fredag, april 18, 2008
onsdag, april 09, 2008
Smärta
Smärta har en definition som vi skall kunna, nämligen "en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse associerad med aktuell eller potentiell vävnadsskada eller beskrivet med termer svarande till en sådan skada". Boken skriver att "smärtor är således alltid en subjektiv och helt personlig upplevelse, med flera dimensioner, dvs med en sensorisk diskriminativ komponent och en emotionell komponent".
Alltså: du bör inte som läkare misstro en patients beskrivna smärtor, då det ingår en så pass stark subjektiv, emotionell komponent.
Alltså: du bör inte som läkare misstro en patients beskrivna smärtor, då det ingår en så pass stark subjektiv, emotionell komponent.
måndag, april 07, 2008
Den friska människokroppen är sjuk #?
Jag skall bjuda på lite kissanatomi här. Vår anatomibok förklarar glatt att "skiftet från en tvärställd spalt i pars spongiosa urethrae till en sagittalt ställd spalt vid ostium externum medför, att urinstrålen spiraliserar".
Jaha! Så det var däärför! :-)
(Ps. På svenska: längre upp i urinröret/urethra så är röret tvärställt liggande ovalformat, för att vid mynningen ut från penis bli tvärställt stående ovalformat, vilket medför att urinet vid vattenkastning "skruvas" 45 grader, vilket alltså ger en spiralstråle)
Jaha! Så det var däärför! :-)
(Ps. På svenska: längre upp i urinröret/urethra så är röret tvärställt liggande ovalformat, för att vid mynningen ut från penis bli tvärställt stående ovalformat, vilket medför att urinet vid vattenkastning "skruvas" 45 grader, vilket alltså ger en spiralstråle)
söndag, april 06, 2008
Sedan sist
Jaha, så får jag äntligen avsätta några minuter till att berätta om vad som hänt sedan sist, dvs helt sedan februari faktiskt, vilket jag ursäktar.
Livet går sin gilla (gälla?) gång, med just avslutat påsklov som spenderades hemma i Dalarna, efter en kort turné genom landet (Lund-Malmö-Sthlm-Dalarna). Frågan är om jag fått så mycket vila, m tanke på att jag spenderat nätterna i inte mindre än sju sängar på elva dagar. Men en klok person jag känner brukar säga att vila ligger i den mentala resan likväl som den rent sömnmässiga vilan. Bara du kommer bort så vilar kroppen/sinnet upp sig, om än något undermedvetet. Klart är att det var skönt att lämna Odense ett tag, har ju spenderat varje minut här sedan 28:e december, inkl. examensplugg etc, vilket tär på ens relation till hemstaden. Omväxling förnöjer, som det så fint brukar heta.
Vi skall här i veckan sätta i gång med reproduktionsfysiologin, då vi färdiggjort såväl njurar som hormoner. Reproduktion innebär bl.a. manliga och kvinnliga könsorgan, vilket förstås är spännande. Gamla tentor har tagit upp frågor som "Redogör för erektion" resp. "ejakulation", så nog är det en speciell utbildning vi genomgår, långt från makro-micro-ekonomiska graftolkningar och humanoria.
Helgen som förlöpit har varit mer en god. Ursprungligen skulle det bli en lugn sådan med en mindre fest i fredags, men med facit i hand har det inte blivit mycket sömn (omvänt proportionellt med alkoholintaget, kan tänkas).
Våren har kommit på allvar hit till Odense, vilket får en på gott humör, såväl socialt, utanför studiet, som pluggmässigt. En klok vän menar att du, även om du reducerar antal pluggtimmar i förhållande till den mörka höstterminen, får mer läst utifrån att kvalitén blir så mycket bättre. Ett gott humör hjälper motivationen vilket får informationen att sätta sig (stöttar långtidspotentieringen hipopcampus-cortex cerebri, för att uttrycka det läkarnördigt).
Jag skall nog anekdotera en del framöver, har mycket i huvudet som skall ner på papper (blogg), men tid och rum är en begränsande faktor, trots vårens energiboost...
God dag!
Livet går sin gilla (gälla?) gång, med just avslutat påsklov som spenderades hemma i Dalarna, efter en kort turné genom landet (Lund-Malmö-Sthlm-Dalarna). Frågan är om jag fått så mycket vila, m tanke på att jag spenderat nätterna i inte mindre än sju sängar på elva dagar. Men en klok person jag känner brukar säga att vila ligger i den mentala resan likväl som den rent sömnmässiga vilan. Bara du kommer bort så vilar kroppen/sinnet upp sig, om än något undermedvetet. Klart är att det var skönt att lämna Odense ett tag, har ju spenderat varje minut här sedan 28:e december, inkl. examensplugg etc, vilket tär på ens relation till hemstaden. Omväxling förnöjer, som det så fint brukar heta.
Vi skall här i veckan sätta i gång med reproduktionsfysiologin, då vi färdiggjort såväl njurar som hormoner. Reproduktion innebär bl.a. manliga och kvinnliga könsorgan, vilket förstås är spännande. Gamla tentor har tagit upp frågor som "Redogör för erektion" resp. "ejakulation", så nog är det en speciell utbildning vi genomgår, långt från makro-micro-ekonomiska graftolkningar och humanoria.
Helgen som förlöpit har varit mer en god. Ursprungligen skulle det bli en lugn sådan med en mindre fest i fredags, men med facit i hand har det inte blivit mycket sömn (omvänt proportionellt med alkoholintaget, kan tänkas).
Våren har kommit på allvar hit till Odense, vilket får en på gott humör, såväl socialt, utanför studiet, som pluggmässigt. En klok vän menar att du, även om du reducerar antal pluggtimmar i förhållande till den mörka höstterminen, får mer läst utifrån att kvalitén blir så mycket bättre. Ett gott humör hjälper motivationen vilket får informationen att sätta sig (stöttar långtidspotentieringen hipopcampus-cortex cerebri, för att uttrycka det läkarnördigt).
Jag skall nog anekdotera en del framöver, har mycket i huvudet som skall ner på papper (blogg), men tid och rum är en begränsande faktor, trots vårens energiboost...
God dag!
torsdag, mars 20, 2008
Fråga-svar ang AT/ST
"Tjena Viktor!
Jag kommer troligtvist börja plugga medicin i Danmark nu efter sommaren. Tänkte bara kolla med dig om du vet hur möjligheterna är att få AT i Sverige efter avslutad utbildning i Danmark? Det samma gäller ST?
Föredrar sjukhusen läkare som utbildats i Sverige?
Tänkte även fråga om du vet hur det fungerar med AT i Danmark, tänkte främst på att om jag blir antagen i Odense om det är möjligt för mig att söka AT på Själland, eller har de som läst på Köpenhamns Universitet förtur på AT-platserna på Själland?
Många frågor där, jag är väldigt tacksam om du kan svara på någon fråga åtminstone när du får lite tid över eftersom du verkar rätt allmänbildad :-).
Mvh
Robin Nilsson"
Hej!
Jag börjar med att citera svenska wikipedia för att reda ut begreppen allmäntjänstgöring och specialisttjänstgöring:
"Allmäntjänstgöring (AT) är en tidsbegränsad anställning under handledning för den som fullgjort läkarutbildning på läkarprogrammet. Allmäntjänstgöringen omfattar minst 18 månader och läkaren kallas under denna tid AT-läkare. Oftast varar allmäntjänstgöringen 21 månader, som tidigare var den obligatoriska tjänstgöringstiden. Fullgjord allmäntjänstgöring eller utländsk legitimation är en förutsättning för svensk läkarlegitimation.
Av allmäntjänstgöringen skall nio månader fördelas mellan invärtesmedicinska och opererande specialiteter med en minimitid av tre månader inom respektive grupp. AT-läkaren skall vidare tjänstgöra minst tre månader inom psykiatri och sex månader inom allmänmedicin. Tjänstgöringen avslutas med ett skriftligt kunskapsprov och ett praktiskt prov tillsammans med en patient och en examinator."
"Specialisttjänstgöring (ST) är en av Socialstyrelsen reglerad utbildning som legitimerade läkare eller legitimerade tandläkare kan genomgå för att bli specialiserade inom ett visst medicinskt område.
En specialisttjänstgöring omfattar vanligen för läkaryrket fem års heltidsarbete, under vilka ST-läkaren arbetar inom såväl sitt huvudområde som angränsande områden. Arbetet inom angränsande områden kallas sidoutbildning (tidigare "randutbildning" eller "randning").
Efter fullgjord specialisttjänstgöring kallas läkaren specialistläkare, tandläkaren specialisttandläkare, och kan ansöka om specialistbevis som utfärdas av Socialstyrelsen. Efter internationellt mönster har det blivit allt vanligare med en frivillig specialistexamen som är ett kunskapsprov som utförs mot slutet av specialisttjänstgöringen.
