Börjar närma sig...

Och därmed knyta sig i magen. För hur humant är det eg. att tenta av en hel termin i en och samma veva, där du efter två kuggade omtentor är kickad från den utbildning du lagt din själ och dina slantar i?

Nåväl. Alla är av just den anledningen tokstressade kring tentamensperiod, då en första kuggad tenta innebär omtenta. Då du kommer till omtentan sitter du med vetskapen att du - om du kuggar den igen - får ett allra sista försök, innan det är adjöss med din dröm, ditt liv.

Nåväl, så dramatisk var det inte meningen att vara, men mina tankar går till de i min klass som skrev omtenta i fysiologi A-kurs (hjärna etc), där 60% kuggade re-examen. Därmed skall detta 40-talet människor sätta sig på now-or-never-tentan och göra vad de kan, och detta samtidigt med (dvs utöver) de tentor jag nu börjar bli nervös inför.

Men, det har gått för och det skall gå igen. Den här terminen har jag som sagt för första gången kännt att jag har lite styr på läget. Ungefär som i gymnasiet - du vet vilken nivå du skall ligga på för att klara dig, och du behöver inte stressa upp dig över den oändliga mängd detaljer som skolan stundtals hostar upp för dig på föreläsningar och framför allt i den ibland idiotiskt skrivna kurslitteraturen.

I fysiologi har jag Boron and Boulpaep, ett par Yale-professorer som gjort allt för att inte glömma några detaljer i sin bok - deras heder står ju på spel. Sedan ryktas det ju om att många amerikanska författare får betalt per sida, något som inte minst märks i vår biokemibok, skriven av Thomas M. Devlin, där han på 40s beskriver något som den utmärkta sammanfattningsboken (illustrated review) Lippincott gör på de fem.

Nåväl. Den 7:e är det dags för biokemi-tenta, och den 20:e den stora fysiologitentan. Januari alltså. Därmed inte tvunget, men för mitt psykologiska välbefinnande måste, jag ha åkt tillbaks till Danmark och plugget efter fem dagars jullov (var kommatecknet nödvändigt efter "måste"? Min svenska börjar bli knagglig). Det är i vart fall bättre än anatomiterminen, där många satt och läste på självaste julafton. "-Och vad har tomten med sig till dig då, lille vän? -Musculi sternocleidomastoidei et scaleni ant, med et posteriores..."
Vi har tänkt, med tanke på de tre återstående veckorna innan Sverigeresan, att nu första veckan repetera hjärtats anatomi, fysiologi samt gå igenom dess gamla tentafrågor, för att den andra veckan köra lungorna, och den sista - i lag med redovisning av vår prostatacanceruppsats samt en tvådagars etikkurs - köra farmakologi samt arbets- temperaturs- och biokemisk fysiologi. På detta skall biokemin klämmas in någon stans, vart vet jag inte as of now. Men det känns ok. Vädret är ändå piss, dvs danskt novemberväder (ja det är december, men som tidigare nämnt är det november mellan oktober och mars här i DK!), och det finns inte mkt annat att göra nu än att...plugga. Tråkigt men sant.

Men ingen läsning utan sömn, således... Nattinatti!