

I Danmark är storstadsregionerna svårast att få en AT-plats, liksom det är i Sverige. Jag känner dock inte till att det skulle vara svårare att få plats på Själland om du läst i Jylland, jag har mött läkare som gjort den resan, så det är i vart fall långt ifrån omöjligt. Som tumregel som sagt: populära regioner, ofta större städer, är svårare att få plats. I Sverige finns det en mängd mindre sjukhus med enorm kompetens, "lagom" storlek kanske man skulle kunna säga, och så länge de har en intentivvårdsavdelning så behöver inte ex anastesi/narkos-specialitetn uteslutas pga ditt val av AT. Konkurrensmässigt är det i Sverige möjligt att tjäna bra mycket mer under din AT om du tar dig till orter som tillhör kategorin svårtillgänglig/ickepopulär.

Sedan bör nämnas att du tjänar bra mycket bättre under din AT i Danmark/Norge än i Sverige. Vill du sedemera jobba i Sverige är det förstås bra om du kommer in i systemet redan under AT, men det är inte alls omöjligt att göra AT i DK för att sedan ta ST i Danmark, se på de många danskar som i dag åker över sundet för att ta sin ST i Sverige.

Ännu en detalj är att du inte är garanterad att få börja AT direkt efter studiet. Det kan hända att du får jobba som läkarvikarie ett halvår eller tom ett år innan du erbjuds AT. Detta pga platsbrist. Pga läkarbristen ser man ft över hur detta skall kunna ändras - när 50-talisterna går i pension räcker det inte med de AT-platser som ft erbjuds, så processen är under revidering.

Blir du läkare får du jobb. Basta!

Kanske lite rörigt inlägg, men tror att jag fått med det mesta. Välkommen till Danmark!

Vh,
Viktor

Praktik och svar på fråga

Anonym har lämnat en ny kommentar till ditt inlägg "Tips tips tips inför studiet":

Hallå Viktor! Jag läste i din blogg för några månader sedan att du skrev lite om praktik du haft under sommaren. Skulle du kunna berätta lite mer om det? Det är nämligen så att jag också har tänkt söka tvåveckors-praktik, men har inte en aning om vad det egentligen förväntas av en. Ska man kunna utföra några arbetsuppgifter, eller är det bara meningen att man ska se hur en läkares vardag ser ut?

Hej!
Den praktik du kan göra på bachelordelen i DK är ett sk. prekliniskt ophold, eller bara "preklinik". I Sverige säger man att du auskulterar, dvs. går med och ser-och-lär, får en inblick i yrkeslivet.

Då du på första delen av studiet inte läst någon som helst patologi, sjukdomslära, så kan du inte själv förväntas utföra varken praktiska eller teoretiska uppgifter. Jag fick prova lite enkla saker, som att intubera (pusta luft in i sövda patienter), ge någon spruta samt prova (utan att lyckas) att lägga en ryggmärgsbedövning, under strikt uppsyn, förstås.

En väninna som var på Karolinska fick prova lite andra saker, som nog egentligen var lite overkill, men allt beror förstås på vilka förutsättningar som råder där du befinner dig. Har ni tid över, en perfekt patient etc så kan du säkerligen få prova på något skoj, men det finns varken garanti för det eller krav på det från skolans sida.

Tanken med detta valfria tvåveckors ophold är att du skall få en första inblick i vardagen som läkare, och du skall inte förvänta annat än att gå med och få uppleva några ömsom spännande, ömsom tuffa, och förstås ömsom långtråkiga ögonblick. Jag har blandade minnen från min praktik, med flera trauman som satt sina spår, samt det fina i att se vilken skillnad som faktiskt kan göras i medmänniskors liv. Bara kaffestunderna med genomgång av patienterna om morgnarna var en upplevelse, kunskapsnivån hos personalen tycks i en gröngölings ögon stundom omänsklig!

Jag är mycket nöjd med mitt ophold, då jag både fick vara på intensivvårdsavdelning och ute på golvet och medverka på preoperativa intervjuer, dvs fick lite patientkontakt. Jag ställde mycket frågor och har om inte annat fått 1) en bra inblick i en narkosläkares vardag, samt 2) skapat grundlag för funderingar kring studium, framtida yrkesliv och ja, livet i stort. Läkaryrket kan vara mycket tufft, något jag också fick erfara, men fördelarna väger alldeles säkert upp nackdelarna, vilket gör mig säkrare på att jag har valt rätt väg här i livet - en mental bedrift som förstås ger en satisfierande känsla kring hela syftet med praktiken!