Efter fullgjord tjänstgöring och godkänt AT-prov kan Socialstyrelsen utfärda läkarlegitimation."
AT/ST innebär ju att du har slutfört din utbildning - du är läkarutbildad, och därmed högst eftertraktad i hela norden. Inga problem att få plats i Sverige alltså. De svenska sjukhusen har mig veterligen ingen randordning utifrån vart du har läst, du har ofta fördel om du praktiserat en del och därmed skapat kontakter på sjukhuset i fråga, och en läkarvettig personlighet (diffust begrepp, men ni förstår nog vad jag menar) ger alltid fördel på anställningsintervjun.
Jag har tvärtom hört en hel del positivt om oss som läser i DK, dels att vi har god renommé utbildningskvalitetsmässigt, dels är det ju en liten bragd i sig att ha läst och bott i ett annat land.
I Danmark är storstadsregionerna svårast att få en AT-plats, liksom det är i Sverige. Jag känner dock inte till att det skulle vara svårare att få plats på Själland om du läst i Jylland, jag har mött läkare som gjort den resan, så det är i vart fall långt ifrån omöjligt. Som tumregel som sagt: populära regioner, ofta större städer, är svårare att få plats. I Sverige finns det en mängd mindre sjukhus med enorm kompetens, "lagom" storlek kanske man skulle kunna säga, och så länge de har en intentivvårdsavdelning så behöver inte ex anastesi/narkos-specialitetn uteslutas pga ditt val av AT. Konkurrensmässigt är det i Sverige möjligt att tjäna bra mycket mer under din AT om du tar dig till orter som tillhör kategorin svårtillgänglig/ickepopulär.
Sedan bör nämnas att du tjänar bra mycket bättre under din AT i Danmark/Norge än i Sverige. Vill du sedemera jobba i Sverige är det förstås bra om du kommer in i systemet redan under AT, men det är inte alls omöjligt att göra AT i DK för att sedan ta ST i Danmark, se på de många danskar som i dag åker över sundet för att ta sin ST i Sverige.
Ännu en detalj är att du inte är garanterad att få börja AT direkt efter studiet. Det kan hända att du får jobba som läkarvikarie ett halvår eller tom ett år innan du erbjuds AT. Detta pga platsbrist. Pga läkarbristen ser man ft över hur detta skall kunna ändras - när 50-talisterna går i pension räcker det inte med de AT-platser som ft erbjuds, så processen är under revidering.
Blir du läkare får du jobb. Basta!
Kanske lite rörigt inlägg, men tror att jag fått med det mesta. Välkommen till Danmark!
Vh,
Viktor
Jag kommer troligtvist börja plugga medicin i Danmark nu efter sommaren. Tänkte bara kolla med dig om du vet hur möjligheterna är att få AT i Sverige efter avslutad utbildning i Danmark? Det samma gäller ST?
Föredrar sjukhusen läkare som utbildats i Sverige?
Tänkte även fråga om du vet hur det fungerar med AT i Danmark, tänkte främst på att om jag blir antagen i Odense om det är möjligt för mig att söka AT på Själland, eller har de som läst på Köpenhamns Universitet förtur på AT-platserna på Själland?
Många frågor där, jag är väldigt tacksam om du kan svara på någon fråga åtminstone när du får lite tid över eftersom du verkar rätt allmänbildad :-).
Mvh
Robin Nilsson"
Hej!
Jag börjar med att citera svenska wikipedia för att reda ut begreppen allmäntjänstgöring och specialisttjänstgöring:
"Allmäntjänstgöring (AT) är en tidsbegränsad anställning under handledning för den som fullgjort läkarutbildning på läkarprogrammet. Allmäntjänstgöringen omfattar minst 18 månader och läkaren kallas under denna tid AT-läkare. Oftast varar allmäntjänstgöringen 21 månader, som tidigare var den obligatoriska tjänstgöringstiden. Fullgjord allmäntjänstgöring eller utländsk legitimation är en förutsättning för svensk läkarlegitimation.
Av allmäntjänstgöringen skall nio månader fördelas mellan invärtesmedicinska och opererande specialiteter med en minimitid av tre månader inom respektive grupp. AT-läkaren skall vidare tjänstgöra minst tre månader inom psykiatri och sex månader inom allmänmedicin. Tjänstgöringen avslutas med ett skriftligt kunskapsprov och ett praktiskt prov tillsammans med en patient och en examinator."
"Specialisttjänstgöring (ST) är en av Socialstyrelsen reglerad utbildning som legitimerade läkare eller legitimerade tandläkare kan genomgå för att bli specialiserade inom ett visst medicinskt område.
En specialisttjänstgöring omfattar vanligen för läkaryrket fem års heltidsarbete, under vilka ST-läkaren arbetar inom såväl sitt huvudområde som angränsande områden. Arbetet inom angränsande områden kallas sidoutbildning (tidigare "randutbildning" eller "randning").
Efter fullgjord specialisttjänstgöring kallas läkaren specialistläkare, tandläkaren specialisttandläkare, och kan ansöka om specialistbevis som utfärdas av Socialstyrelsen. Efter internationellt mönster har det blivit allt vanligare med en frivillig specialistexamen som är ett kunskapsprov som utförs mot slutet av specialisttjänstgöringen.
Efter fullgjord tjänstgöring och godkänt AT-prov kan Socialstyrelsen utfärda läkarlegitimation."
AT/ST innebär ju att du har slutfört din utbildning - du är läkarutbildad, och därmed högst eftertraktad i hela norden. Inga problem att få plats i Sverige alltså. De svenska sjukhusen har mig veterligen ingen randordning utifrån vart du har läst, du har ofta fördel om du praktiserat en del och därmed skapat kontakter på sjukhuset i fråga, och en läkarvettig personlighet (diffust begrepp, men ni förstår nog vad jag menar) ger alltid fördel på anställningsintervjun.
Jag har tvärtom hört en hel del positivt om oss som läser i DK, dels att vi har god renommé utbildningskvalitetsmässigt, dels är det ju en liten bragd i sig att ha läst och bott i ett annat land.
I Danmark är storstadsregionerna svårast att få en AT-plats, liksom det är i Sverige. Jag känner dock inte till att det skulle vara svårare att få plats på Själland om du läst i Jylland, jag har mött läkare som gjort den resan, så det är i vart fall långt ifrån omöjligt. Som tumregel som sagt: populära regioner, ofta större städer, är svårare att få plats. I Sverige finns det en mängd mindre sjukhus med enorm kompetens, "lagom" storlek kanske man skulle kunna säga, och så länge de har en intentivvårdsavdelning så behöver inte ex anastesi/narkos-specialitetn uteslutas pga ditt val av AT. Konkurrensmässigt är det i Sverige möjligt att tjäna bra mycket mer under din AT om du tar dig till orter som tillhör kategorin svårtillgänglig/ickepopulär.
Sedan bör nämnas att du tjänar bra mycket bättre under din AT i Danmark/Norge än i Sverige. Vill du sedemera jobba i Sverige är det förstås bra om du kommer in i systemet redan under AT, men det är inte alls omöjligt att göra AT i DK för att sedan ta ST i Danmark, se på de många danskar som i dag åker över sundet för att ta sin ST i Sverige.
Ännu en detalj är att du inte är garanterad att få börja AT direkt efter studiet. Det kan hända att du får jobba som läkarvikarie ett halvår eller tom ett år innan du erbjuds AT. Detta pga platsbrist. Pga läkarbristen ser man ft över hur detta skall kunna ändras - när 50-talisterna går i pension räcker det inte med de AT-platser som ft erbjuds, så processen är under revidering.
Blir du läkare får du jobb. Basta!
Kanske lite rörigt inlägg, men tror att jag fått med det mesta. Välkommen till Danmark!
Vh,
Viktor
lördag, mars 01, 2008
Nordkoreansk shopping!
För er som inte vet visste det, kan man som nordkorean finna mycket matnyttigt i den store ledarens, Kim Jong Ils, webshop. För dem som har internet vill säga. Och dator. Och ris på bordet.
Eller vad sägs om skönhetslera, landets egna viagra, en laser där man för in stycket i ena näsborren och som därigenom botar cancer (varför har vi inte hört talas om den på utbildningen? De har kanske exportblockad till Danmark), samt det klassiska "12-pack granitblock ", som enligt beskrivning skall vara ”praktiska som byggmaterial och gravstenar.”
Tragiskt och samtidigt väldigt talande.
