En dag i regnet

Med en så uppmuntrande titel kanske jag skall klargöra att allt inte är regn och rusk (som det brukar vara i november - regn, rusk, råplugg och denna ständiga motvind som tycks följa en överallt). Jag har nämligen varit "ledig" nu i tre veckor, i väntan på min praktik i Sverige. 

Då vår klass vuxit sig enorm, mkt pga att så många droppat ner från högre terminer alt. tagit paus och blivit så illa tvungna att köra sjätte terminen nu i höst då det är sista gången det erbjuds (gamla studieordningens sista termin), så körs 9v-praktiken på 12v, för att inte överbelasta danska sjukhus. Jippie, tre veckors ledigt. Jippie? Nej, för nästa termin börjar följaktligen senare, och examen blir följaktligen senare, liksom sommarlovet. Ack du sköna junimånad, som således skall spenderas på Windslövparken i Odense, med det ständiga blåljusblinket och utsikten över psykets slutna avsnitt...

Nåja, allt var inte regn och rusk skulle jag ju poängtera. "Ledigheten" har spenderats m jobb, och lyckligtvis inte några vakter med galna patienter på just psyket, utan med studentundervisning. Denna fantastiska möjlighet att tjäna extra pengar på att lära ut något man själv tycker är kul (oftast, eller nja, ofta), och alltså få betalt för att repetera (oftast) relevant kunskap, är helt suverän.

Du undervisar i allt från magens anatomi (som jag har här torsdag fredag), till celldelningen (som jag hade häromveckan) till njur- och lunglabbar, CNS och annan fysiologi. Det ges betalt för 2,5h för varje undervisad timme, detta för att täcka förberedelsetimmar. Grupper om 10-40 studenter, vanligen yngre läkarstudenter, har du själv eller med en kollega, 2x45 minuter per grupp. I allt kan det bli mellan två och tio timmar pr dag, då du ofta lär ut det samma för flera grupper, ja ofta hela klasser. 

Till er som läser i Odense och är intresserade av möjligheten, som jag fått någon fråga om här tidigare, så skall ni hålla utkik på SDU:s "ledige stillinger"-sida samt i tidningen Sund og Hed, där platserna dock kommer ut senare. Jag kan inte svara på hur de prioriterar, men generellt är det en fördel att ha läst ett tag (tidigare sa man 5:e terminen, men jag vet dem som undervisat från 3:e) samt förstås att du har bra betyg nog från gällande kurs. De har inget intervjusystem, vilket förstås är synd, men skriv med en kort presentation av dig själv och hoppas på att de läser den! 

Har ni fler frågor så kommentera...

Närmsta framtiden då? Jo, åker hem till Dalarna för första gången på riktigt över jul redan till helgen (dvs ingen galen examensläsning de 3-5 dagar du är hemma), och har praktik på ortopedkirurgisk avdelning 3v, sedan 3v på en vårdcentral, och avslutningsvis 3v i Stockholm på en medicinsk avdelning. Skall bli fantastiskt spännande!

En veckas solbadande och flodsafari (om det nu finns något sådant) i Gambia skall jag hinna med också, så det blir full fart fram t.o.m. v. 7.

Ha en skön närmsta framtid ni också, så hör jag av mig inom kort.

Viktor

Fråga-svar: Svårt att välja

Hej Viktor!
Jag har en liten fråga. Jag har lite svårt med att bestäma mig om jag verkligen ska studera till läkare och vet inte riktigt hur jag ska göra åt det plus att mitt medelvärde är ca 12 så jag skulle verkligen få det hårt om jag satsade?!

/ Sara

Hej Sara!

- Om du vill läsa i norden får du det hårt, ja, då du isf måste läsa upp betygen.
- Om du funderar kring läkaryrket kan du höra dig för om du kan få gå med en dag på din lokala vårdcentral eller likn., kanske känner du någon som känner någon som är läkare, sjuksköterska eller kanske undersköterska? Känn av vården, och känn av om du är beredd på hårt plugg.
- Du kan läsa i Polen, Ungern, (Rumänien), m.fl., då du får betala terminsavgift. Se mina tips inför studiet!

Vh,
Viktor

Så slaktades svensken...

Månadens "Sund og Hed", tidningen för oss som läser på den sundhetsvetenskapliga fakulteten, låg och väntade på mig i brevlådan i dag. Temat är "Så slaktades svensken", ett reportage om att antalet svenskar på studiet i Odense har fallit markant (obs. att titeln inte har någon underton, och det genomgående tycks vara att de tycker att det är tråkigt att mångfalden på studiet minskat).

Ni kan läsa artikeln i sin helhet här, jag skall nog översätta den när tid ges.

Statistiken som presenterades ser ut som följer:

• I 2008 er 35 ud af 280 nye medicinstuderende i Odense fra Sverige, hvilket svarer til 12 procent.
• I 2007 var 60 ud af 285 nye medicinstuderende i Odense fra Sverige, hvilket svarer til 21 procent.
• I 2006 var 88 ud af 283 nye medicinstuderende i Odense fra Sverige, hvilket svarer til 31 procent.
• I 2005 var 68 ud af 275 nye medicinstuderende i Odense fra Sverige, hvilket svarer til 25 procent.

Enligt Birgitta Wallstedt, chefkonsulent på Det Sundhedsvidenskabelige Fakultet, så beror fallet i antalet svenska studerande i Odense dock inte uteslutande de nya upptagningsreglerna.

»Det var i år betydligt färre svenska ansökare. 2007 var det 456 svenska ansökare, medan det 2008 var 278. Dessutom var det cirka 100 svenska ansökare, som inte mötte upp till upptagningsprovet på kvot 2,« säger Birgitta Wallstedt.

Frågor och svar ang undervisningsspråk, kurslitteratur samt tentaspråk

Lena: hej v, ... har kommit in i på med i köpenhamn inför nästa september ... , och jag undrar bara om all undervisning är på danska till 100% och detsamma om kurlitteraturen? samt om vilka reaktioner man får när man svarar på svenska på tentorna? vore tacksam för svar:)

Viktor:
Hej Lena!

