Den friska människokroppen är sjuk! #1

En anledning till att så många frivilligt kan sätta sig ned och råplugga i sex år - knappt utan att resa sig ur stolen - är faktiskt att människokroppen är fantastiskt intressant! Den upphör aldrig att förvåna, och jag ångrar att jag inte börjat skriva tidigare om de små tingen som fascinerar mig. Dock hade jag tänkt detta att bli en följetong, en slags "Did you know" fast på svenska och om människokroppen. Håll till godo!

--

Anatomin är ett stort ämne. Enormt faktiskt, det tar "bara" ca ett år med 40h/veckan att bemästra den, för att illustrera komplexiteten litet.

När du så sitter och läser - och vet med dig att du skall kunna vart enda ord utantill - så är det vissa gånger du kliar dig extra hårt och mycket i huvudet.

Varför Gud, varför?

-Varför har du åtta ben, bara i handroten?
os scaphoideum, os lunatum, ostriquetrum, os pisiforme, os trapezium, os trapezoideum, os capitatum, os lunatum. Lägg därtill tre ben i vardera finger, (proximalis, intermedius, distalis) plus två ben i det vi dagligen kallar "tummen". Plus de fem sk. metacarpalben (I-V)
som utgör större delen av handen. Jag får det till 27 ben i allt. Jag börjar dock bli ringrostig, känner jag, så ursäkta ev. bortglömda ben och felstavningar =)

- Varför har du 20 muskler, bara i underarmen? Japp du skall kunna alla. De ligger i lager, och utöver små små skillnader gente varandra på handen och underarmen. Här är musculus pronator teres. Nämnde jag att du skall kunna alla detaljer kring muskeln också? Ursprung, förlopp, fäste, nervinnervering, blodförsörjning, relation till andra strukturer (muskler, nerver, ben), fuktioner, antagonister, ja listan kan göras lång.


...och här ett trevligt utval, i tvärsnitt, motsvarande om du sågar av underarmen och tittar "in" i den. Vi hade som sagt människopreparat som dessa i såväl undervisning som på examen, där en liten lapp med "A - B - C - D - E" fanns utmärkt - vad heter dessa?
--------------------------------------------------------------------------
- Ossifikationen. Ja, nu skall jag tråka ut er så att ni förmodligen inte läser mer än - jag gissar på 20 rader. Till vår anatomitenta skall du kunna - utantill - "redogöra för benvävets direkta och indirekta ossifikation samt vilken typ av ben som utvecklas härifrån"

Ossifikation: bildning av benväv, som alltid föregår med att osteoblaster syntetiserar och secernerar organisk benmatrix, som kort därefter genomgår mineralisering. Förbeningen föregår i ett ossifikationscentrum, det första kallas det primära ossifikationscentrum och det senare det sekundära ossifikationscentrum.

Intramembranös ossifikation (direkt ossifikation):

Benet bildas direkt från mesenchymet (vävnad under fosterutvecklingen som ännu inte differentierat). Startpunkten är primära ossifikationscentra där grupper av celler differentierar till osteoblaster. Osteoblaster lägger sig epitelaktigt på kollagena fibrer och börjar bilda det mjuka osteoid. Efterhand omsluts osteoblasterna och deras utlöpare av osteoidet, som förkalkar, och de blir till osteocyter. Cellutlöparna finns i canaliculi. På detta sätt bildas spiculae och på ytan sitter osteoblasterna. Efterhand växer de små spiculae ihop och bildar benbjälkar, trabeculae, och dessa bildar tillsammans ett spongiöst bindväv. Till slut har det bildats så mycket benväv att de färdig utvecklade benen ytterst består av två lag kompakt benväv som är avskiljda med av spongiöst benväv, diploë. På detta vis bildas platta ben i kroppen dvs frontal-temporal-ossipita benen, mandibeln och maxillen. Även benmanschetten (förtjockning av de långa benen) bildas.

Indirekt ossifikation:

Består av två förbeningsprocesser, dels en förbening på ytan av broskmodellen (perichondral ossifikation) och dels en förbening inne i broskanlägget (enchondral ossifikation). Dessa två förlöper samtidigt

Broskmodell ersätts av benmodell genom deponering av benmatrix på existerande broskmodell. Broskmodellen är mjuk vilket underlättar födelse. Broskskelettet byggs upp av chondrocyter. Sedan bryter chondroklaster ner chodrocyterna vilket ger kalcifierat broskmatrix med tomma lakuner (primär fas).