Eller vad sägs om skönhetslera, landets egna viagra, en laser där man för in stycket i ena näsborren och som därigenom botar cancer (varför har vi inte hört talas om den på utbildningen? De har kanske exportblockad till Danmark), samt det klassiska "12-pack granitblock ", som enligt beskrivning skall vara ”praktiska som byggmaterial och gravstenar.”
Tragiskt och samtidigt väldigt talande.
tisdag, februari 12, 2008
lördag, februari 09, 2008
Praktik och svar på fråga
Anonym har lämnat en ny kommentar till ditt inlägg "Tips tips tips inför studiet":
Hallå Viktor! Jag läste i din blogg för några månader sedan att du skrev lite om praktik du haft under sommaren. Skulle du kunna berätta lite mer om det? Det är nämligen så att jag också har tänkt söka tvåveckors-praktik, men har inte en aning om vad det egentligen förväntas av en. Ska man kunna utföra några arbetsuppgifter, eller är det bara meningen att man ska se hur en läkares vardag ser ut?
Hej!
Den praktik du kan göra på bachelordelen i DK är ett sk. prekliniskt ophold, eller bara "preklinik". I Sverige säger man att du auskulterar, dvs. går med och ser-och-lär, får en inblick i yrkeslivet.
Då du på första delen av studiet inte läst någon som helst patologi, sjukdomslära, så kan du inte själv förväntas utföra varken praktiska eller teoretiska uppgifter. Jag fick prova lite enkla saker, som att intubera (pusta luft in i sövda patienter), ge någon spruta samt prova (utan att lyckas) att lägga en ryggmärgsbedövning, under strikt uppsyn, förstås.
En väninna som var på Karolinska fick prova lite andra saker, som nog egentligen var lite overkill, men allt beror förstås på vilka förutsättningar som råder där du befinner dig. Har ni tid över, en perfekt patient etc så kan du säkerligen få prova på något skoj, men det finns varken garanti för det eller krav på det från skolans sida.
Tanken med detta valfria tvåveckors ophold är att du skall få en första inblick i vardagen som läkare, och du skall inte förvänta annat än att gå med och få uppleva några ömsom spännande, ömsom tuffa, och förstås ömsom långtråkiga ögonblick. Jag har blandade minnen från min praktik, med flera trauman som satt sina spår, samt det fina i att se vilken skillnad som faktiskt kan göras i medmänniskors liv. Bara kaffestunderna med genomgång av patienterna om morgnarna var en upplevelse, kunskapsnivån hos personalen tycks i en gröngölings ögon stundom omänsklig!
Jag är mycket nöjd med mitt ophold, då jag både fick vara på intensivvårdsavdelning och ute på golvet och medverka på preoperativa intervjuer, dvs fick lite patientkontakt. Jag ställde mycket frågor och har om inte annat fått 1) en bra inblick i en narkosläkares vardag, samt 2) skapat grundlag för funderingar kring studium, framtida yrkesliv och ja, livet i stort. Läkaryrket kan vara mycket tufft, något jag också fick erfara, men fördelarna väger alldeles säkert upp nackdelarna, vilket gör mig säkrare på att jag har valt rätt väg här i livet - en mental bedrift som förstås ger en satisfierande känsla kring hela syftet med praktiken!
Du kan finna information om det på SDU:s hemsida här.
Här klargörs det jag nämnt att "De formelle krav til et præklinisk ophold, er et 14 dages ophold (2 arbejdsuger) på et sygehus eller i en almen praksis. Den studerende skal følges med lægerne på afdelingen og følge en yngre læges dagligdag. Der er ikke formelle færdigheder, der skal
opnås, da de kommer på senere klinikophold på studiet. Formålet er at opleve hverdagen på et sygehus eller i praksis."
På den gamla studieordningen skulle två tillvalskurser läsas, härunder att välja bland:
Idrætsmedicin
Lægevidenskaben i Nazityskland (som jag läst)
Onkologi
Indledende Natuvidenskab: Regneøvelser for medicinere
Komplementære og alternative behandlinger
Skema Komplementære og alternative behandlinger
En av dessa två kunde ersättas med två veckors praktik, vilket jag alltså gjort.
På den nya studieordningen kan jag inte finna preklinik någonstans, men jag antar att det ges möjlighet för det här också. Dock vet jag att den nya studieordningen erbjuder "obligatorisk" patientkontakt på ett mycket tidigare stadium än för oss gamla rävar (vi har först på sjätte terminen).
Hoppas svaret räcker till!
Vh,
Viktor (bild från praktiken ses nedan)
Hallå Viktor! Jag läste i din blogg för några månader sedan att du skrev lite om praktik du haft under sommaren. Skulle du kunna berätta lite mer om det? Det är nämligen så att jag också har tänkt söka tvåveckors-praktik, men har inte en aning om vad det egentligen förväntas av en. Ska man kunna utföra några arbetsuppgifter, eller är det bara meningen att man ska se hur en läkares vardag ser ut?
Hej!
Den praktik du kan göra på bachelordelen i DK är ett sk. prekliniskt ophold, eller bara "preklinik". I Sverige säger man att du auskulterar, dvs. går med och ser-och-lär, får en inblick i yrkeslivet.
Då du på första delen av studiet inte läst någon som helst patologi, sjukdomslära, så kan du inte själv förväntas utföra varken praktiska eller teoretiska uppgifter. Jag fick prova lite enkla saker, som att intubera (pusta luft in i sövda patienter), ge någon spruta samt prova (utan att lyckas) att lägga en ryggmärgsbedövning, under strikt uppsyn, förstås.
En väninna som var på Karolinska fick prova lite andra saker, som nog egentligen var lite overkill, men allt beror förstås på vilka förutsättningar som råder där du befinner dig. Har ni tid över, en perfekt patient etc så kan du säkerligen få prova på något skoj, men det finns varken garanti för det eller krav på det från skolans sida.
Tanken med detta valfria tvåveckors ophold är att du skall få en första inblick i vardagen som läkare, och du skall inte förvänta annat än att gå med och få uppleva några ömsom spännande, ömsom tuffa, och förstås ömsom långtråkiga ögonblick. Jag har blandade minnen från min praktik, med flera trauman som satt sina spår, samt det fina i att se vilken skillnad som faktiskt kan göras i medmänniskors liv. Bara kaffestunderna med genomgång av patienterna om morgnarna var en upplevelse, kunskapsnivån hos personalen tycks i en gröngölings ögon stundom omänsklig!
Jag är mycket nöjd med mitt ophold, då jag både fick vara på intensivvårdsavdelning och ute på golvet och medverka på preoperativa intervjuer, dvs fick lite patientkontakt. Jag ställde mycket frågor och har om inte annat fått 1) en bra inblick i en narkosläkares vardag, samt 2) skapat grundlag för funderingar kring studium, framtida yrkesliv och ja, livet i stort. Läkaryrket kan vara mycket tufft, något jag också fick erfara, men fördelarna väger alldeles säkert upp nackdelarna, vilket gör mig säkrare på att jag har valt rätt väg här i livet - en mental bedrift som förstås ger en satisfierande känsla kring hela syftet med praktiken!
Du kan finna information om det på SDU:s hemsida här.
Här klargörs det jag nämnt att "De formelle krav til et præklinisk ophold, er et 14 dages ophold (2 arbejdsuger) på et sygehus eller i en almen praksis. Den studerende skal følges med lægerne på afdelingen og følge en yngre læges dagligdag. Der er ikke formelle færdigheder, der skal
opnås, da de kommer på senere klinikophold på studiet. Formålet er at opleve hverdagen på et sygehus eller i praksis."
På den gamla studieordningen skulle två tillvalskurser läsas, härunder att välja bland:
Idrætsmedicin
Lægevidenskaben i Nazityskland (som jag läst)
Onkologi
Indledende Natuvidenskab: Regneøvelser for medicinere
Komplementære og alternative behandlinger
Skema Komplementære og alternative behandlinger
En av dessa två kunde ersättas med två veckors praktik, vilket jag alltså gjort.
På den nya studieordningen kan jag inte finna preklinik någonstans, men jag antar att det ges möjlighet för det här också. Dock vet jag att den nya studieordningen erbjuder "obligatorisk" patientkontakt på ett mycket tidigare stadium än för oss gamla rävar (vi har först på sjätte terminen).
Hoppas svaret räcker till!
Vh,
Viktor (bild från praktiken ses nedan)
söndag, januari 27, 2008
Tips tips tips inför studiet
Nu kan ni nå alla tips på denna länk.
Bara att bläddra och gotta sig.
Jag skall bli bättre på att tagga inlägg, upptäckte inte funktionen förrän nu :-)
Trevlig läsning!
Bara att bläddra och gotta sig.
Jag skall bli bättre på att tagga inlägg, upptäckte inte funktionen förrän nu :-)
Trevlig läsning!