Du kan finna information om det på SDU:s hemsida här.
Här klargörs det jag nämnt att "De formelle krav til et præklinisk ophold, er et 14 dages ophold (2 arbejdsuger) på et sygehus eller i en almen praksis. Den studerende skal følges med lægerne på afdelingen og følge en yngre læges dagligdag. Der er ikke formelle færdigheder, der skal
opnås, da de kommer på senere klinikophold på studiet. Formålet er at opleve hverdagen på et sygehus eller i praksis."

På den gamla studieordningen skulle två tillvalskurser läsas, härunder att välja bland:
Idrætsmedicin
Lægevidenskaben i Nazityskland (som jag läst)
Onkologi
Indledende Natuvidenskab: Regneøvelser for medicinere
Komplementære og alternative behandlinger
Skema Komplementære og alternative behandlinger
En av dessa två kunde ersättas med två veckors praktik, vilket jag alltså gjort.

På den nya studieordningen kan jag inte finna preklinik någonstans, men jag antar att det ges möjlighet för det här också. Dock vet jag att den nya studieordningen erbjuder "obligatorisk" patientkontakt på ett mycket tidigare stadium än för oss gamla rävar (vi har först på sjätte terminen).

Hoppas svaret räcker till!
Vh,
Viktor (bild från praktiken ses nedan)

Tips inför studiet #? / Rebtel-frälst

Det här med telefonräkningar har aldrig varit någon trevlig överraskning. Jag har exempel på vänner som - den första intensiva/förvirrade tiden här i Odense - har passerat såväl ett- som tvåtusenkronorsstrecket, och detta av ren okunskap. Det finns nämligen utmärkta alternativ, även för att ringa internationellt.

www.Skype.com - jag hoppas att det inte kräver någon närmre presentation, men köp en mic och adda dina vänner, varpå du kan tala gratis med dem, alternativt göra som jag - fixa SkypeOut och betala dryga 17 öre minuten för samtal till hela världens fasta nät (ej mobil).

I Sverige har 3 lanserat Skype i mobiltelefonen, där du alltså kan ringa dina vänners datorer från din mobil, gratis, men du betalar förstås surfkostnaden via gprs/3g. Detta har mig veterligen inte kommit till DK ännu, men den dagen, den glädjen!

--------------------------------------

www.rebtel.com - ja, det är på engelska. Ja, det ser ut som lurendrejeri. Men det är billigt, och det fungerar, och detta till mobiltelefoner i alla länder internationellt! Du kan läsa om detta, för övrigt delvis svenska, entrepenörsprojekt här på di.se

Du skall bara se till att ringa de sk. SmartCalls, och den nackdel som finns är att du 1) måste tanka på 5 dollar via PayPal eller VISA, vilket kan kännas otryggt, och 2) måste förklara för dina vänner och spec. den äldre generationen att de skall ringa upp det numret du ringt ifrån. Det fungerar nämligen så att du skapar en adressbok på ditt konto på deras hemsida, varpå dina vänner får tillknutna danska nummer, eftersom du befinner dig i Danmark, varför du då bara betalar lokalsamtalstaxa, dvs under 1kr/min. När du ringer detta danska nummer, från din danska mobiltelefon, så kopplas samtalet via Rebtels servrar, och din vän mottar samtalet från ett svenskt nummer (svenska servern). Du talar om för din vän att han ska ringa upp detta servernummer (som är samma nummer varje gång, din vän kan alltså spara numret i sin adressbok), du väntar men lägger inte på luren när din vän gör det för att ringa upp, och när din vän ringt upp det svenska numret så är ni ihopkopplade till den ynka kostnaden av några cent pr minut, dvs gratis. Du betalar dansk kostnad, under 1kr/min, din vän betalar svensk kostnad, under 1kr/min. Lysande, va?

Om du inte vill bli medlem så kan du alltid nyttja deras intro-erbjudande - du går in på sidan och får 10 gratisminuter till fem olika vänner eller så, som prova-på. Gratis samtal till Sverige/världen alltså, en begränsad period.