Kul att du kommit in i Köpenhamn.
Då jag som bekant läser i Odense så svarar jag utifrån mina erfarenheter här, och förväntar att det är detsamma i Köpenhamn.
Kolla gärna mina tips inför studiet, då många gäller för DK generellt!

-Kurslitteratur är till stor del på danska, men även (förstås) engelska. Jag har fått uppfattningen att danskarna är ganska flitiga författare, då många böcker tycks vara på nationalspråket i stället för engelska alternativ. Dock finns det alltid engelska alternativ om det är engelska du föredrar, ofta böcker rekommenderade av din fakultet.
(Jag kan som ex. nämna kolossen Histologi på molekylärbiologisk grundlag av Århusianska Finn Geneser, där många svenska utbildningar har en engelsk motsvarighet, samt Rörelseapparatens anatomi av Finn Bojsen Möller, Köpenhamns anatomiguru.)
-Undervisningen är till 99% på danska, såtillvida det inte är gästföreläsare eller utländska forskare som håller i undervisningen (ENG).
-Officiellt språk är nordiska, i alla fall i Odense, varför det inte är några problem att svara på svenska. Du lär dig dock danska efterhand, i takt med att du uppfattar hur mkt vikt skolan lägger på ditt språkbruk. Om du märker att det drar ner på dina betyg att du svarar på danska (i Köpenhamn har man en hel del muntliga examina dessutom), så kanske det är värt att vikta danskaträningen lite extra inför nästa examensperiod!

Lycka till med studiet!

Frågor och svar ang Praktik/Klinik

Anonym: Får man välja vart man ska ha sin pratik själv?!

Viktor:
Ja och nej.

Gamla studieordningen har 9v + 2x8v praktik, där de första 9 samt 4v "elektivt" (dvs valfritt) kan förläggas vart som helst i världen, men de sista 16v skall vara i DK.

Den nya studieordningen, som gäller de flesta (alla?) av er som läser bloggen, har 2v på sjätte terminen (jf våra 9v), som skolan ej ännu beslutat om de får förläggas utanför DK (vilket jag tror att de kommer att tillåta), samt det samma 2x8 v med ett valfritt elektivt som du får lägga utanför DK, resten skall vara i DK.

Något komplicerat kanske, men se här för mer info!

Viktor

Intressant föredrag av Hans Rosling!

Har jag rosat TED förut? Om inte, så gör jag det nu.

Kikade på det här föredraget av Hans Rosling, med statistik made ridicously easy. Mkt inressant!

Ok, bättring!

Nu börjar det bli väldigt glest här, så jag skall ta tag i bloggandet, once more.

Sommarlovet gjorde sitt, liksom jättetentan just före, och en hård start här nere har inte gjort det lättare att komma igång m bloggandet.

Nåväl.

Vad har hänt sedan sist?

- Sjätte terminen (på gamla studieordningen) bjuder på tre små block, block 1-3, där jag nu betat av block 1 - immunsystem och mikrobiologi (bakterier, virus, parasiter), samt block 2 - cellväxt och cancer.
Block 1 var mkt spännande, men med ett hutlöst läspensum, vilket gjorde att många, inklusive jag själv, gick igenom sammanfattande kompendier och gamla examina, och klarade mig fint på det. Jag hade gärna läst böckerna, men hade helt enkelt inte tid.
Block 2 var ngt mindre spännande, en hel del patologi undervisat av patologer, men mer intressanta inslag var väl de preparat vi fick kika på nere i obduktionssalarna. Till skillnad från första delen på studiet och anatomiundervisningen, så var det nu mikroskopiska och makroskopiska preparat med sjukdomar vi skulle analysera. I en låda kunde ex. ett tarmsystem ligga, med en massa polyper (utskott), och så skulle vi avgöra om det var benignt eller malignt.
Till de mer skrämmande/intressanta inslagen hörde att det i en låda med uteri (livmödrar om man kan skriva det så i pluralis) låg ett dödfött foster, och känslan av att hålla ett fd. liv i sin hand är för mig obeskrivlig. Jag kan nämna att det i mitt huvud gick i faser, från skrämd/olust, till tillvänjning, till intresse.

Efter block 2 hade vi höstlov, något som traditionsenligt (i alla fall om man kikar på en tvåårsperiod) spenderades på en badort söderut, och i år hade Alanya, Turkiet, äran att ta emot oss. Sol, bad, vila, skönlitterär läsning och en och annan festkväll hanns med, och vi firade bl.a. att vi haft vår sista examen på med.bachelor-utbildningen ("danmarks hårdaste utbildning"), block 2 alltså.

Nu läser vi block 3, som är en klinikförberedande kurs, där vi dels är i färdighetslabbet och lär oss kliniska färdigheter, dvs. ex. suturering (sy), ledundersökning, PVK-anläggning (perifer venkateter) od, och dels går igenom patienthistorier med hudläkare, allmänläkare, ortopedkirurger, m.fl., för att som någon utbildningsansvarig uttryckte det "gå från skolbänken till att iklä sig den vita rocken". Block 3 är alltså en övergångskurs, där 80% närvaro är kravet (ingen examen), och ingen obligatorisk läsning.

Efter block 3 vankas praktik, som jag valt förlägga i Sverige, 3x3 veckor på allmänmedicinsk, kirurgisk och medicinsk, resp.

Ingen läsning förrän block 4 startar i februari, alltså, och då diplomeras vi och kan titulera oss kandidater (cand.med). Sett till utbildningen i stort har de fem första terminerna inneburit hårt plugg, stundtals övermäktigt hårt, men efter kernepensum så har det lugnat ner sig, och denna sjätte termin är en form av övergång till den enligt äldre studerande mer intressanta, mindre pluggkrävande, mer relevanta andra delen, där vi skall lära oss om den sjuka människan och hur man så småningom skall arbeta som läkare.

More to come... Fortsätt fråga om ni har något på hjärtat!

Viktor

Svar på fråga: Studiebidrag (CSN/SU), Bostadsbidrag, Studentrabatter

Hej!

Jag har lite funderingar kring studiebidragen. Svenskt eller danskt (om det ens går att få danskt?) och vad krävs för att få bostadsbidrag? I fall jag har svenskt studiebidrag hur fungerar det då med studentrabatter och annat?

Lycka till på praktiken!