Tips inför studiet #? / Rebtel-frälst
Det här med telefonräkningar har aldrig varit någon trevlig överraskning. Jag har exempel på vänner som - den första intensiva/förvirrade tiden här i Odense - har passerat såväl ett- som tvåtusenkronorsstrecket, och detta av ren okunskap. Det finns nämligen utmärkta alternativ, även för att ringa internationellt.
www.Skype.com - jag hoppas att det inte kräver någon närmre presentation, men köp en mic och adda dina vänner, varpå du kan tala gratis med dem, alternativt göra som jag - fixa SkypeOut och betala dryga 17 öre minuten för samtal till hela världens fasta nät (ej mobil).
I Sverige har 3 lanserat Skype i mobiltelefonen, där du alltså kan ringa dina vänners datorer från din mobil, gratis, men du betalar förstås surfkostnaden via gprs/3g. Detta har mig veterligen inte kommit till DK ännu, men den dagen, den glädjen!
--------------------------------------
www.rebtel.com - ja, det är på engelska. Ja, det ser ut som lurendrejeri. Men det är billigt, och det fungerar, och detta till mobiltelefoner i alla länder internationellt! Du kan läsa om detta, för övrigt delvis svenska, entrepenörsprojekt här på di.se
Du skall bara se till att ringa de sk. SmartCalls, och den nackdel som finns är att du 1) måste tanka på 5 dollar via PayPal eller VISA, vilket kan kännas otryggt, och 2) måste förklara för dina vänner och spec. den äldre generationen att de skall ringa upp det numret du ringt ifrån. Det fungerar nämligen så att du skapar en adressbok på ditt konto på deras hemsida, varpå dina vänner får tillknutna danska nummer, eftersom du befinner dig i Danmark, varför du då bara betalar lokalsamtalstaxa, dvs under 1kr/min. När du ringer detta danska nummer, från din danska mobiltelefon, så kopplas samtalet via Rebtels servrar, och din vän mottar samtalet från ett svenskt nummer (svenska servern). Du talar om för din vän att han ska ringa upp detta servernummer (som är samma nummer varje gång, din vän kan alltså spara numret i sin adressbok), du väntar men lägger inte på luren när din vän gör det för att ringa upp, och när din vän ringt upp det svenska numret så är ni ihopkopplade till den ynka kostnaden av några cent pr minut, dvs gratis. Du betalar dansk kostnad, under 1kr/min, din vän betalar svensk kostnad, under 1kr/min. Lysande, va?
Om du inte vill bli medlem så kan du alltid nyttja deras intro-erbjudande - du går in på sidan och får 10 gratisminuter till fem olika vänner eller så, som prova-på. Gratis samtal till Sverige/världen alltså, en begränsad period.
Rebtel fungerar till alla världens länder.
www.Skype.com - jag hoppas att det inte kräver någon närmre presentation, men köp en mic och adda dina vänner, varpå du kan tala gratis med dem, alternativt göra som jag - fixa SkypeOut och betala dryga 17 öre minuten för samtal till hela världens fasta nät (ej mobil).
I Sverige har 3 lanserat Skype i mobiltelefonen, där du alltså kan ringa dina vänners datorer från din mobil, gratis, men du betalar förstås surfkostnaden via gprs/3g. Detta har mig veterligen inte kommit till DK ännu, men den dagen, den glädjen!
--------------------------------------
www.rebtel.com - ja, det är på engelska. Ja, det ser ut som lurendrejeri. Men det är billigt, och det fungerar, och detta till mobiltelefoner i alla länder internationellt! Du kan läsa om detta, för övrigt delvis svenska, entrepenörsprojekt här på di.se
Du skall bara se till att ringa de sk. SmartCalls, och den nackdel som finns är att du 1) måste tanka på 5 dollar via PayPal eller VISA, vilket kan kännas otryggt, och 2) måste förklara för dina vänner och spec. den äldre generationen att de skall ringa upp det numret du ringt ifrån. Det fungerar nämligen så att du skapar en adressbok på ditt konto på deras hemsida, varpå dina vänner får tillknutna danska nummer, eftersom du befinner dig i Danmark, varför du då bara betalar lokalsamtalstaxa, dvs under 1kr/min. När du ringer detta danska nummer, från din danska mobiltelefon, så kopplas samtalet via Rebtels servrar, och din vän mottar samtalet från ett svenskt nummer (svenska servern). Du talar om för din vän att han ska ringa upp detta servernummer (som är samma nummer varje gång, din vän kan alltså spara numret i sin adressbok), du väntar men lägger inte på luren när din vän gör det för att ringa upp, och när din vän ringt upp det svenska numret så är ni ihopkopplade till den ynka kostnaden av några cent pr minut, dvs gratis. Du betalar dansk kostnad, under 1kr/min, din vän betalar svensk kostnad, under 1kr/min. Lysande, va?
Om du inte vill bli medlem så kan du alltid nyttja deras intro-erbjudande - du går in på sidan och får 10 gratisminuter till fem olika vänner eller så, som prova-på. Gratis samtal till Sverige/världen alltså, en begränsad period.
Rebtel fungerar till alla världens länder.
lördag, januari 26, 2008
Godkäntgräns #2
Jag kan nu tillägga att 62% av dem som skrev re-re-examen i fysiologi A, alltså sitt tredje och sista försök, dumpade. Herregud vilka siffror! Välförståeliga rykten säger nu att 1) professorn är direkt nitisk när han rättar dessa examina och 2) skolan gärna "plockar ut" folk i biokemi A och fysiologi A, dvs lägger ribban extra högt här.
Nu hoppas jag bara, egoistiskt men realistiskt, att ingen av mina närmre vänner fått besked om att åka hem efter två år på studiet.
Det positiva som kommer ur detta för min del är att jag skall vara extra glad för att ha klarat mig, och att jag läst så pass mkt som jag gjort.
Nu hoppas jag bara, egoistiskt men realistiskt, att ingen av mina närmre vänner fått besked om att åka hem efter två år på studiet.
Det positiva som kommer ur detta för min del är att jag skall vara extra glad för att ha klarat mig, och att jag läst så pass mkt som jag gjort.
torsdag, januari 24, 2008
Godkäntgräns
Jannica sa...
Skönt att tentan är över och hoppas den gick bra! Var ligger godkändgränsen någonstans? 60%, 75% eller något i den stilen?! :)
Hej!
Ja tack, magkänslan brukar räcka och den här gången är den extra stark, så det har alldeles säkert gått bra.
Gränsen ligger faktiskt helt nere på 50%, så det säger något om hur svåra tentorna faktiskt kan vara.
Det är inga dåliga stickprov vi har, där vi på tre timmar skall tenta av i stort sett hela terminen. Rent psykologiskt är jag benägen att tro att skolan hade dåligt samvete för att vi utgör den sk. uppsamlingsterminen, dvs de sista på den gamla studieordningen, vilket betyder att vi inte kan hoppa tillbaks en termin om vi så skulle önska. Nej, vi får i stället göra våra tre försök när tid ges, dvs i lag med efterkommande termins tentor om det går sig illa. Det var ett stort gäng som skrev om fysiologi A-tentan här den 4:e januari (centrala nervsystemet), då det vid första examenstillfället var 27% som dumpade (en "vettig" siffra, där 25% är eftersträvnadsvärt från skolans sida så att man vet att examen inte varit för lätt), varpå hela 55-60% dumpade re-examen (en klart ovettig siffra). De har förvånande men positivt nog fått uppskov i ett speciellt avtal med skolan, så att de - i stället för att skriva fysiologi A den 4:e januari, biokemi C den 7:e och fysiologi B den 21:a - fick skriva fysiologi A först, sedan ges tid till att läsa upp till den stora fysiologi B-examen, och här i februari, där de som dumpar 7:e jan-examen skriver om, så tar de biokemi C-examen. Man skall heller inte glömma att alla vi som inte haft omexamen läst som galningar och ändå tyck att det legat på gränsen till omöjligt att hinna få in all info den här examensperioden har krävt. Se ev. tidigare inlägg från examensupptakten i år.
Nåväl, för dessa 25-30 personer som dump-dumpat innebar det att de hela den här terminen gått runt med vetskapen att de, om de dumpar sitt tredje och sista försök, kommer att bli utkastade från utbildningen. Ingen solskenshistoria direkt, och det tråkigaste av allt är väl att det ofta är samma personer som får ackumulerat re-examen på re-examen. Därför är folk galna kring examensperiod, för att pressen att dumpa en examen inte är nådig.
måndag, januari 21, 2008
Välförtjänt vila!
SÅ var det gjort. Biokemin och fysiologin avtentad och klarad.