Rebtel fungerar till alla världens länder.

Kernepensum och resten av utbildningen

Här finner du exempelfrågor från repetitionstentan som skall skrivas av alla på den gamla studieordningen. Detta omfattar alltså det mesta vi lärt oss under de första fem terminerna, och denna examen måste klaras för att få börja på 6:e terminen.

Först efter 6:e terminen får du din bachelor degree och kan börja på andra delen - du blir kandidat (cand.med) och får lära dig patologin och diagnosticeringar, dvs den sjuka kroppen och hur du skall ta hand om patienterna. Denna del görs i block, motsvarande det som den nya studieordningen har redan från termin 1 (motsv. 3-10p-tentor).
För att examinera din andra del av studiet (år 4-6) har du ännu en examen, den här gången på det du lärt dig under dessa 6 terminer. Denna examen skall klaras innan du kommer ut i turnus, dvs. AT-tjänstgöring.

Efter AT på 18-24 mdr (ja, AT/turnus får göras i Sverige även för oss) skriver såväl svenska som danska medicinstuderande en AT-examen, varefter du - om du klarar dig - får din läkarlegitimation.

Som jag förstått det hela har de svenskar som planerar att göra sin AT i Sverige den nackdelen att vi - till skillnad från de svenska läkarstuderanden - skall klara en examen före AT. Därmed går vi upp i vårt livs examen en gång extra - som en extra krydda =)

Förh.vis blir vi grymma läkare!

Frågor och svar ang. studiet #

Mailsvar ang. studiemedel/CSN, de beryktade anatomitentorna (OSAE, etårsprøven),
min förra termin (3:e), studietempot, den här terminen med dess tentor, nya studieordningen, till våren (5:e terminen) med den minst lika beryktade kernepensum, 6:e terminen, och slutligen utlandspraktik.

Hej!

Jo tack, det går fint här nere i DK, tycker att jag funnit mig tillrätta här, känns som min hemstad för första gngen faktiskt. Alltså: kämpa på i början så kommer du dit du också! Alla förutsättningar finns.

Du bör söka 20v pr termin, då CSN har ett totalt max på 20 x 12 = 240 v som du kan få studiemedel för. Jag upptäckte först på 3:e terminen att jag ditintils sökt 21v, varför jag nu tar 19v för att jämna ut.

Japp, 1-årstentan som vi hade slipper ni. Den var vansinnig (belastningsmässigt) men en enorm erfarenhet och ett grymt berg som man överstigit. Dessvärre upplevs det (bl.a. från anatomiprofessorns sida) att den nya ordningen har blivit till det sämre på just anatomifronten. Detta då ni inte har denna tenta på motsv. 30p som gör att du pluggar som en galning och repeterar sakerna tills du blir vansinnig, utan detta är ersatt med block, dvs att ni har det uppdelat på motsv. 5p-tentor. Detta innebär även att ert block 4, med rörelseapparatens anatomi (ben, muskler, leder) skall pluggas in på 8v - räkna med korvstoppning och mkt plugg. Detta är enl. de flesta här på tok för kort tid (ni måste plugga allt för mkt och glömmer sedan allt för snabbt).
Sedan har ni embryologi (fosterutveckling etc), histologi (vävnadslära mikroskopiskt) od uppdelat på motsv. 5p-tentor, vilket kanske gör det mer humant.

Jag har inte hört någon som skrivit efter den nya ordningen (än), men dumpningsprocenten var relativt ok/låg (15-20% tror jag, lite för lågt enligt universitetsstandard som säger att en tenta är för lätt om inte 25% dumpar den).
Den är alltså inte omöjlig men räkna med plugg och i värsta fall svårt att hinna finna ett intresse för det du läser ("lär dig 10,000 ord på 8v, här är boken, sätt igång") - jag upplevde det som att det tog 5v bara att lära sig läsa de förbaskat svåra och tunga böckerna (anatomitermer etc, tar ngn timme per sida i början, utan någonsomhelst överdrift).