Emelie

Hej!

Studiebidrag:
- Du får svenskt studiebidrag för det antal veckor du söker, oftast 20v och då i en klumpsumma i början av temrminen, omkring 48,000 SEK. Det är alltså upp till dig att förvalta pengarna väl.
-Till er som funderar på att ta mindre lån: räntan på lånen ligger i dagens i övrigt räntehöga läge på 2,1%. Sätter du in pengarna på ett konto och räknar m en inflation på 2-3% så ser du att det lönar sig rejält att ta lån och sätta in dem med 5% ränta, i stället för att ha mindre lån.
(Visst tänker jag rätt?)
-Se upp, då vi läser 12 terminer i DK, och 12 terminer (x20 v pr termin) är det maximala CSN ger, så är det lätt att man råkar ta för 21v pr termin, 21 x 12 = 252. Alltså får du inte lån för de sista 252-240=12 v, vilket kan svida! Ta alltså lån för 20v pr termin!

-Danskt studiebidrag kan sökas efter 4 års boende i DK, om jag inte missminner mig. Danska motsvarigheten, som kallas SU, är bra mycket mer fördelaktig än den svenska, då de får 4-5k pr månad, och dessutom 12 mdr om året. De första fyra åren är det alltså aktuellt med CSN, och de flesta tar CSN hela utbildningen - det är långt ifrån säkert att du får dansk SU nämligen, jag vet inte närmare vad för kriterier som gör sig gällande.

-För bostadsbidrag krävs egentligen bara att du är skriven i DK. Det är lätt att få, och mkt fördelaktigt. Dock ges inget bidrag om du bor i andelslägenhet ex, men alla studentlägenheter med vanlig månadshyra är berättigade. Du får, liksom i SE, inte vara stenrik, och heller inte tjäna för stora summor pr år. Logiskt och bra.

- Om du med studentrabatter menar CSN:s katastrofala rabatter gnm CSN-kortet (10% på Mac-datorer som är uppskrivna 15-20% i jf med andra butiker, för att bara nämna ett exempel), så går det fint även om du läser i DK. Dock kan ex. cdon.com vara kinkiga med att du inte är skriven i Sverige, jag fick veta att jag inte ens fick handla där, men det kan ha ändrat sig nu. Du kanske kan ta del av någon av CSN:s rabatter, och mig veterligen är det inga problem med dem, sånär som på fraktdelen av de varor du beställer hem.

Hoppas det var till hjälp.
Vh,
Viktor

Om ni undrar...

...så tentapluggar jag, blandat med jobb för skolan som instruktor, vilket minimerar min fria tid och därmed tid till bloggandet.

Men...i morgon är det examen, sedan förh.vis en resa till solen, och efter i morgon skall jag / behöver jag inte läsa en sida förrän slutet på februari, då det nu vankas praktik.

Mumma!

Vart-läsa-till-läkare

Hej Viktor! jag läser din blogg väldigt ofta och den är väldigt intressant må jag säga. Jag vill själv utbilda mig till läkare men det kvarstår bara för mig vilket land man ska väljahar du något tips på hur man väljer?!
Hej!

Det finns ett kort och ett långt svar på detta, men jag tar det basalgenerella (fiffigt påhittat ord, inte sant?)
De viktigaste frågorna du bör ställa dig, om du är övertygad om att det är läkare du tänker bli, är:

1) Har jag betygen för Sverige? Danmark? Norge?
2) Är jag redo att betala för min utbildning (ofta CSN-stöttat) - Ungern, Polen, Rumänien.
3) Vad säger de olika alternativen mig - tilltalar de mig eller avskräcker de? Läs på, sök upp andra som läser på platserna i fråga.

Jag kan tänka mig att du är i ungefär samma sits som jag var, och alla andra svenskar som pluggar här i DK, dvs redo att lämna Sverige, utan betygen att komma in i Sverige (eller beredd vänta på lottningen), och tanken om att terminsavgifterna i syd- / östeuropa till största del uppvägs av lägre levnadskostnader (att det är ett alternativ).

- Danmark/Norge - många svenskar, liknande kultur, nära hem. Fördelar som väger över för de flesta, men kräver betyg på i alla fall 19,0 och uppåt. Viss intervjumöjlighet finns, ex. här i Odense (kvote 1).

- Ungern/Polen/Rumänien/Tyskland - större kulturella och kanske ffa språkliga diskrepanser, men vissa kanske finner det exotiskt. Ingen betygsgräns (eller jo, i Tyskland) men ett hårt plugg och hårt liv att se fram emot. Men... Det är det om du väljer att läsa till läkare, oavsett vart du pluggar. Det är vad du gör det till och har man viljan, motivationen och en läshjärna modell bättre så kommer det att gå galant, oavsett vad ditt val faller på.

-Finland - kräver att du talar finska.

-Övriga, ex. USA, Storbritannien - ett kapitel för sig. Stipendier krävs oftast. Svårt att gå från önskan till att vara på plats.

J says...

Hej! Har sommarlov från bloggandet, men har svarat på era frågor i kommentarer till mitt senaste inlägg.

J sa...
Tjena. Kul att hitta någon svensk som läser till läkare i Odense. Har nyss fått reda på att jag kommit in och ska börja där i februari. Snacka om glad överaskning under semestern. Tänkte kolla med dig bara var det är man som läkarstudent har lektionerna. Är det på sjukhusområdet eller universitetsområdet? Känns som att det kan vara bra att veta när man letar lägenhet. Har du några andra tips på vad man ska tänka på när man flyttar till Odense från Sverige så får du jättegärna komma med dem med. Ha det super!

Hej! I mina tips inför studiet (bara att bläddra ner) hittar du det mesta, bl.a. svar på din fråga: universitetet ligger en bit bort, i Odense M, men jag rekommenderar i första hand Odense C för bostad, alt. något kollegium/korridor i Odense M (H.C. Örstedt eller 4. mai ex, om du är lagd åt det hållet). Fö läser du på uni med fallande frekvens de första 4-5 terminerna, sedan uteslutande på sjukhuset, som lämpligt nog ligger centralt =) Därav ännu ett argument för rekommendationen "sök Odense C".

Grattis till platsen! Ses i Dk!