Biokemitentan tog fokus på fetma, där vi skulle beskriva huruvida kolhydrater görs om till fett (triacylglycerol, närmare bestämt, som är huvudlagringsformen för fett i våra depåer). Såväl kolhydrater som protein görs om till fett vid överskott, och är det något jag lärt mig på kursen så är det det mycket simpla och numera välkända på-gränsen-till-utnötta du är vad du äter, eller snarare din kropp blir vad du gör den till , dvs födointag och aktivitetsgrad. Det låter trist, men det är den - för somliga bittra - sanningen. Sedan får man inte glömma att genetiska faktorer säger en del om huruvida du har anlag för att bli överviktig eller inte, så var försiktiga med dömandet av era medmänniskor!
Fysiologin innehöll mer fysik än tidigare tentor, men generellt kan man säga att tentan var för enkel och tunn i förhållande till hur mycket vissa (inklusive jag själv) pluggat. Skolan slog ännu en gång rekord i såväl kvantitativa som irrelevanta kunskapskrav, och jag kan uppskatta att jag läst netto 12h pr dag sedan den 28:e december. Det innebär pluggstart kl 0800 och slut kl 21.30-2200 ca.
En intressant fråga kom upp, inom gastro-intestinal-/mage-tarm -fysiologin. En patient med extrema kolesteroltal (kolesterol gör en hel del nytta i kroppen, men man skall akta sig för att få för höga blodhalter av "dåligt" i förhållande till "bra" kolosterol, dvs HDL/LDL-ratio) ansågs inte kunna hjälpas på annat vis än med en tarmoperation. Det man gör är att man kopplar bort den del av tunntarmen där gallsyrorna reabsorberas till kroppen (det finns ett internt kretslopp normalt). Den låga gallsyrehalten stimulerar nysyntes, och vad syntetiseras gallsyror av..? Jo, kolesterol. Gallsyrorna, som ingår i gallan och bl.a. är nödvändigt för upptag av fetter och vitamin A-D-E-K (de fettupplösliga), kan alltså med ett klumpigt ingrepp hindras från att återupptas, varpå en annan önskad effekt - sänkta plasmakolesterol-halter - uppnås. De biverkningar som ses är bl.a. anemi, "blodbrist", eller snarare brist på det syrebindande och -transporterande hemoglobin, då det för hemoglobinsyntesen vitala vitamin b12, cobalamin, som också det upptas i den sk terminala ileum (slutet av tunntarmen), och inte kan nysyntetiseras i kroppen, blir bristvara.
Nåväl, nog om medicinskt babbel. Bloggen har på något vis blivit (förhållandevis) besökstät, med 15-20 besökare per dag, vilket givetvis är kul. Jag hoppas att jag kan inspirera, tråka ut, eller kanske till och med roa, någon, beroende på vad jag skriver om förstås.
Och visst skall jag skriva oftare, men är det examensperiod så får såväl det ena som det andra stå åt sidan. Nu väntar en välförtjänt fest-och-vilperiod (härlig kombination, jag vet). Har ni frågor om än det ena, än det andra, så är ni välkomna att kommentera på något av mina inlägg. Skall uppdatera min bloggintroduktion till "läser 5:e terminen här i Odense" nu. Intressant, men ack så välförtjänt känsla!
Ha det gott!
Viktor
Biokemitentan tog fokus på fetma, där vi skulle beskriva huruvida kolhydrater görs om till fett (triacylglycerol, närmare bestämt, som är huvudlagringsformen för fett i våra depåer). Såväl kolhydrater som protein görs om till fett vid överskott, och är det något jag lärt mig på kursen så är det det mycket simpla och numera välkända på-gränsen-till-utnötta du är vad du äter, eller snarare din kropp blir vad du gör den till , dvs födointag och aktivitetsgrad. Det låter trist, men det är den - för somliga bittra - sanningen. Sedan får man inte glömma att genetiska faktorer säger en del om huruvida du har anlag för att bli överviktig eller inte, så var försiktiga med dömandet av era medmänniskor!
Fysiologin innehöll mer fysik än tidigare tentor, men generellt kan man säga att tentan var för enkel och tunn i förhållande till hur mycket vissa (inklusive jag själv) pluggat. Skolan slog ännu en gång rekord i såväl kvantitativa som irrelevanta kunskapskrav, och jag kan uppskatta att jag läst netto 12h pr dag sedan den 28:e december. Det innebär pluggstart kl 0800 och slut kl 21.30-2200 ca.
En intressant fråga kom upp, inom gastro-intestinal-/mage-tarm -fysiologin. En patient med extrema kolesteroltal (kolesterol gör en hel del nytta i kroppen, men man skall akta sig för att få för höga blodhalter av "dåligt" i förhållande till "bra" kolosterol, dvs HDL/LDL-ratio) ansågs inte kunna hjälpas på annat vis än med en tarmoperation. Det man gör är att man kopplar bort den del av tunntarmen där gallsyrorna reabsorberas till kroppen (det finns ett internt kretslopp normalt). Den låga gallsyrehalten stimulerar nysyntes, och vad syntetiseras gallsyror av..? Jo, kolesterol. Gallsyrorna, som ingår i gallan och bl.a. är nödvändigt för upptag av fetter och vitamin A-D-E-K (de fettupplösliga), kan alltså med ett klumpigt ingrepp hindras från att återupptas, varpå en annan önskad effekt - sänkta plasmakolesterol-halter - uppnås. De biverkningar som ses är bl.a. anemi, "blodbrist", eller snarare brist på det syrebindande och -transporterande hemoglobin, då det för hemoglobinsyntesen vitala vitamin b12, cobalamin, som också det upptas i den sk terminala ileum (slutet av tunntarmen), och inte kan nysyntetiseras i kroppen, blir bristvara.
Nåväl, nog om medicinskt babbel. Bloggen har på något vis blivit (förhållandevis) besökstät, med 15-20 besökare per dag, vilket givetvis är kul. Jag hoppas att jag kan inspirera, tråka ut, eller kanske till och med roa, någon, beroende på vad jag skriver om förstås.
Och visst skall jag skriva oftare, men är det examensperiod så får såväl det ena som det andra stå åt sidan. Nu väntar en välförtjänt fest-och-vilperiod (härlig kombination, jag vet). Har ni frågor om än det ena, än det andra, så är ni välkomna att kommentera på något av mina inlägg. Skall uppdatera min bloggintroduktion till "läser 5:e terminen här i Odense" nu. Intressant, men ack så välförtjänt känsla!
Ha det gott!
Viktor
lördag, januari 05, 2008
Life...
...is...
I vart fall när enzymerna trillar ut ur ditt huvud lika snabbt som du försöker trycka in dem.
Molekylär biomedicin C-kurs börjar hatas (naturligt nog, dagarna före examen). Känner mig riktigt, riktigt dum i huuvdet, en svårbeskriven känsla, men något lätt svävande, tankeflyktigt susar runt i mitt huvud. Svårt att få in mycket mer nu känns det som, och ändå är det en dubbelt så stor tenta kvar. Hugaligen bevare mig väl!
I vart fall när enzymerna trillar ut ur ditt huvud lika snabbt som du försöker trycka in dem.
Molekylär biomedicin C-kurs börjar hatas (naturligt nog, dagarna före examen). Känner mig riktigt, riktigt dum i huuvdet, en svårbeskriven känsla, men något lätt svävande, tankeflyktigt susar runt i mitt huvud. Svårt att få in mycket mer nu känns det som, och ändå är det en dubbelt så stor tenta kvar. Hugaligen bevare mig väl!
torsdag, december 27, 2007
Mellandagsfunderingar från Arlanda
Så var julfirande samt barndomshemsmys över för den här gången, av allt att döma för sista gången innan sommaren. De allra viktigaste kanske man hinner med att träffa någon gång före juli, men tyvärr är det mer dröm än verklighet.
Julen har varit god, med mycket mat och mys. Dock lyckades jag pricka in magsjuka alldeles kl 0336 på julaftonsmorgon, en sjuka som höll mig sängliggandes på självaste dopparedagen. Kalle Anka småsnarkade jag till, jag tror jag höll ut till när mössen kom på att "Ja! Vii ska syy den!" Ni liksom jag vet hur resten går, men trots att jag kan spela upp hela Kalle Ankas jul i mitt huvud så är det något med de där jultraditionerna du bara måste ha. Vissa jullåtar krävs för att komma i stämning. Kalle Anka, förstås. Julgran, inkl. huggning och pynt. Listan kan göras lång, men vi blir alla barn i den bästa och tryggaste av världar då vi kan minnas tillbaks till vår barndom och känna samma smaker, samma dofter, samma färger, som då. "Det är något världsligt över det där", som vår vän Percy skulle ha sagt.
Nog med självömkan.