Mitt andra år kan du läsa lite om på bloggen. Tredje terminen (Fysiologi A dvs centrala nervsystemet m främst hjärnan, cellfysiologi, muskelfysiologi, nervfysiologi, DNA-biokemi ´Molekylär biomedicin B´ och slutligen examen i psykologigrundkurs) var ok, men om jag anstränger mig för att minnas så hade jag det tufft pga sjukdom och lite sådant, vilket i sin tur föranledde lösa funderingar för första gången på om jag hade börjat alltför tidigt (med bara en termins vila efter gymnasiet). Nåväl - den gick bra och jag är mkt nöjd just nu i alla fall. Vi har ju en förmåga att leva efter morgondagen, samtidigt som vi tycker att det var bättre förr. Arbetar på att ändra det sjukliga mönstret.
Tempot är detsamma - får för mig att ni kommer att ha ett mer alternerande tempo - vissa kurser är lätta och andra tunga, ex. anatomin, vilket föranleder att 8v av ditt liv kan gå i dur varpå de nästkommande går mer i moll. Sedan är ju en stor skillnad att ni så att säga får slappna av efter 8v - efter en tenta, men får tentaplugga desto oftare. Vi har en sakta ackumulerandes ångest och pluggtempo för att sedan alltid bli i överkant eller i värsta fall in absurdum, mot slutet av terminen. Jag tror att du skall vara glad att du läser på den nya ordningen, och att du slipper vara den första generationen som börjar - du kommer att ha en del äldre studerande att ställa en massa frågor som inte jag kan svara på om de olika blocken od (få deras notater etc).

Vi har "bara" två tentor nu efter jul, förra terminen hade vi tre men det täcker förstås lika mkt, varför de tentor vi har nu är större.
Sedan (termin 5) kommer den andra stora tentan (efter 1-års-provet) - kernepensum, vilket innebär "kärn-obligatoriska kunskaperna" - en repetitionstenta som vi inte får en endaste ECTS-poäng för men som täcker allt det vi lärt oss under de fem terminerna du läst (förutom anatomin, dvs 1-års-provet).

Men - jag läser etikurs och biokemi D-kurs redan den här terminen så att det bara blir fysiologi C och kernepensum för mig att tänka på till våren - tror faktiskt att den här terminen blir tuffare än nästa då!

Vi läser hjärta, lungor, ja alla organs fysiologi förutom könsorgan och njurar, som kommer i fys C. Det är enormt intressant, och den här terminen känns väldigt läkarrelevant, vilket ökar motivationen.
Efter kernepensum har vi dessutom 6:e terminen - en termin med två st mindre (3p vardera kanske tentor i onkologi/cancer och sedan immunförsvar), varefter du får åka ut på din första praktik i kliniken, dvs på sjukhus - tre veckor på medicinsk, tre veckor på allmänmedicinsk och tre veckor på kirurgisk avdelning. Jag är dessutom i full gång med att söka utlandsplats - Afrika kanske - för 4 av dessa veckorna!

All the best,
Viktor

Nygamla tips inför studiet i Danmark

Sommartider är här och jag har hunnit med allt utom att blogga - praktik på intensivvården resp. ortopedkirurgisk avdelning i två veckor, hemtjänstjobb, sol, bad (i mån om tid och väder dvs närmast obefintligt) och en och annan mjödliknande (för oss halvdanskar svindyr) dryck.

Hursomhaver, jag ger mig själv semester från bloggandet, men kan inte låta bli att flika in en mailkonversation mellan mig och en blivande studerande, hoppas det kan hjälpa någon.
Det verkar som att fler och fler hittar hit och att bloggen fyller sitt syfte, vilket givetvis är glädjande. Sneglar du på besökar-räknaren så passerar den nu i dagarna 1000 st, vilket givetvis är mycket glädjande! Vi hörs i september!

Viktor

----------------------------------------------------------------------------------

" Hejsan!

Jag skrev till dig för ganska längesedan då du precis börjat på Odense
universitet. Nu har jag själv kommit in på Läkare i Köpenhamn och är lite
nyfiken på hur du har upplevt din tid i Odense.

Jag vet att du skrev att du klarade av danskan bara genom att lyssna på
dansk radio. Jag är inte helt säker på om det räcker för mig så jag undrar
om du snappat upp något tips från någon annan svensk student där nere om hur
han/hon lärt sig språket. Har de gått en språkkurs eller använt sig av något
dataprogram m.m?