Vh,
Viktor

Ps. Ändrade min välkomsttext till "läser ft på 6:e terminen"... Känns bra =)

Fantastiskt härligt!

Kan inte annat än njuta när sådant här dyker upp i rutan. Underbart!

Några godbitar:
"Den starka ökningen av statens budgetöverskott till 150 miljarder kronor innebär att utgifterna nu ligger en bra bit under utgiftstaket."
...
"Över en konjunkturcykel är målet att man ska gå med ett visst överskott. Det innebär att man ska ha ett större överskott i en högkonjunktur. Det är precis som det ska vara. Samtidigt har vi en mer långsiktig demografisk utmaning", säger Yvonne Gustafsson."
...
"Prognosen visar att överskottet ökar med hela 66 miljarder kronor till knappt 150 miljarder kronor jämfört med årets första prognos. Om regeringen skulle sälja fler bolag förbättras kalkylen ytterligare.

Överskotten kommer att fortsätta vara stora också under de närmaste åren, trots konjunkturnedgången.

Orsaken till de starka siffrorna är bland annat försäljningen av Vin & Sprit, som ger en engångseffekt på 51 miljarder kronor. Samtidigt innebär bolagsförsäljningen att utgifterna för statsskuldräntor krymper, vilket håller tillbaka utgifterna.

"Det är ett rekordläge. Det är historiskt stora överskott. Vi har aldrig haft så stora överskott tidigare. Tittar man på det underliggande budgetsaldot så visar det att vi har väldigt stabila statsfinanser", säger Yvonne Gustafsson om myndighetens senaste prognos för statens budget som presenterades på fredagen.

En annan faktor som trycker ned utgifterna är att antalet sjukpenningdagar minskar i snabbare takt än väntat och väntas fortsätta minska när nya regler införs i sommar. Totalt stärker det statsfinanserna med 10 miljarder kronor ackumulerat under 2008 till 2011. Samtidigt konstaterar Yvonne Gustafsson att det historiska sambandet mellan arbetslöshet och ohälsa nu är brutet. Till skillnad från tidigare minskar både arbetslösheten och ohälsotalen.

Trots en försämrad konjunktur håller ökade lönesummor och en fortsatt stark konsumtion statens intäkter på en fortsatt hög nivå. Konjunkturavmattningen innebär emellertid lägre intäkter från inkomstskatterna och högre utgifter för arbetslöshet.

Det stora överskottet resulterar samtidigt att statsskulden smälter undan i snabb takt. ESV räknar med att statsskulden krymper under 1.000 miljarder kronor i år och till knappt under 600 miljarder kronor 2011. Det motsvarar 16 procent av BNP.

"Det är i princip en halvering i förhållande till årets kvot", säger Yvonne Gustafsson."

http://di.se/Avdelningar/Artikel.aspx?ArticleID=2008\05\30\286699&sectionid=undefined

En dag i dimman...

En tentapluggsdag kan se ut som den här dagen förlöpt,

kl 0720: uppstigning,
kl 0800: börja plugga hemma vid skrivbordet, lunghistologi (vävnadslära, det vi hade förra terminen) blandat med hypofysens anatomi och histologi i en av de tjockare böckerna, ett ämne jag inte helt haft styr på (tills i morse då)
kl 1100: mindre tilltugg för att ge hjärnan det nödvändiga glukoset. Det har beräknats att dryga 120 g per dag omsätts, bara i hjärnan. För oss medicinstuderanden måste detta vara en grav underdrift. Plugget fortsätter...
kl 1200: ut på en springtur, dryga 20 min.
kl 1230: efter en uppfriskande löptur och dusch placerar jag mig återigen framför skrivbordet, den här gången med det endokrina systemets anatomi (det som styr våra hormoner, dvs hypothalamus i mellanhjärnan, hypofysen etc)
kl 1330: lunch, som lagas hemma. Pasta? Ja, suck. Jag är noga med frukt och proteiner dock.
kl 1415: Cyklar till våra lokaler i anslutning till sjukhuset, där plugget fortsätter, nu med hormonlära/endokrinologi, som är en stor del av vår fysiologi C-tenta. Reproduktionen och njurarna har jag styr på, läkemedelskunskapen/farmakologin samt toxikologin kvarstår.
kl 2045: trött men nöjd cyklar jag hemåt i kylan (har börjat krypa sig nedåt 15 grader här om dagarna, huga!), väl att bemärka inte som siste man. Nya Falck-vakter som patrullerar korridorerna brukar glo oförstående.

kl 2120: ja, nu sitter jag här, trots att jag aviserat att jag inte skulle. Tänkte att 5 min av min tid kunde berika era liv med hur vi har det dessa dagar, alltid intressant.
kl 2245: sängen, så på gränsen till med-tummen-tryggt-i-munnen du kan komma. Kanske borde skaffa vuxennapp?

Jag har kommit på att om man delar upp dagen på detta vis, dvs med en längre paus för motion/mat, ev lite sömn, samt att jag läser i två olika lokaler, så hjälper det en hel del.
Motionen har sin vikt. Jag har halvfilosofiskt kontemplerat att "Om jag någon gång i livet skall dopa/droga mig, så är det väl nu?" Dvs i relation till dessa enorma examina. Således; motion -> endorfiner, jag är uppåttjackad 8-)

(nördglasögonen är väl befogade)


Ps.
min svenska är inte vad den har varit. Inte som för något år sedan, men ffa inte som den var i morse, vilket jag får ursäkta ;)

Ha det gott,
Viktor

Sista inlägget på ett tag, sexualkunskapsteasers

Ibland slås man mellan olika intressen, men när vädret ser ut som det gör nu så är det på gränsen till outhärdligt. Jag kom på mig själv med att tycka synd om dem på andra terminen nu, de som skall upp i anatomiexamen här i juni. Fasen vad det har mycket att läsa, och i detta fina vädret dessutom... Sedan hoppar jag till och inser att "ojdå, vad synd det är om OSS", vi på femte som faktiskt har kernepensum analkandes om mindre än en månad. För det är den bistra sanningen - om mindre än en månad skall jag upp i mitt livs näst största examen, den som bara slås av ämbetsexamen (dvs den som avgör om du får kalla dig färdigutbildad läkare eller inte, efter 12:e terminen). Jag är insnöad i värmen, skulle man kanske kunna säga.

