Januari-funderingar från Danmark

Har inte skrivit så mycket på sistone, så jag har en del att berätta.

Dagsaktuellt är att vi läser en kommunikationskurs på 7,5p (ECTS), som handlar om kommunikationen läkare-patient. I dag har vi talat om det känsloladdade och rörande mötet mellan läkare och patient, då läkaren är vid att "break bad news". Vår gruppledare, en läkare sedan flera år, berättade starka minnen från bl.a. cancer-avdelningar, där hon tvingats säga de magiska orden "kort tid kvar". Jag ser för all del inte fram emot första erfarenheten på det området, än mindre om patienten är ett litet barn. Men...det är en del av yrket. Vi har fått lära oss generella drag, vad man skall tänka på för att undvika (i möjligaste mån) en akut krisreaktion från patienten och dess anhöriga. Intressant, men väldigt tung läsning givetvis. Att få höra att "du blir härdad" hjälper dig ju inte de första stegen på vägen dit, men man inser väl någonstans att så kommer att bli fallet för de allra flesta av oss.

Talade med en väninna som läser medicin i Tyskland. Nog för att jag hört att det är hårdare klimat där, men deras professorer verkar inte direkt humant lagda. Hur man än tolkar det så måste man se det okänsligt att berätta för eleverna inför en anatomi-tenta hur de skall ta livet av sig "om ni nu måste - skär för all del inte på tvären utan paralellt med handleden, så slipper kirurgerna ett helvete när de skall ta sig an er efteråt". "Väljer ni att hänga er så gör det på det och det sättet, så att dens axis (del av andra halskotan) knäcks av på rätt sätt". Och att på kemitentan öppna med orden "för alla er som kommer att misslyckas så är omtentan den 30:e"...

Mys på alla nivåer alltså. Att det liksom på många andra ställen i Europa är muntlig tenta med personer som inte ger det minsta sken av att vilja godkänna dig utan snarare motsatsen, gör ju inte saken bättre. Vi i Odense har i alla fall vår helylleprofessor John Chemnitz, som är värd allt beröm han kan få (och har fått flera priser för det - inte helyllemässigt men väl kunskaps- och pedagogikmässigt).

Livet ser ut som följer:
23/1: tentasvar OSAE (anatomitentan).
24/1: Kommunikationstenta.
26/1: Alp d'huez.
5/2: Tredje teminen startar med lite fysiologi.

Måste även tipsa om en artikel jag fann på Svd.se, med den slående titeln "Lyckliga danskar - trots allt".
http://www.svd.se/dynamiskt/utrikes/did_14395425.asp

Jag citerar: "På ett liknande sätt resonerar forskarna om vädret. Det är snarare en fördel att deras klimat är en kallare och regnigare version av Englands. När solen tittar fram gör danskarnas leenden likaså."

Där har vi alltså fått bekräftat 2 saker..
1) Vädret ÄR sämst i Europa.
2) Danskarna är inte lyckligare uteslutande pga alkohol (se tidigare inlägg om alkoholvanor).

Skämmes ta mig fan... Vart har man hamnat? Detta måste betyda att Europas minst lyckliga människor är...SVENSKAR I DANMARK! Vi har höga förväntningar och får det sämsta tänkbara.

Tar mig en titt på väderprognosen och vad möts man av?











Som ni ser är det fredag det blir grillning och fest på! Hur skall man tolka det? Bara 50% av 2dm regn/dygn? Yippie!

Ps. Ja ä inte bitter! :-) Älskar Danmark för chansen jag fått. Punkt.