Väl på Arlanda kan man inte annat än konstatera att det nu är dags att verkligen ta sig i kragen och ställa in sig på tentaplugg i tre veckor, 21 dagar, nonstop. Fram till den 7:e blir det en del biokemi, och därefter 14 dagars fysiologiläsning, eller "köttande" som vi väljer att kalla det när saker och ting bara skall in i minnet.
Det är inte utan vemod jag väntar tre timmar här på ett plan som tar mig till Kastrup, för att därefter ta tåget kl 23, med beräknad insnubblingstid kl 0130 i min lägenhet i natt. Dock väntar en ny, finare lägenhet på mig när jag kommer ner, så jag hinner inte mer än somna förrän jag skall upp och packa ihop mitt liv och styra kosan 3min nordösterut.
Det kommer att kännas konstigt att lämna den lägenhet man har fnyst, skrattat, gråtit och svettats i i snart två år nu; en första lägenhet har du bara en gång. Kul att den skall ersättas med något bättre, så, annars vore det litet förargligt förstås.
Hoppas ni haft en god jul, samt att ni lever med hoppet om ett bättre jordaliv nästa år, i skuggan av den mörka avslutning på detta 2007 vi nu har sett med demokratimord och kaos i många delar av världen. 2008 har förutsättningarna för att vara ett optimismens år, för då är det:
-Presidentval i USA. Världens mäktigaste skall bytas ut, och alla toppkandidater ser ytterst intressanta ut, dvs bättre än farbror Bush. Särskild demokraterna ser intressanta ut tycker jag, än mer efter att ha sett en konservativ valdebatt.
-År tre med vår "nya" regering. Mycket har gjorts, mycket kommer att göras. Jag är granskande ödmjukt positiv hittils! Tvivlas det kan ni alltid gotta er i alternativets missöden (googla eller min-blogg-sök på "mona fifflar" ex). Skall bli särskilt intressant att se hur by-the-nationalekonomibok-styrda regeringen hanterar en stundande konjunktursvänging.
-Nya klimattoppmöten. Danskarna skall annars hålla motsv. Bali-mötet 2009, vi får väl se om den stora vändningen sker på mina domäner.
... Listan kan även här göras lång, men kom ihåg att i dag är morgondagen du oroade dig för i går.
"Don't worry about the world coming to an end today. It's already tomorrow in Australia. "
Charles Schulz
God fortsättning!
Julen har varit god, med mycket mat och mys. Dock lyckades jag pricka in magsjuka alldeles kl 0336 på julaftonsmorgon, en sjuka som höll mig sängliggandes på självaste dopparedagen. Kalle Anka småsnarkade jag till, jag tror jag höll ut till när mössen kom på att "Ja! Vii ska syy den!" Ni liksom jag vet hur resten går, men trots att jag kan spela upp hela Kalle Ankas jul i mitt huvud så är det något med de där jultraditionerna du bara måste ha. Vissa jullåtar krävs för att komma i stämning. Kalle Anka, förstås. Julgran, inkl. huggning och pynt. Listan kan göras lång, men vi blir alla barn i den bästa och tryggaste av världar då vi kan minnas tillbaks till vår barndom och känna samma smaker, samma dofter, samma färger, som då. "Det är något världsligt över det där", som vår vän Percy skulle ha sagt.
Nog med självömkan.
Väl på Arlanda kan man inte annat än konstatera att det nu är dags att verkligen ta sig i kragen och ställa in sig på tentaplugg i tre veckor, 21 dagar, nonstop. Fram till den 7:e blir det en del biokemi, och därefter 14 dagars fysiologiläsning, eller "köttande" som vi väljer att kalla det när saker och ting bara skall in i minnet.
Det är inte utan vemod jag väntar tre timmar här på ett plan som tar mig till Kastrup, för att därefter ta tåget kl 23, med beräknad insnubblingstid kl 0130 i min lägenhet i natt. Dock väntar en ny, finare lägenhet på mig när jag kommer ner, så jag hinner inte mer än somna förrän jag skall upp och packa ihop mitt liv och styra kosan 3min nordösterut.
Det kommer att kännas konstigt att lämna den lägenhet man har fnyst, skrattat, gråtit och svettats i i snart två år nu; en första lägenhet har du bara en gång. Kul att den skall ersättas med något bättre, så, annars vore det litet förargligt förstås.
Hoppas ni haft en god jul, samt att ni lever med hoppet om ett bättre jordaliv nästa år, i skuggan av den mörka avslutning på detta 2007 vi nu har sett med demokratimord och kaos i många delar av världen. 2008 har förutsättningarna för att vara ett optimismens år, för då är det:
-Presidentval i USA. Världens mäktigaste skall bytas ut, och alla toppkandidater ser ytterst intressanta ut, dvs bättre än farbror Bush. Särskild demokraterna ser intressanta ut tycker jag, än mer efter att ha sett en konservativ valdebatt.
-År tre med vår "nya" regering. Mycket har gjorts, mycket kommer att göras. Jag är granskande ödmjukt positiv hittils! Tvivlas det kan ni alltid gotta er i alternativets missöden (googla eller min-blogg-sök på "mona fifflar" ex). Skall bli särskilt intressant att se hur by-the-nationalekonomibok-styrda regeringen hanterar en stundande konjunktursvänging.
-Nya klimattoppmöten. Danskarna skall annars hålla motsv. Bali-mötet 2009, vi får väl se om den stora vändningen sker på mina domäner.
... Listan kan även här göras lång, men kom ihåg att i dag är morgondagen du oroade dig för i går.
"Don't worry about the world coming to an end today. It's already tomorrow in Australia. "
Charles Schulz
God fortsättning!
lördag, december 15, 2007
Tankeexperiment med mat
Låt oss säga att du slutar äta, av någon anledning. Hur länge kan du eg. överleva?
Håller du dig vilande, så förbrukar du motsvarande ca. 2,1oo kcal/dag. Om inget tillförs, måste all denna energi komma från dina lager. Följande sker, under förbehåll att vattentillgången är optimal:
1) Kolhydratlagrena töms. Du har glykogen, dvs socker (eg. glukos)-lager i lever och muskulatur, men musklerna saknar enzymet som fullständiggör omvandlandet till glukos som sedan kan föras ut i blodet, varför all glykogen från musklerna direkt går till muskelenergiförbruk. Inget att hämta här alltså. Däremot finns det i levern en glykogendepå på ca 3,000 kcal. Dessa tar slut först, och räcker därmed ca 1,5 dagar.
2) En "standard" 70-kg man har fettdepåer på motsvarande 131,000 kcal. Denna stora depå kan hypotetiskt räcka i dryga två månader (!).
3) Proteindepåer, som inte i sig existerar, utan får tas från 50% av din muskelmassa, kan ge dryga 20,000 kcal extra, och därmed hålla dig vid liv ytterligare dryga 10 dagar.
Wow, tänker du kanske nu, inga problem att överleva på en öde ö då, så länge det finns vatten tillgängligt. Dock har du kanske räknat ut att det kräva mer än energihaltiga substrat för överlevnad. Det ickeexisterande vitamin- och mineralintaget (där många vitaminer möjliggör i energiomsättningen i kroppen, ex vitamin B2, riboflavin, som ingår i den basala reduktionsekvivalenten NADH) gör dessvärre att du efter en vecka eller två inte längre kan överleva.
Ät frukt och drick vatten, och tänk på vad experterna säger: obesity (fetma) reflects a chronic excess of energy intake over expenditure.
;-)
Håller du dig vilande, så förbrukar du motsvarande ca. 2,1oo kcal/dag. Om inget tillförs, måste all denna energi komma från dina lager. Följande sker, under förbehåll att vattentillgången är optimal:
1) Kolhydratlagrena töms. Du har glykogen, dvs socker (eg. glukos)-lager i lever och muskulatur, men musklerna saknar enzymet som fullständiggör omvandlandet till glukos som sedan kan föras ut i blodet, varför all glykogen från musklerna direkt går till muskelenergiförbruk. Inget att hämta här alltså. Däremot finns det i levern en glykogendepå på ca 3,000 kcal. Dessa tar slut först, och räcker därmed ca 1,5 dagar.
2) En "standard" 70-kg man har fettdepåer på motsvarande 131,000 kcal. Denna stora depå kan hypotetiskt räcka i dryga två månader (!).
3) Proteindepåer, som inte i sig existerar, utan får tas från 50% av din muskelmassa, kan ge dryga 20,000 kcal extra, och därmed hålla dig vid liv ytterligare dryga 10 dagar.