Jag undrar också hur du upplevt de stora tentorna som man får höra så många
skräckhistorier om, samt om det är många av dina svenska klasskamrater som
hoppat av. Hälsningar..."

Hej! Grattis får man väl säga, vad kul att du får uppleva din dröm i alla fall.

Först och främst: var inte nervös. Det är ett tufft liv. Jävulskt till och från. Men med tanke på avhoppningsprocenten som är mkt låg, i alla fall i Odense, så visar den på att man tar sig igenom all skit och blir starkare av det. Finn goda vänner att luta dig mot, plugga extra hårt tills du lärt dig systemet. Första tiden är mkt tuff. Men går du in med rätt inställning så kommer allt att gå bra! Tror att det fel som de flesta gör är att de är jättenervösa inför allt. Nervositet hjälper bara till en viss grad, sedan stjälper den. Planera så mkt du kan i förtid (lär dig danska, fixa boende, åk till K-hamn och se dig omkring) och se till att hitta vettiga polare direkt så är det lugnt.

Glöm heller aldrig varför du valt studiet från början - det är oftast mkt intressanta studier och du har ett fantastiskt mål som du kommer närmre dag för dag!

Tentorna kan vara mkt hårda, men det är som ngn sa till mig redan första dagarna på utbildningen: "Visst, alla kommer att tjata i över ett år på OSAE/ettårsprovet, men hallå - minst 75 % av alla som går runt och är nervösa hela den tiden klarar ju faktiskt av tentan också." Lugn alltså, pluggar du så klarar du det!

Ang. språket: Jag behöver väl inte nämna att du skall införskaffa lexikon od? Wordfinder (lexikon på datorn) är fantastiskt, även för engelska, skaffa det genast!

Skriftspråket lär du dig snabbt. Läs en dansk bok hemma och slå upp alla ord du inte förstår (var envis - bättre nu än att du måste slå upp allt när du läser inför din första tenta, inte sant?). Tentorna skrivs på "nordiska", varför du efterhand (se under talspråket) lär dig skriva på danska. Ex. gmail och MS-Word har rättstavningsfunktioner på danska som är perfekta när du skriver mail od (du lär av dina misstag).

Talspråket måste du lära dig efter hand. Mitt tips är att du redan från dag 1 snappar upp och börjar använda nya danska ord och uttal.
Ja, du låter fullkomligt korkad för såväl danskar som svenskar, men efter en tid så ger detta resultat. Se i stället på dem som aldrig försöker och sitter där efter 4,5 år (ja jag har konkreta exempel från Odense) och talar svenska med danska ord - fullkomligt obegripligt för alla de danskar som inte är vana att höra det dvs dina närmsta studiekamrater. Värst av allt: obegripligt för kollegor och patienter. Att lära sig språket eller i alla fall försöka är väl det minsta man kan göra när du ges en sådan här fantastisk möjlighet! Det är i alla fall vad jag tycker...

Någon kamrat har läst en universitetskurs i danska språket. Visst har han ett försprång, men du klarar dig utan den, lägg sedan till att det är närmre 20,0 i intag på den pga alla framtida stud.med:are och att den bara ges vid vissa svenska lärosäten så...

Du får ställa in dig på att vara invandrare minst ett halvår. Det är tufft, men det ger dig en erfarenhet för livet och skinn på näsan!

Lycka till!

Svar på kommentar...

"Hej Viktor!

Har några frågor; varför valde du just odense, något som är specielt bra? är de ett bra sjukhus att läsa vid? hur är det ansätt i danmark/internationellt?

tack för svar!
mvh sebastian"


Odense valde jag av ett par skiljda anledningar:
-Odense sägs ha en bra (bäst?) utbildning. Detta styrks av den Kbh-studerande jag talat med som enligt egen utsago undersökt och kommit fram till att Odense inte är lika konservativa eller rent av segt som Århus/Khamn.
-Odense har bostadsgaranti och relativt bra och billiga bostäder, som du kan få centralt. Jmf. Köpenhamn, där du kanske riskerar att få pendla varje dag.
-Utöver hyran så menar jag att Odense är billigaste studiestaden, i alla fall i förhållande till Köpenhamn.
-Jag hade en bekant som läser här, som kunde hjälpa mig med frågor och en del praktiska ting - min blogg fanns ju inte på den tiden ;)

Odense är, med facit i hand, mitt primärval. Århus skall vara en mkt trevlig stad, så den går som prio 2. Köpenhamn får minus för kostnaderna och att det kanske blir för opersonligt/stort.

