Den friska människokroppen är sjuk! #1

En anledning till att så många frivilligt kan sätta sig ned och råplugga i sex år - knappt utan att resa sig ur stolen - är faktiskt att människokroppen är fantastiskt intressant! Den upphör aldrig att förvåna, och jag ångrar att jag inte börjat skriva tidigare om de små tingen som fascinerar mig. Dock hade jag tänkt detta att bli en följetong, en slags "Did you know" fast på svenska och om människokroppen. Håll till godo!

--

Anatomin är ett stort ämne. Enormt faktiskt, det tar "bara" ca ett år med 40h/veckan att bemästra den, för att illustrera komplexiteten litet.

När du så sitter och läser - och vet med dig att du skall kunna vart enda ord utantill - så är det vissa gånger du kliar dig extra hårt och mycket i huvudet.

Varför Gud, varför?

-Varför har du åtta ben, bara i handroten?
os scaphoideum, os lunatum, ostriquetrum, os pisiforme, os trapezium, os trapezoideum, os capitatum, os lunatum. Lägg därtill tre ben i vardera finger, (proximalis, intermedius, distalis) plus två ben i det vi dagligen kallar "tummen". Plus de fem sk. metacarpalben (I-V)
som utgör större delen av handen. Jag får det till 27 ben i allt. Jag börjar dock bli ringrostig, känner jag, så ursäkta ev. bortglömda ben och felstavningar =)

- Varför har du 20 muskler, bara i underarmen? Japp du skall kunna alla. De ligger i lager, och utöver små små skillnader gente varandra på handen och underarmen. Här är musculus pronator teres. Nämnde jag att du skall kunna alla detaljer kring muskeln också? Ursprung, förlopp, fäste, nervinnervering, blodförsörjning, relation till andra strukturer (muskler, nerver, ben), fuktioner, antagonister, ja listan kan göras lång.


...och här ett trevligt utval, i tvärsnitt, motsvarande om du sågar av underarmen och tittar "in" i den. Vi hade som sagt människopreparat som dessa i såväl undervisning som på examen, där en liten lapp med "A - B - C - D - E" fanns utmärkt - vad heter dessa?
--------------------------------------------------------------------------
- Ossifikationen. Ja, nu skall jag tråka ut er så att ni förmodligen inte läser mer än - jag gissar på 20 rader. Till vår anatomitenta skall du kunna - utantill - "redogöra för benvävets direkta och indirekta ossifikation samt vilken typ av ben som utvecklas härifrån"

Ossifikation: bildning av benväv, som alltid föregår med att osteoblaster syntetiserar och secernerar organisk benmatrix, som kort därefter genomgår mineralisering. Förbeningen föregår i ett ossifikationscentrum, det första kallas det primära ossifikationscentrum och det senare det sekundära ossifikationscentrum.

Intramembranös ossifikation (direkt ossifikation):

Benet bildas direkt från mesenchymet (vävnad under fosterutvecklingen som ännu inte differentierat). Startpunkten är primära ossifikationscentra där grupper av celler differentierar till osteoblaster. Osteoblaster lägger sig epitelaktigt på kollagena fibrer och börjar bilda det mjuka osteoid. Efterhand omsluts osteoblasterna och deras utlöpare av osteoidet, som förkalkar, och de blir till osteocyter. Cellutlöparna finns i canaliculi. På detta sätt bildas spiculae och på ytan sitter osteoblasterna. Efterhand växer de små spiculae ihop och bildar benbjälkar, trabeculae, och dessa bildar tillsammans ett spongiöst bindväv. Till slut har det bildats så mycket benväv att de färdig utvecklade benen ytterst består av två lag kompakt benväv som är avskiljda med av spongiöst benväv, diploë. På detta vis bildas platta ben i kroppen dvs frontal-temporal-ossipita benen, mandibeln och maxillen. Även benmanschetten (förtjockning av de långa benen) bildas.

Indirekt ossifikation:

Består av två förbeningsprocesser, dels en förbening på ytan av broskmodellen (perichondral ossifikation) och dels en förbening inne i broskanlägget (enchondral ossifikation). Dessa två förlöper samtidigt

Broskmodell ersätts av benmodell genom deponering av benmatrix på existerande broskmodell. Broskmodellen är mjuk vilket underlättar födelse. Broskskelettet byggs upp av chondrocyter. Sedan bryter chondroklaster ner chodrocyterna vilket ger kalcifierat broskmatrix med tomma lakuner (primär fas).

Blodkärl bildas i brosket och tar med sig benbildande celler som invaderar brosklakunerna i sekundär fas och blir osteoblaster. Rörben som femur och humerus bildas på detta sätt.

Rörbensbildning ( genom endochondral benbildning ):

bildas från broskmodeller

1. Först sker intramembranös benbildning inne i perikondriet. Detta ger benmanschett. Perikondriet blir periost.

2. Chondrocyterna degenerar i broskmodellen och broskmatrixet kalcifieras. Blodkärl från periost genomtränger det kalcifierade matrixet mha osteoklaster.

3. Osteoprogenitorceller kommer in och syntetiserar benmatrix på den gamla broskmatrix, primära ossifikationscentra.

4. När osteoklasterna har upplöst de förkalkade broskgrundsubstanen i ossifikationspunkt har det centralt bildats ett hålrum i diafysen, en primär märghåla som innehåller primär benmärg. Samtidigt har det perichondrala benväv förlängt sig ut med bägge epifyser och även växt i tjocklek med en appostinel växt.

5. Senare uppstår sekundära ossifikationscentre i epifysen.

6. Brosk finns nu bara i leder (hela livet) och i fysen dvs. mellan epifys och diafys. Här kan brosk bildas och sedan övergå till ben vilket ger längd tillväxt. Vid 20-årsåldern slutar brosket att proliferera och man slutar växa.

Under växten föregår det en broskcellproliferation samtidigt med en broskcelldegeneration och en chondral benvävsbildning. Epifysskivan är rörbenets viktigaste växtzzon. Zonerna delas upp i:

1. Mot själva epifysen är det en zon av fosterbrosk (vilande broskceller). Detta område representerar epifysskivans reservbrosk.

2. Närmare diafysen finns en utpräglad proliferationszon, som består av broskceller. Broskcellerna är ordnade parallellt med benets längdaxel.(”söjlebrusk”)

3. Nästa zon består av stora blåsformade broskceller. Cellerna är olika mognade. Den mest mogna cellen finns närmast diafysen,

4. Den fjärde zonen, som är en förkalkningszon är små. Broskcellerna är döda och på väg att resorberas.

Man kan skilja mellan perichondralt och enchondralt bildat benväv, eftersom enchondralt benväv innehåller en kärna av förkalkat brosk. Den färdigutcecklade benväven består av lamellärt benväv.

Benväv i rörbenen får näring genom blodkärl i benmärgen, som grenar sig i Haverska/ Volkamanska kanaler, medans benväv i mindre ben får näring från blodkärl i periost.

Efter benbrott stängs brottet först av benväv, senare ombildas den till ben vid bildning av benväv från osteoblaster i den djupa delen av perioist och endost.

--------------------------------------------------------------------------

Men jag är inte bitter! Hoppas jag motiverar lika mycket som skrämmer, ha en god helg i vart fall, och känn dig trygg i att din läkare är enormt brett utbildad i den sjuka friska människokroppen!