Wow, tänker du kanske nu, inga problem att överleva på en öde ö då, så länge det finns vatten tillgängligt. Dock har du kanske räknat ut att det kräva mer än energihaltiga substrat för överlevnad. Det ickeexisterande vitamin- och mineralintaget (där många vitaminer möjliggör i energiomsättningen i kroppen, ex vitamin B2, riboflavin, som ingår i den basala reduktionsekvivalenten NADH) gör dessvärre att du efter en vecka eller två inte längre kan överleva.
Ät frukt och drick vatten, och tänk på vad experterna säger: obesity (fetma) reflects a chronic excess of energy intake over expenditure.
;-)
torsdag, december 13, 2007
Kärt återseende!
Tack SVT, för det fantastiskt vackra luciafirandet från Zorngården i Mora!
Det är inte utan melankoli man vaknar, väl medveten om att det är lucia, men utan något familjärt
lussetåg eller ens möjlighet att se det på ex tv4 (kanske det var tidigare på morgonen?). Nåväl, jag går således in på svt.se och finner att "Lucia kommer till dig i Play" - från dalarna dessutom.
Utomordentligt trevligt att som utlandssvensk ändå kunna fira lucia på hemmaplan. Det väcker många känslor, och det inom all förståelses gräns- tänk alla de år du i juletider på dagis, förskola, småskola, högstatium, ja tom gymnasiet har sjungit, spelat och upplevt en närmast upphöjd julstämning. Sådant ligger lagrat i amygdala / hippocampus måste jag som neuro-nörd påpeka, och kan lockas fram igen - ofta med ett slående emotionellt inslag.
Vilken trevlig start på dagen! God och glad lucia allesamman!
Det är inte utan melankoli man vaknar, väl medveten om att det är lucia, men utan något familjärt
lussetåg eller ens möjlighet att se det på ex tv4 (kanske det var tidigare på morgonen?). Nåväl, jag går således in på svt.se och finner att "Lucia kommer till dig i Play" - från dalarna dessutom.
Utomordentligt trevligt att som utlandssvensk ändå kunna fira lucia på hemmaplan. Det väcker många känslor, och det inom all förståelses gräns- tänk alla de år du i juletider på dagis, förskola, småskola, högstatium, ja tom gymnasiet har sjungit, spelat och upplevt en närmast upphöjd julstämning. Sådant ligger lagrat i amygdala / hippocampus måste jag som neuro-nörd påpeka, och kan lockas fram igen - ofta med ett slående emotionellt inslag.
Vilken trevlig start på dagen! God och glad lucia allesamman!
tisdag, december 04, 2007
Hjärtfysiologi
Hjärtat, the old ticker. Tänkte delge lite vardagsplugg... Här är ett urdrag ur en seriös äldre studerande som svarat på skolans målsättningar för vad vi mer precist skall kunna inom blod, blodbildande organ och kretslopp.
Och här sitter jag en tisdagskväll och plitar ner jonströmmar och volymändringar, EKG och Starlinglagarna. Nåväl, nu skall jag unna mig en varma koppen och det latmannamässigt slentrianslappande jag i dag förtjänat.
- definere anæmi,
- Er blodmangel, hvor blodets totale hæmoglobinmængde er nedsat, eller hvor antallet eller volumen af erythrocytterne er nedsat. Dvs. nedsat Hb-konc. eller nedsat hæmatokritværdi.
- angive årsager til icterus (gulsot)
- Forhøjet mængde bilirubin i plasma.
- Kan skyldes:
- Medfødt defekt i glucuronyl transferase aktiviteten, som medfører en mangelfuld kobling mellem bilirubin og glucuronsyre --> ophobning af bilirubin i plasma.
- Øget hæmolyse (præhepatisk icterus)
- Skade på leverceller, hepatitis (intrahepatisk icterus)
- Galdesten (posthepatisk icterus)
- Bilirubin er en vigtig komponent i galden, hvor ca. 85% af denne kommer fra hæmolyse.
- angive membranpotentialets størrelse som funktion af tiden under en hjertecyklus i celler fra
sinusknude, atrium og ventrikel, (R&T s.243)
- SA-knuden: Pacemakercellerne i SA-knuden ligger på –60 mV og depolariseres langsomt under diastolen (4) først via spændingsstyrede Ca2+-kanaler og senere kommer også Na+ -kanaler til. Membran Potentialet når derfor hele tiden længere mod tærskelværdien og når denne nås kommer AP. Dette kaldes pacemaker potentiale. Nodulær AP er dog mere langsom end ventrikulær AP, da hurtige Na+ -kanaler ikke spiller den store role, men derimod langsomvirkende Ca2+-kanaler som er den primære årsag til upstroke. Når membranpotentialet når tærskelværdien sker der en depolarisering (0) til ca. + 20 mV. Derefter repolariseres membranen (3) da K+-kanaler åbnes. Der ses ingen plateau dannelse da K+ permeabiliteten først stiger senere i dette forløb. Faldet i K+ permeabilitet får et nyt pacemaker potentiale til at begynde. Varer ca. 500 msek. Se desuden tegning s. 243 i R&T.
- Membranpotentiale for ventrikel: Vm på – 90 mV i diastolen. Ved elektrisk stimulus enten udefra eller fra nærved liggende celle sker en depolarisering (0). Dette skyldes at MP når tærskelværdien, hvorved de spændingsstyrede Na+ -kanaler åbnes og Na+ strømmer ind i cellen. Cellen depolariseres nu til + 20 mV. Herefter forekommer et lille fald (1) i potentialet til ca. 0 mV. Dette skyldes en lukning af Na+ -kanalerne samtidigt med at der åbnes for K+ -kanaler så K+ kan strømme ud af cellen. Dette kan repolarisere membranen en smule. 
Plateaufasen (2) opstår fordi der åbnes for nogle Ca+ -kanaler. Dette skaber et nogenlunde ens antal af både åbne Ca+ -kanaler samt de strømmæssigt modsatrettede K+ -kanaler da ikke alle K+ -kanaler er åbne. Derfor ændres MP ikke betydeligt under denne fase. Plateaufasen efterfølges af repolarisering (3) som skyldes lukning af Ca+ -kanaler samtidigt med at flere K+ -kanaler åbnes. Den øgede K+ -permeabilitet får MP til at gå mod K+ Ligevægtsvægts potentiale. Cellen når igen et hvilemembaranpotentiale (4) på – 90 mV. Hjertet er igen i diastolen. Dette potentiale opretholdes via åbne K+ -kanaler som er åbne ved meget negative MP. Disse K+ -kanaler, kaldet inward rectifier K+ -channels, tillader ikke efflux af K+ ved depolarisering. Det er disse der endnu ikke er åbnet igen under plateaufasen, men som så senere åbnes under fase 3. Hele forløbet varer ca. 200 msek.
- Membranpotentiale for atrium: Minder meget om ventriklen, men mangler en definitiv plateu fase. Hvilemembranpotentialet er på –90 mV. Der er ingen definitiv plateaufase (2). Langsom (ikke så direkte) repolarisering i fht. ventriklens repolarisering, pga. større K+ efflux under plateaufase i atriale myocytter. Varer ca. 200 msek.
- Disse fase inddelinger gælder for atrium og ventrikel:
- 0 = depolarisering
- 1 = systolen
- 2 + 3 = repolarisering
- 4 = diastolen
- Refraktær periode i fase 1, 2 og 3
Och här sitter jag en tisdagskväll och plitar ner jonströmmar och volymändringar, EKG och Starlinglagarna. Nåväl, nu skall jag unna mig en varma koppen och det latmannamässigt slentrianslappande jag i dag förtjänat.
söndag, december 02, 2007
Börjar närma sig...
Och därmed knyta sig i magen. För hur humant är det eg. att tenta av en hel termin i en och samma veva, där du efter två kuggade omtentor är kickad från den utbildning du lagt din själ och dina slantar i?
Nåväl. Alla är av just den anledningen tokstressade kring tentamensperiod, då en första kuggad tenta innebär omtenta. Då du kommer till omtentan sitter du med vetskapen att du - om du kuggar den igen - får ett allra sista försök, innan det är adjöss med din dröm, ditt liv.
Nåväl, så dramatisk var det inte meningen att vara, men mina tankar går till de i min klass som skrev omtenta i fysiologi A-kurs (hjärna etc), där 60% kuggade re-examen. Därmed skall detta 40-talet människor sätta sig på now-or-never-tentan och göra vad de kan, och detta samtidigt med (dvs utöver) de tentor jag nu börjar bli nervös inför.
Men, det har gått för och det skall gå igen. Den här terminen har jag som sagt för första gången kännt att jag har lite styr på läget. Ungefär som i gymnasiet - du vet vilken nivå du skall ligga på för att klara dig, och du behöver inte stressa upp dig över den oändliga mängd detaljer som skolan stundtals hostar upp för dig på föreläsningar och framför allt i den ibland idiotiskt skrivna kurslitteraturen.