Ishockey-VM, sol, bad; ja allt vår-/sommarmys du kan tänka dig måste nedprioriteras närmsta månaden, och bloggandet kommer därför även det i kläm. Jag har sett fram emot att få delge mina härliga upptäckter inom bl.a. sexualkunskapen här på bloggen (eller snarare reproduktionsfysiologin, som vi medicinare kallar det), alltså hur sjuk den friska människokroppen är.
Ni får tills vidare nöja er med att grubbla eller kanske - om ivern övervinner latheten -tom slå upp dessa mina favoritanekdoter, såsom att clitoris har en faktisk längd på 5-6 cm, att bastubad sänker spermakvalitén 5-6 veckor framöver (ej att rekommendera för par som skall försöka skaffa barn alltså), eller varför inte att kvinnans vagina inte har några känselnervtrådar mer än de yttersta 1-3 cm (hörde ni det, killar?).

I sommar skall jag nog delge mer, men tills vidare får ni nöja er med en paus från Viktors blogg. Trevlig maj-juni!
Viktor

Helt...

...jäkla galet!

Smärta

Smärta har en definition som vi skall kunna, nämligen "en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse associerad med aktuell eller potentiell vävnadsskada eller beskrivet med termer svarande till en sådan skada". Boken skriver att "smärtor är således alltid en subjektiv och helt personlig upplevelse, med flera dimensioner, dvs med en sensorisk diskriminativ komponent och en emotionell komponent".

Alltså: du bör inte som läkare misstro en patients beskrivna smärtor, då det ingår en så pass stark subjektiv, emotionell komponent.

Den friska människokroppen är sjuk #?

Jag skall bjuda på lite kissanatomi här. Vår anatomibok förklarar glatt att "skiftet från en tvärställd spalt i pars spongiosa urethrae till en sagittalt ställd spalt vid ostium externum medför, att urinstrålen spiraliserar".

Jaha! Så det var däärför! :-)

(Ps. På svenska: längre upp i urinröret/urethra så är röret tvärställt liggande ovalformat, för att vid mynningen ut från penis bli tvärställt stående ovalformat, vilket medför att urinet vid vattenkastning "skruvas" 45 grader, vilket alltså ger en spiralstråle)

Sedan sist

Jaha, så får jag äntligen avsätta några minuter till att berätta om vad som hänt sedan sist, dvs helt sedan februari faktiskt, vilket jag ursäktar.

Livet går sin gilla (gälla?) gång, med just avslutat påsklov som spenderades hemma i Dalarna, efter en kort turné genom landet (Lund-Malmö-Sthlm-Dalarna). Frågan är om jag fått så mycket vila, m tanke på att jag spenderat nätterna i inte mindre än sju sängar på elva dagar. Men en klok person jag känner brukar säga att vila ligger i den mentala resan likväl som den rent sömnmässiga vilan. Bara du kommer bort så vilar kroppen/sinnet upp sig, om än något undermedvetet. Klart är att det var skönt att lämna Odense ett tag, har ju spenderat varje minut här sedan 28:e december, inkl. examensplugg etc, vilket tär på ens relation till hemstaden. Omväxling förnöjer, som det så fint brukar heta.

Vi skall här i veckan sätta i gång med reproduktionsfysiologin, då vi färdiggjort såväl njurar som hormoner. Reproduktion innebär bl.a. manliga och kvinnliga könsorgan, vilket förstås är spännande. Gamla tentor har tagit upp frågor som "Redogör för erektion" resp. "ejakulation", så nog är det en speciell utbildning vi genomgår, långt från makro-micro-ekonomiska graftolkningar och humanoria.

Helgen som förlöpit har varit mer en god. Ursprungligen skulle det bli en lugn sådan med en mindre fest i fredags, men med facit i hand har det inte blivit mycket sömn (omvänt proportionellt med alkoholintaget, kan tänkas).

Våren har kommit på allvar hit till Odense, vilket får en på gott humör, såväl socialt, utanför studiet, som pluggmässigt. En klok vän menar att du, även om du reducerar antal pluggtimmar i förhållande till den mörka höstterminen, får mer läst utifrån att kvalitén blir så mycket bättre. Ett gott humör hjälper motivationen vilket får informationen att sätta sig (stöttar långtidspotentieringen hipopcampus-cortex cerebri, för att uttrycka det läkarnördigt).

Jag skall nog anekdotera en del framöver, har mycket i huvudet som skall ner på papper (blogg), men tid och rum är en begränsande faktor, trots vårens energiboost...

God dag!

Fråga-svar ang AT/ST

"Tjena Viktor!

Jag kommer troligtvist börja plugga medicin i Danmark nu efter sommaren. Tänkte bara kolla med dig om du vet hur möjligheterna är att få AT i Sverige efter avslutad utbildning i Danmark? Det samma gäller ST?
Föredrar sjukhusen läkare som utbildats i Sverige?

Tänkte även fråga om du vet hur det fungerar med AT i Danmark, tänkte främst på att om jag blir antagen i Odense om det är möjligt för mig att söka AT på Själland, eller har de som läst på Köpenhamns Universitet förtur på AT-platserna på Själland?

Många frågor där, jag är väldigt tacksam om du kan svara på någon fråga åtminstone när du får lite tid över eftersom du verkar rätt allmänbildad :-).

Mvh
Robin Nilsson"

Hej!

Jag börjar med att citera svenska wikipedia för att reda ut begreppen allmäntjänstgöring och specialisttjänstgöring:

"Allmäntjänstgöring (AT) är en tidsbegränsad anställning under handledning för den som fullgjort läkarutbildning på läkarprogrammet. Allmäntjänstgöringen omfattar minst 18 månader och läkaren kallas under denna tid AT-läkare. Oftast varar allmäntjänstgöringen 21 månader, som tidigare var den obligatoriska tjänstgöringstiden. Fullgjord allmäntjänstgöring eller utländsk legitimation är en förutsättning för svensk läkarlegitimation.