Blodkärl bildas i brosket och tar med sig benbildande celler som invaderar brosklakunerna i sekundär fas och blir osteoblaster. Rörben som femur och humerus bildas på detta sätt.

Rörbensbildning ( genom endochondral benbildning ):

bildas från broskmodeller

1. Först sker intramembranös benbildning inne i perikondriet. Detta ger benmanschett. Perikondriet blir periost.

2. Chondrocyterna degenerar i broskmodellen och broskmatrixet kalcifieras. Blodkärl från periost genomtränger det kalcifierade matrixet mha osteoklaster.

3. Osteoprogenitorceller kommer in och syntetiserar benmatrix på den gamla broskmatrix, primära ossifikationscentra.

4. När osteoklasterna har upplöst de förkalkade broskgrundsubstanen i ossifikationspunkt har det centralt bildats ett hålrum i diafysen, en primär märghåla som innehåller primär benmärg. Samtidigt har det perichondrala benväv förlängt sig ut med bägge epifyser och även växt i tjocklek med en appostinel växt.

5. Senare uppstår sekundära ossifikationscentre i epifysen.

6. Brosk finns nu bara i leder (hela livet) och i fysen dvs. mellan epifys och diafys. Här kan brosk bildas och sedan övergå till ben vilket ger längd tillväxt. Vid 20-årsåldern slutar brosket att proliferera och man slutar växa.

Under växten föregår det en broskcellproliferation samtidigt med en broskcelldegeneration och en chondral benvävsbildning. Epifysskivan är rörbenets viktigaste växtzzon. Zonerna delas upp i:

1. Mot själva epifysen är det en zon av fosterbrosk (vilande broskceller). Detta område representerar epifysskivans reservbrosk.

2. Närmare diafysen finns en utpräglad proliferationszon, som består av broskceller. Broskcellerna är ordnade parallellt med benets längdaxel.(”söjlebrusk”)

3. Nästa zon består av stora blåsformade broskceller. Cellerna är olika mognade. Den mest mogna cellen finns närmast diafysen,

4. Den fjärde zonen, som är en förkalkningszon är små. Broskcellerna är döda och på väg att resorberas.

Man kan skilja mellan perichondralt och enchondralt bildat benväv, eftersom enchondralt benväv innehåller en kärna av förkalkat brosk. Den färdigutcecklade benväven består av lamellärt benväv.

Benväv i rörbenen får näring genom blodkärl i benmärgen, som grenar sig i Haverska/ Volkamanska kanaler, medans benväv i mindre ben får näring från blodkärl i periost.

Efter benbrott stängs brottet först av benväv, senare ombildas den till ben vid bildning av benväv från osteoblaster i den djupa delen av perioist och endost.

--------------------------------------------------------------------------

Men jag är inte bitter! Hoppas jag motiverar lika mycket som skrämmer, ha en god helg i vart fall, och känn dig trygg i att din läkare är enormt brett utbildad i den sjuka friska människokroppen!

En bild från Kreta...

...kan jag väl bjuda på!



Som sagt - naajs!

Föreläsningstider-lov

Hej Viktor, jag är en av de exotiska människor som ska läsa medicin i Odense, håller just på att fylla i mina CSN-papper, men insåg att jag inte vet när vårterminen slutar. Något du kanske har svar på?=) /Emilie

Hej Emelie!

Ursäkta sent svar, men har som du kan läsa om varit ute och rest en sväng!

Skolans officiella datum finner du på http://www1.sdu.dk/health/download/studieinformation/medicinkand/Forelsningstider-ferier.pdf

Efterårssemestret=höstterminen
1. september - 31. januar

Forårssemestret=vårterminen
1. februar - 30. juni

Ferie=lov

Vh, Viktor

Sol, bad och höstångest

Hej mina vänner!

Här kommer en liten lägesrapport från en utvilad, brun och välmående Odensian.
(Valet av "Odensian" före "halv-mas" som i min bloggpresentation, grundar sig i mina nyvunna hemstadskänslor för Odense, som tidigare nämnt.)