I fysiologi har jag Boron and Boulpaep, ett par Yale-professorer som gjort allt för att inte glömma några detaljer i sin bok - deras heder står ju på spel. Sedan ryktas det ju om att många amerikanska författare får betalt per sida, något som inte minst märks i vår biokemibok, skriven av Thomas M. Devlin, där han på 40s beskriver något som den utmärkta sammanfattningsboken (illustrated review) Lippincott gör på de fem.
Nåväl. Den 7:e är det dags för biokemi-tenta, och den 20:e den stora fysiologitentan. Januari alltså. Därmed inte tvunget, men för mitt psykologiska välbefinnande måste, jag ha åkt tillbaks till Danmark och plugget efter fem dagars jullov (var kommatecknet nödvändigt efter "måste"? Min svenska börjar bli knagglig). Det är i vart fall bättre än anatomiterminen, där många satt och läste på självaste julafton. "-Och vad har tomten med sig till dig då, lille vän? -Musculi sternocleidomastoidei et scaleni ant, med et posteriores..."
Vi har tänkt, med tanke på de tre återstående veckorna innan Sverigeresan, att nu första veckan repetera hjärtats anatomi, fysiologi samt gå igenom dess gamla tentafrågor, för att den andra veckan köra lungorna, och den sista - i lag med redovisning av vår prostatacanceruppsats samt en tvådagars etikkurs - köra farmakologi samt arbets- temperaturs- och biokemisk fysiologi. På detta skall biokemin klämmas in någon stans, vart vet jag inte as of now. Men det känns ok. Vädret är ändå piss, dvs danskt novemberväder (ja det är december, men som tidigare nämnt är det november mellan oktober och mars här i DK!), och det finns inte mkt annat att göra nu än att...plugga. Tråkigt men sant.
Men ingen läsning utan sömn, således... Nattinatti!
Nåväl. Alla är av just den anledningen tokstressade kring tentamensperiod, då en första kuggad tenta innebär omtenta. Då du kommer till omtentan sitter du med vetskapen att du - om du kuggar den igen - får ett allra sista försök, innan det är adjöss med din dröm, ditt liv.
Nåväl, så dramatisk var det inte meningen att vara, men mina tankar går till de i min klass som skrev omtenta i fysiologi A-kurs (hjärna etc), där 60% kuggade re-examen. Därmed skall detta 40-talet människor sätta sig på now-or-never-tentan och göra vad de kan, och detta samtidigt med (dvs utöver) de tentor jag nu börjar bli nervös inför.
Men, det har gått för och det skall gå igen. Den här terminen har jag som sagt för första gången kännt att jag har lite styr på läget. Ungefär som i gymnasiet - du vet vilken nivå du skall ligga på för att klara dig, och du behöver inte stressa upp dig över den oändliga mängd detaljer som skolan stundtals hostar upp för dig på föreläsningar och framför allt i den ibland idiotiskt skrivna kurslitteraturen.
I fysiologi har jag Boron and Boulpaep, ett par Yale-professorer som gjort allt för att inte glömma några detaljer i sin bok - deras heder står ju på spel. Sedan ryktas det ju om att många amerikanska författare får betalt per sida, något som inte minst märks i vår biokemibok, skriven av Thomas M. Devlin, där han på 40s beskriver något som den utmärkta sammanfattningsboken (illustrated review) Lippincott gör på de fem.
Nåväl. Den 7:e är det dags för biokemi-tenta, och den 20:e den stora fysiologitentan. Januari alltså. Därmed inte tvunget, men för mitt psykologiska välbefinnande måste, jag ha åkt tillbaks till Danmark och plugget efter fem dagars jullov (var kommatecknet nödvändigt efter "måste"? Min svenska börjar bli knagglig). Det är i vart fall bättre än anatomiterminen, där många satt och läste på självaste julafton. "-Och vad har tomten med sig till dig då, lille vän? -Musculi sternocleidomastoidei et scaleni ant, med et posteriores..."
Vi har tänkt, med tanke på de tre återstående veckorna innan Sverigeresan, att nu första veckan repetera hjärtats anatomi, fysiologi samt gå igenom dess gamla tentafrågor, för att den andra veckan köra lungorna, och den sista - i lag med redovisning av vår prostatacanceruppsats samt en tvådagars etikkurs - köra farmakologi samt arbets- temperaturs- och biokemisk fysiologi. På detta skall biokemin klämmas in någon stans, vart vet jag inte as of now. Men det känns ok. Vädret är ändå piss, dvs danskt novemberväder (ja det är december, men som tidigare nämnt är det november mellan oktober och mars här i DK!), och det finns inte mkt annat att göra nu än att...plugga. Tråkigt men sant.
Men ingen läsning utan sömn, således... Nattinatti!
lördag, december 01, 2007
Ytterst intressant artikel
Fasen alltså. Ibland springer man på pärlor. Den här artikeln ger en ahaupplevelse av det större slaget. Mkt intressant, glöm bara inte att förhålla er kritiska, i sann akademisk anda...
Dn.se Kultur, bokrecension "Desiring Arabs" Joseph Massad University of Chicago Press
"Västs problem med arabernas sexliv
På den tiden araberna hängav sig åt erotik framställdes de i väst som omogna och primitiva. När de nu i stället förtrycker sexualiteten anses de hämmade och efterblivna, menar Joseph Massad som har skrivit en bok om ett arabiskt kulturkomplex.
...
De [araberna] fick komplex. Allt som tycktes bekräfta härskarnas [europeernas] bild av Orienten som utsvävande framstod, för dem själva, som tecken på bristande civilisation, och för att hantera skammen anställdes - i synnerhet efter imperalismens intensifierade dominans vid 1800-talets slut - ett allomfattande reningsbad.
Smutsen måste bort från den arabiska kulturen. Så försvann plötsligt homoerotiken från poesin, efter att ha varit ett stående inslag så länge någon kunde minnas, och så omprövade islamiska lärde sin generösa inställning till preventivmedel och abort.
Men under 1970-talet muterade plötsligt orientalismen. Fram till nu hade Orienten varit abnorm i kraft av sin lösaktighet: nu blev den efterbliven i egenskap av sina hämningar. Sedan 1970-talet har, konstaterar Massad, väst speglat sig mot Orienten som en plats där man inte har fri sex, där man lägger locket på i frågor om sexualitet, där one-night-stands är ett okänt fenomen, där njutningar bekrigas med hedersmord och - framför allt - med slöja; torr sex, med make ovanpå maka, är det enda som tillåts under de islamiska prästernas nitiska blickar.
Denna mutation, detta totala lappkast i orientalismens retorik har ägt rum samtidigt som den borgerliga sexualiteten omdefinierats och rekonstruerats, från pionjärkapitalismens självbehärskning till senkapitalismens omedelbara begärsuppfyllelse.
..."
Dn.se Kultur, bokrecension "Desiring Arabs" Joseph Massad University of Chicago Press
"Västs problem med arabernas sexliv
På den tiden araberna hängav sig åt erotik framställdes de i väst som omogna och primitiva. När de nu i stället förtrycker sexualiteten anses de hämmade och efterblivna, menar Joseph Massad som har skrivit en bok om ett arabiskt kulturkomplex.
...
De [araberna] fick komplex. Allt som tycktes bekräfta härskarnas [europeernas] bild av Orienten som utsvävande framstod, för dem själva, som tecken på bristande civilisation, och för att hantera skammen anställdes - i synnerhet efter imperalismens intensifierade dominans vid 1800-talets slut - ett allomfattande reningsbad.
Smutsen måste bort från den arabiska kulturen. Så försvann plötsligt homoerotiken från poesin, efter att ha varit ett stående inslag så länge någon kunde minnas, och så omprövade islamiska lärde sin generösa inställning till preventivmedel och abort.
Men under 1970-talet muterade plötsligt orientalismen. Fram till nu hade Orienten varit abnorm i kraft av sin lösaktighet: nu blev den efterbliven i egenskap av sina hämningar. Sedan 1970-talet har, konstaterar Massad, väst speglat sig mot Orienten som en plats där man inte har fri sex, där man lägger locket på i frågor om sexualitet, där one-night-stands är ett okänt fenomen, där njutningar bekrigas med hedersmord och - framför allt - med slöja; torr sex, med make ovanpå maka, är det enda som tillåts under de islamiska prästernas nitiska blickar.
Denna mutation, detta totala lappkast i orientalismens retorik har ägt rum samtidigt som den borgerliga sexualiteten omdefinierats och rekonstruerats, från pionjärkapitalismens självbehärskning till senkapitalismens omedelbara begärsuppfyllelse.
..."
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)