Av allmäntjänstgöringen skall nio månader fördelas mellan invärtesmedicinska och opererande specialiteter med en minimitid av tre månader inom respektive grupp. AT-läkaren skall vidare tjänstgöra minst tre månader inom psykiatri och sex månader inom allmänmedicin. Tjänstgöringen avslutas med ett skriftligt kunskapsprov och ett praktiskt prov tillsammans med en patient och en examinator."

"Specialisttjänstgöring (ST) är en av Socialstyrelsen reglerad utbildning som legitimerade läkare eller legitimerade tandläkare kan genomgå för att bli specialiserade inom ett visst medicinskt område.

En specialisttjänstgöring omfattar vanligen för läkaryrket fem års heltidsarbete, under vilka ST-läkaren arbetar inom såväl sitt huvudområde som angränsande områden. Arbetet inom angränsande områden kallas sidoutbildning (tidigare "randutbildning" eller "randning").

Efter fullgjord specialisttjänstgöring kallas läkaren specialistläkare, tandläkaren specialisttandläkare, och kan ansöka om specialistbevis som utfärdas av Socialstyrelsen. Efter internationellt mönster har det blivit allt vanligare med en frivillig specialistexamen som är ett kunskapsprov som utförs mot slutet av specialisttjänstgöringen.

Efter fullgjord tjänstgöring och godkänt AT-prov kan Socialstyrelsen utfärda läkarlegitimation."

AT/ST innebär ju att du har slutfört din utbildning - du är läkarutbildad, och därmed högst eftertraktad i hela norden. Inga problem att få plats i Sverige alltså. De svenska sjukhusen har mig veterligen ingen randordning utifrån vart du har läst, du har ofta fördel om du praktiserat en del och därmed skapat kontakter på sjukhuset i fråga, och en läkarvettig personlighet (diffust begrepp, men ni förstår nog vad jag menar) ger alltid fördel på anställningsintervjun.

Jag har tvärtom hört en hel del positivt om oss som läser i DK, dels att vi har god renommé utbildningskvalitetsmässigt, dels är det ju en liten bragd i sig att ha läst och bott i ett annat land.

I Danmark är storstadsregionerna svårast att få en AT-plats, liksom det är i Sverige. Jag känner dock inte till att det skulle vara svårare att få plats på Själland om du läst i Jylland, jag har mött läkare som gjort den resan, så det är i vart fall långt ifrån omöjligt. Som tumregel som sagt: populära regioner, ofta större städer, är svårare att få plats. I Sverige finns det en mängd mindre sjukhus med enorm kompetens, "lagom" storlek kanske man skulle kunna säga, och så länge de har en intentivvårdsavdelning så behöver inte ex anastesi/narkos-specialitetn uteslutas pga ditt val av AT. Konkurrensmässigt är det i Sverige möjligt att tjäna bra mycket mer under din AT om du tar dig till orter som tillhör kategorin svårtillgänglig/ickepopulär.

Sedan bör nämnas att du tjänar bra mycket bättre under din AT i Danmark/Norge än i Sverige. Vill du sedemera jobba i Sverige är det förstås bra om du kommer in i systemet redan under AT, men det är inte alls omöjligt att göra AT i DK för att sedan ta ST i Danmark, se på de många danskar som i dag åker över sundet för att ta sin ST i Sverige.

Ännu en detalj är att du inte är garanterad att få börja AT direkt efter studiet. Det kan hända att du får jobba som läkarvikarie ett halvår eller tom ett år innan du erbjuds AT. Detta pga platsbrist. Pga läkarbristen ser man ft över hur detta skall kunna ändras - när 50-talisterna går i pension räcker det inte med de AT-platser som ft erbjuds, så processen är under revidering.

Blir du läkare får du jobb. Basta!

Kanske lite rörigt inlägg, men tror att jag fått med det mesta. Välkommen till Danmark!

Vh,
Viktor

Nordkoreansk shopping!

För er som inte vet visste det, kan man som nordkorean finna mycket matnyttigt i den store ledarens, Kim Jong Ils, webshop. För dem som har internet vill säga. Och dator. Och ris på bordet.

Eller vad sägs om skönhetslera, landets egna viagra, en laser där man för in stycket i ena näsborren och som därigenom botar cancer (varför har vi inte hört talas om den på utbildningen? De har kanske exportblockad till Danmark), samt det klassiska "12-pack granitblock ", som enligt beskrivning skall vara ”praktiska som byggmaterial och gravstenar.”

Tragiskt och samtidigt väldigt talande.

Härliga YouTube för dansksvenskar

Ernst Hugo... Vad kan jag mer säga?

Praktik och svar på fråga

Anonym har lämnat en ny kommentar till ditt inlägg "Tips tips tips inför studiet":

Hallå Viktor! Jag läste i din blogg för några månader sedan att du skrev lite om praktik du haft under sommaren. Skulle du kunna berätta lite mer om det? Det är nämligen så att jag också har tänkt söka tvåveckors-praktik, men har inte en aning om vad det egentligen förväntas av en. Ska man kunna utföra några arbetsuppgifter, eller är det bara meningen att man ska se hur en läkares vardag ser ut?

Hej!
Den praktik du kan göra på bachelordelen i DK är ett sk. prekliniskt ophold, eller bara "preklinik". I Sverige säger man att du auskulterar, dvs. går med och ser-och-lär, får en inblick i yrkeslivet.

Då du på första delen av studiet inte läst någon som helst patologi, sjukdomslära, så kan du inte själv förväntas utföra varken praktiska eller teoretiska uppgifter. Jag fick prova lite enkla saker, som att intubera (pusta luft in i sövda patienter), ge någon spruta samt prova (utan att lyckas) att lägga en ryggmärgsbedövning, under strikt uppsyn, förstås.

En väninna som var på Karolinska fick prova lite andra saker, som nog egentligen var lite overkill, men allt beror förstås på vilka förutsättningar som råder där du befinner dig. Har ni tid över, en perfekt patient etc så kan du säkerligen få prova på något skoj, men det finns varken garanti för det eller krav på det från skolans sida.