Just hemkommen från Kreta faktiskt, därav brun och välmående. Utvilad kanske är att ta i; som vanligt efter en semester avslutas det hela med en sådan utpumpande hemresa att alla energireserver tycks bortblåsta redan första dagen. Eller vad sägs om följande:
2130 hämtar bussen på hotellet. 0130 lokal tid lyfter vi från Chania airport. 0300 svensk tid (dvs 0400 grekisk) landar vi på ARN, Stockholm. Detta utan att veta hur sjutton vi skall ta oss till Danmark igen, en skön ungdomlig inställning alt. flummighet. Handfalna står vi så med vårt bagage, mitt i natten utan vidare vila, och kommer på den lysande idén att nyttja dagens teknik till vår fördel. Således, vi traskar 300m till närmsta internetdator, kollar igenom flyg-, buss- och tågresor hem, för att till slut upptäcka att SAS har "ungdom, sista minuten"-biljetter till Malmö för en lagom summa guldmynt. Mitt i natten, 2h före avgång köper vi så våra biljetter utan några som helst problem, till ingen kostnad för SAS i form av bemanning od. Fantastiskt! Att vi sedan bara hade att själva checka in vårt bagage, visa körkortet och gå igenom de sedvanliga säkerhetskontrollerna gör inte saken sämre - Gud prise ny teknik!
Kl. 0900 lämnar vi Malmö, och i min lägenhet staplar vi in vid 13-tiden, pga div. förseningar (vanligen tar det dryga 2h från Odense till Malmö och tvärtom). Härliga 15,5h, men jag som har 1000km till mitt föräldrahem är ganska van. En dansk berättade för mig - på frågan om vart någonstans i Danmark han kom ifrån - att han "nog har en längre hemresa än dig, Viktor". Jojo... =)

Själva resan då? Jo, vädret var bra sex dagar utav sju. Sol, bad, läsning (varav bara en dag skolrelaterat!) och en och annan utflykt hann vi med. Bilder kommer kanske så småningom.
En av höjdpunkterna var havsutsiken från balkongen, där vi filosoferande blickade ut med ljuvliga grekiska oliver, grekisk kall öl, amerikanska chips och ett glas välkylt Ouzo/vatten. Fantastiskt!

Väl hemma igen slår det mig att löven har blivit lite gulare. Hösten har faktiskt kommit hit också, en bitter påminnelse - även om det är fantastiskt fint nu i oktober - om att den sex-månaders novemberperioden är analkande. Jag vill härmed utfärda en officiell varning: danskt höst/vinter-väder är fruktansvärt! Regn, mörker och ingen snö. Ingen längdskidåkning med choklad i termosen, längs vackra skogsslingor i gott sällskap och med solen bländande reflekterande i snön. Ingen snö för den delen. Bor du i Skåne kanske du är van, men kommer du norrifrån så bör du ta varningen på allvar!

"Det finns tolv månader på året", som danskarna lär sig i skolan. "April - maj - juni - juli - augusti - september - november - november - november - november - november - november".


Januari börjar året
februari kommer näst.


Mars, april har knopp i håret
maj och juni blommar mest.


Juli, augusti och september
härlig sommar är det då,


men oktober och november
och december äro grå

Ni kanske minns den här visan? Skriv om den till danska väderförhållanden så förstår ni kanske att jag känner viss självömkan.
Vi får väl se om min höstdepression kan mildras något av den här resan. Jag har förra årets vinter i bitter åtanke, men för att inte låta alltför vemodig skall jag nu sluta skriva och bege mig ut i det fantastiskt vackra oktober-Danmark! Njut av helg och vetskapen om en vit vinter!

Delgivelse av Dn.se...igen

Dn:s ledarskribent Hanne Kjöller, ang. Michael Moores nya "Sicko" och hur den debatterats hos svenska politiker och media:
"... Den koppling till svensk vård som görs i exempelvis SvD (4/10) är en hägring. Inget politiskt parti i Sverige vill organisera sjukvården efter amerikansk modell. Tvärtom råder enighet om att vården ska finansieras gemensamt. Hur det sedan ser ut i utförarledet, om vårdcentralerna är personalkooperativ, privata eller landstingsdrivna, är en helt annan sak.
Och här agerar socialdemokraterna som de alltid gjort. De är emot allting tills borgarna inför det, vare sig det är privata dagis, friskolor eller vårdcentraler. När de sedan införts och blivit populära så vänder socialdemokraterna. Lite i alla fall. Som landstingspolitikerna Dag Larsson (s) som i tidningen Fokus säger "Mitt parti hade en tendens att säga att jorden skulle gå under om en enda vårdcentral bedrevs privat. I historisk backspegel var det en störttöntig inställning. ..."

Men socialdemokraternas inställning i dag är om inte störttöntig så i alla fall besynnerlig. Gärna privata aktörer - men inte för många. Varför inte då? Är det farligt med privata utförare eller inte? Är de farliga finns ju inga skäl att tillåta några. ..."

