Malmö och stormen

På tal om väder förresten... Efter tentafest och mitt livs mest olidliga baksmälla (jag tänkte faktiskt de skrattretande orden "ingen i hela världen kan ha det sämre än jag", men insåg snart att det var den största hädelsen/överdriften/lögnen/skandalen man kan tänka sig, vacker och framgångsrik som jag är, haha. Skämt åsido - att häda var det, och jag ursäktar å alla poor sould in this world's vägnar). Men utan fest/alkohol på ett tiotal veckor innan och så sitt livs troligen största tenta avklarad får man faktiskt kosta på sig lite...

Var i Malmö hos mormor efter att bakfyllan lagt sig, för, och detta är något vi alla tentaskrivare hade direkt akut brist på: god mat, trevligt sällskap och framför allt vila. Givetvis kommer stormen ("Per", som norrmännen kallar den) och förstör för min hemresa, men kl 18 i söndags öppnade bron igen. Vad möts man då av, när man kommit över sundet? Jo, på tåget till Odense är det inte den i mina ögon utdöda hip-hop-klädseln hos allt från ungdomar till vuxna män, den osedvanligt trevliga konduktören på tåget, den öronskärande rösten i högtalarna om att man snart är i Rååskillde (glöm inte att skååårrrrrra något fruktansvärt, närmast sydskånskt, när ni uttalar det) som får en att förstå att man kommit "hem". Nej, mina ögon faller på mannen snett framför mig i kupen (saknar tecken på tangentbordet för att stava riktigt). Nog för att jag tyckt att det luktat lite sprit, men lets face it - vi är på ett tåg i Danmark - men den här mannnen sitter alltså och småsmuttar tänker jag. Eller är han bara väääldigt social med alla? Jag kan kort beskriva honom, från topp till tå en riktig nidbild av en dansk...hrm, miljöaktivist? Naturklädd med grön basker, neutrala kläder i övrigt, några små halvflummiga tofflor, orange (såklart) skägg (naturligtvis) och kort alt. snaggat hår under baskern. Och så ser jag flaskan. En billig whiskey.
Och vad dricker denna - ursäkta fördomarna - grönsakspartistiske dansk med - och här kommer ännu en lustig detalj: Statoil-legitimation av allt hängande på bröstet, ur? Jo, en fjällkåsa.
Subtilt? Knappast. Danskt? Nej, faktiskt inte det heller. Killen dricker upp whiskeyn som det vore vatten, ni vet, när man är på fjället, böjer sig ner i bäcken för att ta fram kåsan och blidka törsten något. Vilken lirare!

Fick passat på att njuta litet dock. Här: lugnet...















...före stormen:












Ps.
Intressant dansk/svensk tvärkulturell anekdot: Vi sitter på kommunikationskursen och diskuterar ev. utgång i kväll (torsdagar och lördagar det som gäller, som sagt). Danskarna bankar med all manlighet de bara kan uppvisa händerna i bordet och vrålar något i stil med "ØØØL! Selvfølig skal vi ha ØØØL! Hvad med deg, David?" (frågrar en svensk kille om han vill följa med), varpå svaret blir: "Det beror på hur jag känner det med läsningen". Snopna miner som bara stinker "jävla svenskjävel, vi snackar ØL här", och så jag som åskådare som bara sitter och ler för mig själv. Jag säger inte att danskarna inte läser, men det här med ölkultur kommer jag nog aldrig att förstå mig på helt och hållet.