Tanken med detta valfria tvåveckors ophold är att du skall få en första inblick i vardagen som läkare, och du skall inte förvänta annat än att gå med och få uppleva några ömsom spännande, ömsom tuffa, och förstås ömsom långtråkiga ögonblick. Jag har blandade minnen från min praktik, med flera trauman som satt sina spår, samt det fina i att se vilken skillnad som faktiskt kan göras i medmänniskors liv. Bara kaffestunderna med genomgång av patienterna om morgnarna var en upplevelse, kunskapsnivån hos personalen tycks i en gröngölings ögon stundom omänsklig!

Jag är mycket nöjd med mitt ophold, då jag både fick vara på intensivvårdsavdelning och ute på golvet och medverka på preoperativa intervjuer, dvs fick lite patientkontakt. Jag ställde mycket frågor och har om inte annat fått 1) en bra inblick i en narkosläkares vardag, samt 2) skapat grundlag för funderingar kring studium, framtida yrkesliv och ja, livet i stort. Läkaryrket kan vara mycket tufft, något jag också fick erfara, men fördelarna väger alldeles säkert upp nackdelarna, vilket gör mig säkrare på att jag har valt rätt väg här i livet - en mental bedrift som förstås ger en satisfierande känsla kring hela syftet med praktiken!

Du kan finna information om det på SDU:s hemsida här.
Här klargörs det jag nämnt att "De formelle krav til et præklinisk ophold, er et 14 dages ophold (2 arbejdsuger) på et sygehus eller i en almen praksis. Den studerende skal følges med lægerne på afdelingen og følge en yngre læges dagligdag. Der er ikke formelle færdigheder, der skal
opnås, da de kommer på senere klinikophold på studiet. Formålet er at opleve hverdagen på et sygehus eller i praksis."

På den gamla studieordningen skulle två tillvalskurser läsas, härunder att välja bland:
Idrætsmedicin
Lægevidenskaben i Nazityskland (som jag läst)
Onkologi
Indledende Natuvidenskab: Regneøvelser for medicinere
Komplementære og alternative behandlinger
Skema Komplementære og alternative behandlinger
En av dessa två kunde ersättas med två veckors praktik, vilket jag alltså gjort.

På den nya studieordningen kan jag inte finna preklinik någonstans, men jag antar att det ges möjlighet för det här också. Dock vet jag att den nya studieordningen erbjuder "obligatorisk" patientkontakt på ett mycket tidigare stadium än för oss gamla rävar (vi har först på sjätte terminen).

Hoppas svaret räcker till!
Vh,
Viktor (bild från praktiken ses nedan)

Tips tips tips inför studiet

Nu kan ni nå alla tips på denna länk.

Bara att bläddra och gotta sig.
Jag skall bli bättre på att tagga inlägg, upptäckte inte funktionen förrän nu :-)

Trevlig läsning!

Tips inför studiet #? / Rebtel-frälst

Det här med telefonräkningar har aldrig varit någon trevlig överraskning. Jag har exempel på vänner som - den första intensiva/förvirrade tiden här i Odense - har passerat såväl ett- som tvåtusenkronorsstrecket, och detta av ren okunskap. Det finns nämligen utmärkta alternativ, även för att ringa internationellt.

www.Skype.com - jag hoppas att det inte kräver någon närmre presentation, men köp en mic och adda dina vänner, varpå du kan tala gratis med dem, alternativt göra som jag - fixa SkypeOut och betala dryga 17 öre minuten för samtal till hela världens fasta nät (ej mobil).

I Sverige har 3 lanserat Skype i mobiltelefonen, där du alltså kan ringa dina vänners datorer från din mobil, gratis, men du betalar förstås surfkostnaden via gprs/3g. Detta har mig veterligen inte kommit till DK ännu, men den dagen, den glädjen!

--------------------------------------

www.rebtel.com - ja, det är på engelska. Ja, det ser ut som lurendrejeri. Men det är billigt, och det fungerar, och detta till mobiltelefoner i alla länder internationellt! Du kan läsa om detta, för övrigt delvis svenska, entrepenörsprojekt här på di.se

Du skall bara se till att ringa de sk. SmartCalls, och den nackdel som finns är att du 1) måste tanka på 5 dollar via PayPal eller VISA, vilket kan kännas otryggt, och 2) måste förklara för dina vänner och spec. den äldre generationen att de skall ringa upp det numret du ringt ifrån. Det fungerar nämligen så att du skapar en adressbok på ditt konto på deras hemsida, varpå dina vänner får tillknutna danska nummer, eftersom du befinner dig i Danmark, varför du då bara betalar lokalsamtalstaxa, dvs under 1kr/min. När du ringer detta danska nummer, från din danska mobiltelefon, så kopplas samtalet via Rebtels servrar, och din vän mottar samtalet från ett svenskt nummer (svenska servern). Du talar om för din vän att han ska ringa upp detta servernummer (som är samma nummer varje gång, din vän kan alltså spara numret i sin adressbok), du väntar men lägger inte på luren när din vän gör det för att ringa upp, och när din vän ringt upp det svenska numret så är ni ihopkopplade till den ynka kostnaden av några cent pr minut, dvs gratis. Du betalar dansk kostnad, under 1kr/min, din vän betalar svensk kostnad, under 1kr/min. Lysande, va?

Om du inte vill bli medlem så kan du alltid nyttja deras intro-erbjudande - du går in på sidan och får 10 gratisminuter till fem olika vänner eller så, som prova-på. Gratis samtal till Sverige/världen alltså, en begränsad period.

Rebtel fungerar till alla världens länder.

Godkäntgräns #2

Jag kan nu tillägga att 62% av dem som skrev re-re-examen i fysiologi A, alltså sitt tredje och sista försök, dumpade. Herregud vilka siffror! Välförståeliga rykten säger nu att 1) professorn är direkt nitisk när han rättar dessa examina och 2) skolan gärna "plockar ut" folk i biokemi A och fysiologi A, dvs lägger ribban extra högt här.

Nu hoppas jag bara, egoistiskt men realistiskt, att ingen av mina närmre vänner fått besked om att åka hem efter två år på studiet.
Det positiva som kommer ur detta för min del är att jag skall vara extra glad för att ha klarat mig, och att jag läst så pass mkt som jag gjort.