Vården är ett hett debattämne och bör så vara. Skall bli intressant att följa det hela från marknivå, och att sedemera se hur det utvecklar sig när de stora generationerna blir allt äldre och vårdbehövande, plus att de troligen lever längre, samtidigt som vården kan hålla allt äldre och allt sjukare vid liv. Vart går eg. gränsen? Ulla 70 år med söta små barnbarn behöver en ny höft. Givetvis, skattemedel finansierar. Anders 90 år behöver en ny lever. Hm... Eller varför inte - Bengt 35 år behöver en ny lever - den han har nu är cirrhoserad (skrumplever) pga hans alkoholism. Märta 75 behöver nytt hjärta och ett nytt respirationssystem. Listan kan göras lång, och jag är verkligen inte den som sitter inne med svaren! Framtidens vårddebetter kommer att bli riktigt, riktigt skrämmande...

Kernepensum och resten av utbildningen

Här finner du exempelfrågor från repetitionstentan som skall skrivas av alla på den gamla studieordningen. Detta omfattar alltså det mesta vi lärt oss under de första fem terminerna, och denna examen måste klaras för att få börja på 6:e terminen.

Först efter 6:e terminen får du din bachelor degree och kan börja på andra delen - du blir kandidat (cand.med) och får lära dig patologin och diagnosticeringar, dvs den sjuka kroppen och hur du skall ta hand om patienterna. Denna del görs i block, motsvarande det som den nya studieordningen har redan från termin 1 (motsv. 3-10p-tentor).
För att examinera din andra del av studiet (år 4-6) har du ännu en examen, den här gången på det du lärt dig under dessa 6 terminer. Denna examen skall klaras innan du kommer ut i turnus, dvs. AT-tjänstgöring.

Efter AT på 18-24 mdr (ja, AT/turnus får göras i Sverige även för oss) skriver såväl svenska som danska medicinstuderande en AT-examen, varefter du - om du klarar dig - får din läkarlegitimation.

Som jag förstått det hela har de svenskar som planerar att göra sin AT i Sverige den nackdelen att vi - till skillnad från de svenska läkarstuderanden - skall klara en examen före AT. Därmed går vi upp i vårt livs examen en gång extra - som en extra krydda =)

Förh.vis blir vi grymma läkare!

Frågor och svar ang. studiet #

Mailsvar ang. studiemedel/CSN, de beryktade anatomitentorna (OSAE, etårsprøven),
min förra termin (3:e), studietempot, den här terminen med dess tentor, nya studieordningen, till våren (5:e terminen) med den minst lika beryktade kernepensum, 6:e terminen, och slutligen utlandspraktik.

Hej!

Jo tack, det går fint här nere i DK, tycker att jag funnit mig tillrätta här, känns som min hemstad för första gngen faktiskt. Alltså: kämpa på i början så kommer du dit du också! Alla förutsättningar finns.

Du bör söka 20v pr termin, då CSN har ett totalt max på 20 x 12 = 240 v som du kan få studiemedel för. Jag upptäckte först på 3:e terminen att jag ditintils sökt 21v, varför jag nu tar 19v för att jämna ut.

Japp, 1-årstentan som vi hade slipper ni. Den var vansinnig (belastningsmässigt) men en enorm erfarenhet och ett grymt berg som man överstigit. Dessvärre upplevs det (bl.a. från anatomiprofessorns sida) att den nya ordningen har blivit till det sämre på just anatomifronten. Detta då ni inte har denna tenta på motsv. 30p som gör att du pluggar som en galning och repeterar sakerna tills du blir vansinnig, utan detta är ersatt med block, dvs att ni har det uppdelat på motsv. 5p-tentor. Detta innebär även att ert block 4, med rörelseapparatens anatomi (ben, muskler, leder) skall pluggas in på 8v - räkna med korvstoppning och mkt plugg. Detta är enl. de flesta här på tok för kort tid (ni måste plugga allt för mkt och glömmer sedan allt för snabbt).
Sedan har ni embryologi (fosterutveckling etc), histologi (vävnadslära mikroskopiskt) od uppdelat på motsv. 5p-tentor, vilket kanske gör det mer humant.

Jag har inte hört någon som skrivit efter den nya ordningen (än), men dumpningsprocenten var relativt ok/låg (15-20% tror jag, lite för lågt enligt universitetsstandard som säger att en tenta är för lätt om inte 25% dumpar den).
Den är alltså inte omöjlig men räkna med plugg och i värsta fall svårt att hinna finna ett intresse för det du läser ("lär dig 10,000 ord på 8v, här är boken, sätt igång") - jag upplevde det som att det tog 5v bara att lära sig läsa de förbaskat svåra och tunga böckerna (anatomitermer etc, tar ngn timme per sida i början, utan någonsomhelst överdrift).

