Vh, Martin
Hej Martin!
Jag skall börja med att säga att sedan skolan gjort om studieordningen (dvs efter min årskull), så har det skurits ner på såväl fysik som kemi.
Jag läste halva första terminen kemi, som bestod av gymnasiekemin (då det inte är ett krav på danskarna att de skall ha läst så mkt kemi), samt förstås lite påbyggnad på detta. Det läkarstudender ffa lägger vikt på är ju biokemin, där vi läste efter den hemska Devlin, men där man nuförtiden läser en mer pedagogisk bok enl. utsago. För att få en överblick, se vilken biokemibok som helst för medicinare, i innehållsförteckningen, ex denna som jag fann nu (klicka på bilden till vänster, "Look inside", och bläddra fram till innehållsförteckningen). Först cellnivå med hemoglobin, aminosyror etc, sen hela metabolismen förstås, och alla ämnen som finns i vår kropp samt DNA och genitik.
Fysik är som du säger den fysik som överlappar med fysiologin. När du läser om centrala nervsystemet så läser du optik, audiologi (eller vad det kan tänkas heta), när du läser hjärta-lungor så läser du om flöde i rörstrukturer, med/utan resistenser och basicly Ohms lag samt förstås Poiseuilles lag, Laplace m.m. Lite cellfysik hanns väl med också, men till våra tentor täckte fysiken 10% och det har man alltså skurit ner på.
Matematiken ingår i fysiken men ffa också i fysiologin. Vi använder en dansk Documenta Physiologica, en formelsamling som använts på var och varenda tenta. Matematiken i sig (jag har läst matte E på gymnasiet) är väl inte den blodigaste, men jag tror att de som läst (för) lite matte på gymnasiet svettades lite när man skulle bryta ut två okända t.ex., eller flytta om i formler där upphöjt-till och delat-med ingår (imponerande språk, jag vet). Har du grundläggande matematisk förståelse så är det inte det du kuggar på när du läser till läkare, mao, vilket heller aldrig varit meningen heller.
Hoppas det är svar på vad du söker!
Vh,
Viktor
7 kommentarer:
okey, låter bra! Var lite orolig för sjukt avancerade kemiska beräkningar osv men det verkar lugnt på den fronten. Skulle va kul o veta vad ni gör nu på studiet som i tidigare inlägg :)
tack för din tid! Martin
hej
i skrivandes stund befinner jag mig i odense. Har precis skrivit MCT som var sjukt svårt (om man inte kan danska flytande) då det var MYCKET læsfrågor!
Hursomhelst så kom jag i kontakt med en person son læser till lækare i køpenhamn o den personen rådde mig att ændra min prioriteringslista o sætta køpenhamn først. Detta eftersom det finns en stor chans att jag kommer in dær via mitt motivationsbrev då jag før nærvarande læser till sjukskøterska på Karolinska Institutet. Vet du ifall det vore smartare att gøra så (med den bakgrunden att MCT gick jættedåligt)?
Vore tacksam før ett svar =) // en vilsen person som gærna vill læsa till lækare!
Hej!
Jag kan inte uttala mig om Kbh, så om du litar på din källa, gå efter det!
Känner du att MCQ:n gick uselt så kanske det är taktiskt bäst, som du säger. Har svårt att sätta mig in i situationen dock. Se till att ha alla fakta på plats om dina chanser för Odense och Kbh respektive, innan du ändrar några prioriteringar!
Du får mkt gärna skriva lite om vad MCQ:n innebar, för andra inbitna läsare. Skriv i sådant fall en ny kommentar så låter jag den publiceras på bloggen.
Lycka till!
Vh,
Viktor
Hej
Tack før ditt snabba svar!
Mct bestod av 95 frågor som testade ens kvantitativa och kritiska førståelse.
Det var mkt læsfrågor, tror nog att 50 % av provet utgjordes av læsfrågor. Så ett tips till de som inte kan danska - børja læs en massa! det hjælper jættemkt eftersom man inte har tid att slå upp orden!
I øverlag var det mkt lættare æn svenskans Høgskoleprov, så om man ær en svensk som kan danska och har prøvat på høgskoleprovet bør inte MCT var något større problem. Det som kan kænnas lite tufft ær det tjocka hæftet på ca 50 sidor som man får. Dær står alla frågor, men anledningen till att hæftet ær så tjockt beror mkt på att det finns en massa marginal att kluddra på o stora tabeller på mattefrågorna!
Ær det ngt mer ngn undrar ær det bara att sæga till!
Som søkandes kan jag rekommendera att man kanske væljer odense som andrahandsval då det ær det enda universitet som kræver ett prov før att gå vidare. men det beror helt och hållet på ens bakgrund. har man till exempel en vårdutbildning/ ideellt arbete i bakgrunden ær køpenhamn att rekommendera då dessa punkter væger in stort! Aarhus kan oxå locka med sina låga intagningspoæng och min egen konklusion ær att det kan vara meriterande att vi svenskar æven har læst fysik B (rætta mig gærna om jag tolkat detta fel!)
Fråga till Viktor: vet du nær man senast kan ændra sin prioriteringslista och hur man går tillvæga i så fall?
Kramar M
Tackar för det, M, det glädjer säkert många läsare!
Som svar på din fråga vet jag inte, men jag rekommenderar att du kontaktar en studievejleder på ngn av orterna!
Har man läst matte E och har betyg över 18 kan man väl söka in i Odense på betyg, eller skall alla söka in på MCQ, menar du?
Vh,
V
www.kot.dk -> vigtige datoer
"Ny prioritering: Hvis du ønsker at ændre et prioriteringsskema, du allerede har sendt ind, skal du indsende et ændringsprioriteringsskema til det uddannelsessted, der er 1. prioritet på ændringsprioriteringsskemaet. Uddannelsesstedet skal have modtaget skemaet senest 5. juli. 5. juli er også fristen for indsendelse af eventuel manglende dokumentation til ansøgninger i kvote 2."
Hej Viktor
Ingen fara. Jag hoppas att det hjälper framtida sökare. Vet själv hur förvirrad man kan vara!
Jo, om man har ett betygsnitt kan man söka via kvot 1
men om man inte har det får man söka via kvot 2 där samtliga får skriva MCQ =)
ha det bra och tack för hjälpen!
Skicka en kommentar