Internationellt har den god rennomé. Jag kan inte uttala mig om undersökningar, men Skandinavisk medicin är välkänd, plus att Danmark-utbildade läkare som återvänt till Sverige fått gott betyg (jag har ett par exempel på detta). Tror inte skillnaderna mellan utbildningarna i Europa är så stora när du väl är klar. Sverige får kritik för att den är "för kort" (EU vill ha 6 år), och i Tyskland och Storbritannien läser de intensivare vad jag förstår det som. Som sagt - små skillnader vid din examination, och då är det - säkert i lag med en rad faktorer som för mig ännu är okända - dina personliga kvalitéer/egenskaper som till stor del avgör huruvida du blir en särskilt god läkare eller inte.

Hoppas du fått svar på dina frågor,
vh,
Viktor

Fler tips inför studiet

Får mail ibland från sökande, och bifogar här ett svar på några praktiska och studierelaterade frågor.

Boende hitta du på http://www.studiebolig-odense.dk/ - skriv in dig i kön, se ev. bloggen. Lite krånglig men med lite tid och ett lexikon så...

www.boligportal.dk är även den god, inga studentlägenheter i den bemärkelsen - du står inte i kö ex., men söker du snabbt/bra boende är den ett klockrent alternativ.

Har du kommit in och allt är klart så skall du skaffa nordiskt flyttbevis från skatteverket, skriva dig i Danmark alltså, så att du får ett danskt CPR-nr (personnr) - krävs bl.a. för danskarnas DAN-kort (visa) etc.

Det är klokt att söka bostad i Odense C, då de flesta andra ligger väldigt dåligt. Kommer du dessutom på "fel" sida universitetet så har du kanske 40min till centrum, där du ju ändå är en del och festar/handlar och dessutom studerar (sjukhuset ligger centralt).

Min erfarenhet säger att de som trivts är de som flyttat in i centrum - de andra flyttar på sig efter hand. Cykel är A och O som sagt.

Alternativ om du trivs i kollegium (studentkorridor alltså) är 4. mai och HCÖ (HC Örstedt, tror det är http://www.kristiansdal.dk/ som har det) - de ligger mkt bra till - HCÖ nära uni men ok avstånd till centrum, 4. maj mellan uni och centrum.

Kurslitteratur är på danska och engelska. Ni börjar med engelska böcker det första blocket vill jag mena, för att sedan få blandat. Jag har haft de flesta böcker på danska och föredrar det helt klart före engelska (efter att ha lärt dig att läsa på danska - de 50-talet ord som är ofta förekommande och annorlunda än svenska etc - så är det som att läsa svenska, du kan läsa mellan raderna på ett helt annat sätt ex).

Språket på tentor är "nordiska", så svenska går utmärkt. De har ju en hel del erfarenheter av svenska vid det här laget, så det är inget att oroa sig för.

Praktiska lägenhetsfrågor:

Ingår tvättningsmöjlighter (tvättmaskin) i boendet? Det beror på. Alla bostäder jag känner till har möjlighet till tvätt, som ofta ingår i hyran på ett eller annat vis. Jag har ex. ett elektroniskt kort så att det dras per autogiro.

El och vatten är också de varierande - för mig ingår vatten men el får jag per kvartal en saftig räkning (de har ju ingen kärnkraft plus att skatt på skatt på skatt gör det tokdyrt).

Ang. om det är dyrt/billigt att leva som student i Danmark så säger jag som så att det generellt är billigt men utifrån den starka danska kronan så blir det lite smådyrt. Dock finns det som sagt arbetsmöjligheter, du får extra lån från CSN (som räcker mer än väl) plus att det går att leva mkt billigt. Jag får bostadsbidrag, handlar på Netto, Alta o.d. som är mkt fördelaktiga till pris, och om du dricker alkohol from time to time så kan du förstås "tjäna" på att bli berusad, om du förstår vadjag menar =) Köp med dig lite sprit hem och sälj till polarna annars så finansierar du tågbiljetten till Köpenhamn!