Mitt andra år kan du läsa lite om på bloggen. Tredje terminen (Fysiologi A dvs centrala nervsystemet m främst hjärnan, cellfysiologi, muskelfysiologi, nervfysiologi, DNA-biokemi ´Molekylär biomedicin B´ och slutligen examen i psykologigrundkurs) var ok, men om jag anstränger mig för att minnas så hade jag det tufft pga sjukdom och lite sådant, vilket i sin tur föranledde lösa funderingar för första gången på om jag hade börjat alltför tidigt (med bara en termins vila efter gymnasiet). Nåväl - den gick bra och jag är mkt nöjd just nu i alla fall. Vi har ju en förmåga att leva efter morgondagen, samtidigt som vi tycker att det var bättre förr. Arbetar på att ändra det sjukliga mönstret.
Tempot är detsamma - får för mig att ni kommer att ha ett mer alternerande tempo - vissa kurser är lätta och andra tunga, ex. anatomin, vilket föranleder att 8v av ditt liv kan gå i dur varpå de nästkommande går mer i moll. Sedan är ju en stor skillnad att ni så att säga får slappna av efter 8v - efter en tenta, men får tentaplugga desto oftare. Vi har en sakta ackumulerandes ångest och pluggtempo för att sedan alltid bli i överkant eller i värsta fall in absurdum, mot slutet av terminen. Jag tror att du skall vara glad att du läser på den nya ordningen, och att du slipper vara den första generationen som börjar - du kommer att ha en del äldre studerande att ställa en massa frågor som inte jag kan svara på om de olika blocken od (få deras notater etc).

Vi har "bara" två tentor nu efter jul, förra terminen hade vi tre men det täcker förstås lika mkt, varför de tentor vi har nu är större.
Sedan (termin 5) kommer den andra stora tentan (efter 1-års-provet) - kernepensum, vilket innebär "kärn-obligatoriska kunskaperna" - en repetitionstenta som vi inte får en endaste ECTS-poäng för men som täcker allt det vi lärt oss under de fem terminerna du läst (förutom anatomin, dvs 1-års-provet).

Men - jag läser etikurs och biokemi D-kurs redan den här terminen så att det bara blir fysiologi C och kernepensum för mig att tänka på till våren - tror faktiskt att den här terminen blir tuffare än nästa då!

Vi läser hjärta, lungor, ja alla organs fysiologi förutom könsorgan och njurar, som kommer i fys C. Det är enormt intressant, och den här terminen känns väldigt läkarrelevant, vilket ökar motivationen.
Efter kernepensum har vi dessutom 6:e terminen - en termin med två st mindre (3p vardera kanske tentor i onkologi/cancer och sedan immunförsvar), varefter du får åka ut på din första praktik i kliniken, dvs på sjukhus - tre veckor på medicinsk, tre veckor på allmänmedicinsk och tre veckor på kirurgisk avdelning. Jag är dessutom i full gång med att söka utlandsplats - Afrika kanske - för 4 av dessa veckorna!

All the best,
Viktor

Polis, polis...

NEVER SAY TO A COP

1. I can't reach my license unless you hold my beer.

2. Sorry, Officer, I didn't realize my radar detector wasn't plugged in.

3.Aren't you the guy from the Village People?

4. Hey, you must've been doin' about 125 mph to keep up with me. Good job!

5. Are You Andy or Barney?

6. I thought you had to be in relatively good physical condition to be a police officer.

7. You're not gonna check the trunk, are you?

8. I pay your salary!

9. Gee, officer! That's terrific. The last officer only gave me a warning, too!

10. Do you know why you pulled me over? Okay, just so one of us does.

11. I was trying to keep up with traffic. Yes, I know there are no other cars around. That's how far ahead of me they are.

12. When the Officer says "Gee. Your eyes look red, have you been drinking?" You probably
shouldn't respond with,"Gee Officer your eyes look glazed, have you been eating doughnuts?"

10. Do you know why you pulled me over? Okay, just so one of us does.

11. I was trying to keep up with traffic. Yes, I know there are no other cars around. That's how far ahead of me they are.

12. When the Officer says "Gee. Your eyes look red, have you been drinking?" You probably shouldn't respond with,"Gee Officer your eyes look glazed, have you been eating doughnuts?"