Godkäntgräns

Jannica sa...
Skönt att tentan är över och hoppas den gick bra! Var ligger godkändgränsen någonstans? 60%, 75% eller något i den stilen?! :)

Hej!

Ja tack, magkänslan brukar räcka och den här gången är den extra stark, så det har alldeles säkert gått bra.

Gränsen ligger faktiskt helt nere på 50%, så det säger något om hur svåra tentorna faktiskt kan vara.

Det är inga dåliga stickprov vi har, där vi på tre timmar skall tenta av i stort sett hela terminen. Rent psykologiskt är jag benägen att tro att skolan hade dåligt samvete för att vi utgör den sk. uppsamlingsterminen, dvs de sista på den gamla studieordningen, vilket betyder att vi inte kan hoppa tillbaks en termin om vi så skulle önska. Nej, vi får i stället göra våra tre försök när tid ges, dvs i lag med efterkommande termins tentor om det går sig illa. Det var ett stort gäng som skrev om fysiologi A-tentan här den 4:e januari (centrala nervsystemet), då det vid första examenstillfället var 27% som dumpade (en "vettig" siffra, där 25% är eftersträvnadsvärt från skolans sida så att man vet att examen inte varit för lätt), varpå hela 55-60% dumpade re-examen (en klart ovettig siffra). De har förvånande men positivt nog fått uppskov i ett speciellt avtal med skolan, så att de - i stället för att skriva fysiologi A den 4:e januari, biokemi C den 7:e och fysiologi B den 21:a - fick skriva fysiologi A först, sedan ges tid till att läsa upp till den stora fysiologi B-examen, och här i februari, där de som dumpar 7:e jan-examen skriver om, så tar de biokemi C-examen. Man skall heller inte glömma att alla vi som inte haft omexamen läst som galningar och ändå tyck att det legat på gränsen till omöjligt att hinna få in all info den här examensperioden har krävt. Se ev. tidigare inlägg från examensupptakten i år.

Nåväl, för dessa 25-30 personer som dump-dumpat innebar det att de hela den här terminen gått runt med vetskapen att de, om de dumpar sitt tredje och sista försök, kommer att bli utkastade från utbildningen. Ingen solskenshistoria direkt, och det tråkigaste av allt är väl att det ofta är samma personer som får ackumulerat re-examen på re-examen. Därför är folk galna kring examensperiod, för att pressen att dumpa en examen inte är nådig.

Välförtjänt vila!

SÅ var det gjort. Biokemin och fysiologin avtentad och klarad.

Biokemitentan tog fokus på fetma, där vi skulle beskriva huruvida kolhydrater görs om till fett (triacylglycerol, närmare bestämt, som är huvudlagringsformen för fett i våra depåer). Såväl kolhydrater som protein görs om till fett vid överskott, och är det något jag lärt mig på kursen så är det det mycket simpla och numera välkända på-gränsen-till-utnötta du är vad du äter, eller snarare din kropp blir vad du gör den till , dvs födointag och aktivitetsgrad. Det låter trist, men det är den - för somliga bittra - sanningen. Sedan får man inte glömma att genetiska faktorer säger en del om huruvida du har anlag för att bli överviktig eller inte, så var försiktiga med dömandet av era medmänniskor!

Fysiologin innehöll mer fysik än tidigare tentor, men generellt kan man säga att tentan var för enkel och tunn i förhållande till hur mycket vissa (inklusive jag själv) pluggat. Skolan slog ännu en gång rekord i såväl kvantitativa som irrelevanta kunskapskrav, och jag kan uppskatta att jag läst netto 12h pr dag sedan den 28:e december. Det innebär pluggstart kl 0800 och slut kl 21.30-2200 ca.
En intressant fråga kom upp, inom gastro-intestinal-/mage-tarm -fysiologin. En patient med extrema kolesteroltal (kolesterol gör en hel del nytta i kroppen, men man skall akta sig för att få för höga blodhalter av "dåligt" i förhållande till "bra" kolosterol, dvs HDL/LDL-ratio) ansågs inte kunna hjälpas på annat vis än med en tarmoperation. Det man gör är att man kopplar bort den del av tunntarmen där gallsyrorna reabsorberas till kroppen (det finns ett internt kretslopp normalt). Den låga gallsyrehalten stimulerar nysyntes, och vad syntetiseras gallsyror av..? Jo, kolesterol. Gallsyrorna, som ingår i gallan och bl.a. är nödvändigt för upptag av fetter och vitamin A-D-E-K (de fettupplösliga), kan alltså med ett klumpigt ingrepp hindras från att återupptas, varpå en annan önskad effekt - sänkta plasmakolesterol-halter - uppnås. De biverkningar som ses är bl.a. anemi, "blodbrist", eller snarare brist på det syrebindande och -transporterande hemoglobin, då det för hemoglobinsyntesen vitala vitamin b12, cobalamin, som också det upptas i den sk terminala ileum (slutet av tunntarmen), och inte kan nysyntetiseras i kroppen, blir bristvara.

Nåväl, nog om medicinskt babbel. Bloggen har på något vis blivit (förhållandevis) besökstät, med 15-20 besökare per dag, vilket givetvis är kul. Jag hoppas att jag kan inspirera, tråka ut, eller kanske till och med roa, någon, beroende på vad jag skriver om förstås.
Och visst skall jag skriva oftare, men är det examensperiod så får såväl det ena som det andra stå åt sidan. Nu väntar en välförtjänt fest-och-vilperiod (härlig kombination, jag vet). Har ni frågor om än det ena, än det andra, så är ni välkomna att kommentera på något av mina inlägg. Skall uppdatera min bloggintroduktion till "läser 5:e terminen här i Odense" nu. Intressant, men ack så välförtjänt känsla!

Ha det gott!
Viktor

Life...

...is...
























I vart fall när enzymerna trillar ut ur ditt huvud lika snabbt som du försöker trycka in dem.
Molekylär biomedicin C-kurs börjar hatas (naturligt nog, dagarna före examen). Känner mig riktigt, riktigt dum i huuvdet, en svårbeskriven känsla, men något lätt svävande, tankeflyktigt susar runt i mitt huvud. Svårt att få in mycket mer nu känns det som, och ändå är det en dubbelt så stor tenta kvar. Hugaligen bevare mig väl!