lördag, september 23, 2006

Danska språket

Många undrar hur det går med språket.

Att det härstammar från fornnordiskan liksom svenskan och norskan är det inget tvivel om när man läser danska, men att urskilja vad de säger och att sedan själv omsätta danskan till förståeliga ord är en helt annan saga.

Förberedelser
Innan jag flyttade ner vidtog jag vissa förberedelser. Detta kommer att bli extra viktigt för kommande generationer stud.med:s, eftersom att den nya studieordningen i Odense innebär en tenta redan efter några månader. Att läsa danska är som att läsa svenska för mig i dag, med ett tusental sidor lästa, men efter ett par månader skulle jag inte säga att jag kunde tentaläsa danska, i alla fall inte med önskat resultat, om man så får uttrycka sig...

För dig som är lycklig nog att ha 20,0 och bo i Lund, kan du faktiskt läsa danska på svenskt universitet. Det är några av mina svenska studiekamrater som har gjort det, och de hade säkert många fördelar i början av utbildningen. Jag skall erkänna att jag inte är 100 på vart-hur-när, men gå in på www.lu.se och sök! På studieskolen i Köpenhamn går det också att läsa, och är du redan i Danmark skall det dessutom finnas motsv. "danska för invandrare".

Nu till något mer konkret:
1) LÄS-SLÅ UPP-LÄS! När du läst 100 sidor danska och slagit upp vartenda ord (skaffa ett elektroniskt lexikon, ex. Wordfinder 2000 med danskt lexikon så går det fort att slå upp) garanterar jag dig att du börjar få in flytet. Det är jobbigt i början, men kom ihåg att alternativet är att göra detta inför en examen, och tro mig - den stressen vill du inte känna då! Låna en dansk bok, be mig om kurskemin på danska, läs nyheter på Jyllandspostens eller dansk radio:s hemsidor, etc etc.
2) Lyssna på danska! www.dr.dk har nyheter o.d. Podcasta hem P1 Morgen, 1h dansk omvärldsbevakning, utmärkt att lägga in på mp3-spelaren eller att lyssna på innan du skall somna. Återigen - det må vara tufft nu, men du vill inte uppleva det inför en tenta.
3) Att tala danska är nog det svåraste. Svenskar från södra Sverige har - över lag - något i deras tungplacering etc som ev. gör det enklare för dem. Som Stockholmare tror jag man får anstränga sig något mer, det märks att södra Sverige ligger närmare sundet, om man säger så. Det är givetvis olika från person till person, så bli inte orolig bara för att du är från storstaden.
Det bästa sättet att lära sig själva tugget är givetvis att tala det - med danskar! Se till att skaffa dig danska vänner, eller för all del en dansk kæreste, som allteftersom du anstränger dig kan rätta ditt språk. Tro mig - att få höra av en dansk att du talar välförståelig danska är en glad upplevelse. I början kan du dock räkna med att få höra "Jaekanikkliiiiieforstååhvaddeterdoosaäjer", eller "du talar mærklig svensk (men för f-n jag pratar DANSKA, tror du på fullaste allvar att jag låter så här dum när jag talar svenska?), jeg har svært for at forstå hvad det er du siger". MEN! Det ger med sig med tiden! Vill man tala fint får man lida...ja ni vet.
4) Undvik fällorna! Det finns några saker man säger, och några man skall undvika.
  • Man "knäpper" inte på servitrisen (något jag glatt trodde under mina första dagar i DK) - man "knipser", om ens det. Kneppe på dansk är inget man gör på en restaurang, utan snarare i sängkammaren. F.ö. är "pung"=plånbok.
  • I Danmark har man en "rolig begravelse", eftersom att "rolig"=lugn.
  • En sjuksköterska sa till mig att jag skulle ta med tasken till deras arbetsrum, varpå hennes kollega som uppenbarligen förstod vilket missförsånd som just skett började gapskratta. Taske=väska. Hänger ni med?

Det finns en uppsjö roliga/mindre roliga missförstånd, och de flesta finns samlade i en liten bok med vanligaste Öresunds-missförstånden.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Hej Viktor!
Vilken otroligt användbar blogg du har! precis det jag var ute efter:) jag funderar på att läsa medicin i danmark, egentligen inte för att jag inte kommer in i sverige utan för att jag skulle tycka att det var roligt att komma bort från sverige lite (att jag har en dansk pojkvän som läser medicin har kanske viss betydelse också...) problemet är språket. jag tvivlar inte på att jag inte kommer förstå danska efter att ha varit där några månader men det är ju en annan sak att förstå vad en dansk kompis säger och att kunna förstå vad en gammal dansk professor med grötig syddansk dialekt säger på en 6-timmars föreläsning ex. Det är det som skrämmer mig. Det måste väl ändå vara jävligt jobbigt? Och så undrar jag om jag kommer tvingas att skriva på danska när jag skriver examensarbete eller tentor?
Kanske är det dumt att åka iväg till danmark och göra det ännu tuffare för sig själv genom att behöva lära sig ett nytt språk, när man bor i lund och har ett utmärkt universitet här. läkarutbildningen är ju tillräckligt tuff på ens modersmål. Vad tycker du? är jag dum om jag väljer danmark?
med vänliga hälsningar Julia, 17, i Lund.

Viktor sa...

Hej Julia!

Tack för vänliga ord =)
Jag förstår dina funderingar, de är högst berättigade. Det är klart att det är en extra utmaning att läsa på ett annat språk, och som du säger är det en nog stor stress att läsa medicin som det är, men jag kan kommentera på det du säger.

1) Språket tror jag inte du skall oroa dig för. Att du 1. bor i Lund, 2. har dansk pojkvän, gör att Fynsk danska kommer att bli en dans för dig efter ett par månader. Professorerna talar för det mesta tydligt och klart (bättre än många ungdomar tycker jag). Visst är det en extra stress, men kom ihåg att folk som aldrig hört danska tidigare flyttar ner och klarar sig.
Sedan är ju Sverige bara ett alternativ om du har 20,0, bra på högskoleprov och har tur vid intaget, för mig handlade det om att jag ville börja studera direkt och inte sitta och vänta på att få komma in.

2) Officiellt språk, i alla fall i Odense, är nordiska, så du kan skriva dina examina på svenska om du så skull önska. Detta är förstås mkt passande, speciellt i början av ditt studium.

Hoppas du blivit klokare på detta!
Vh,
Viktor