Kiropraktik

"Hej Viktor, i Odense läser ni de första åren tillsammans med kiropraktorer har jag hört. I Sverige påstår en del kiropraktorer att de kan behandla astma, magont och allt möjligt. Hur verkar den danska kiropraktorutbildningen vara? Blir det något kvar av kiropraktiken om man tar bort subluxationerna och allt annat ovetenskapligt?"

Hej! Kiropraktik skall förtydligas bygger på kunskap om och manipulation (ändra med händerna, ex. knäcka, flytta och mjuka upp) samt övningar av rörelseapparaten, dvs ben muskler och leder. I Odense ligger nordens enda (och "officiella") vetenskapliga kiropraktor-utbildning, där man läser en motsv. medicine bachelor, dvs all anatomi och fysionlogi etc precis som medicinarna, och skriver samma tentor, plus en del annat. Sedan tillkommer en tvåårig kandidatdel. I Odense har alltså kiropraktor=biomekaniker-studenterna det tufft under de första tre åren. Här ligger dessutom ett forskningscenter för att forska kring behandlingsmetoder o.d, och lyfta bort kiropraktiken fr hokus-pokus som det så associeras med.

Det om att kiropraktorer säger sig kunna behandla astma och andra medicinska tillstånd vill jag väl inte hålla med om, då det inte är ngt de läser om. De specialiserar sig som sagt på rörelseapparatens sjukdomar, bl.a. allt som har med ryggraden att göra. Enligt den sk. studieordningen för kiropraktorutbildningen i Odense, det officiella dokument som förklarar och reglerar utbildningen as of today, förhåller det sig som följer: "Kiropraktorfunktionen omfatter diagnostik, forebyggelse og behandling af smerte og funktionsbegrænsende tilstande i bevægeapparatet". Därmed inte sagt att en biomekare inte kan slå upp i en bok/på nätet hur man diagnosticerar och behandlar astma, som vem som helst kan. Kiropraktorer har (i DK i alla fall) diagnosticeringsrätt vad jag kan minnas, vad gäller deras område, bl.a. bilddiagnostik mha röntgen, MR och CT. Detta skiljer dem fr ex fysioterapeuter. Klasiskt är det ju bara läkare som innehar denna rättighet.

Jag vill nämna att det nyligen utarbetats ett slags hokus-pokus-lista (tror det var WHO), om alternativa metoder till den läkarvetenskapliga som påstår sig kunna bota sjukdomar, som kommit fram till att manipulation av halscolumna (övre ryggraden) bör ingå i denna. Detta är ngt som kiropraktorer i Odense sysslar med, men saken kanske ändrar sig i och med kommande forskning. Därmed råder fortsatt kontrovers kring kiropraktikens vara eller icke vara (vetenskapligt baserat).

Så till din sista fråga, om det blir ngt kvar för biomekarna att bota. Jag vill säga att jag förstås är präglad av hur det är i DK, där utbildningen är 5-årig, vetenskapsbaserad och högst seriös. Här ingår kiropraktorerna i den danska vårdkedjan, och får många hänvisningar fr läkare när det gäller just rörelseapparatsskador/-sjukdomar, ett slags ortopeder-med-handlags-lösningar eller avancerade fysioterapeuter med diagnosticeringsrätt. Mitt svar är alltså "ja", men jag skulle önska tydligare bevis och forskningsförankring för att kunna bli frälst.

Kiropraktorer har ännu inte fått tillträde till medicinens finrum, dels pga bristande vetenskaplig basis, men säkert dels pga ren ovilja/bångstyrighet hos oss medicinare att inse att våra lösningar inte alltid är de ultimata.

Mer läsning här. (Danska)

Hoppas det var svar nog :-) Viktor

2nd hand och begagnat i DK/Odense

Jag är en blivande medicinstudent som just lyckats få en lägenhet(!) För att dryga ut plånboken letar jag efter ställen i Odense (eller i närheten) att köpa möbler och liknande second hand.

Vart går man som student för att hitta lite billiga bord och stolar (och kanske en soffa:) )?

Finns det något danskt alternativ till t ex Blocket.se?

Hej Anthon!

Visst finns det sk. genbrugscentran i Odense!

1) Ett av de största ligger i Skibhuskvarteret, vid Odense Bazaar,Danmission Genbrug, Thriges Plads 1. Öppat mån-lör 10-17.30, lördagar dock till kl 13
(http://www.danmission.dk/Default.aspx?ID=52&Presentation=Normal&Type=AccessUser&EmpID=566)

2) Finns flera mindre i centrum, kanske mest för krimskrams (inte så mkt soffor etc): ett vid Fötex Vesterbro (Röda korsets) och ett på Vindegade (kort.eniro.dk - fr Kongensgade går du på Vindegade mot Olaf Ryes gade, just efter rondellen, innan Olaf Ryes gade, så kommer ett som har öppet lördagar innan kl 13.

3) Ikea :)

4) På Windslöwparken (där man pluggar under större delen av studiet, ffa efter ett par år), kan du kolla på anslagstavlor.

5) Motsv. blocket finns guloggratis.dk och dba.dk (guloggratis skall vara bäst på Fyn).

Lycka till och välkommen till Odense!
V

Emma undrar...

Hejsan Viktor!
Jag ska börja i Odense nu till våren, ser verkligen fram emot det, men jag vill åka hem och hälsa på så ofta som möjligt. Bor i Lund just nu så det är väl bara 2,5 h tågresa ungefär.
Hur ofta är du hemma?
Hur ofta har ni föreläsningar? Är det varje dag eller mer koncentrerat på kanske 2-3 i veckan?

Tack för en bra blogg!
Emma

Hej Emma! Vad trevligt att du också kommer ner. Lundaborna brukar vara hemma en del. Minns första gngen jag skulle hem till Dalarna (påsklov i mars-april), då hade ngra vänner fr Lund varit hemma 5-6 gnger redan =) Ju mer tiden går desto mer blir man hemma här. Vänner, fritid, ev partner etc gör att DK associeras m annat än bara studier, vilket gör att hemlängtan etc försvinner mer och mer. Första året/åren är det förstås tufft, och visst har jag haft en hel del hemlängtan (och önskan om att jag inte bodde 100 mil bort). Föreläsnings-raten varierar. Dock är undervisningstiden klart lägre än i SE, mer självstudier mao. Generellt alla dagar men fram till 12-14, beroende på kurs. Lycka till m allt! V

Tips fr andra sidan sundet

Jacob, en dansk medicinstudent här i Odense, är vänlig nog att komma med lite tips för er ansökande, på korrekt danska dessutom (läs och lär) :)

Hvis jeg må give et godt råd til kommende svenske medicinstuderende i Danmark, så se en masse danske film med danske undertekster og en god dansk-svensk ordbog. Det er lidt tufft i starten, men det er en rigtig god og sjov måde at lære brødresproget på :-)
der findes et utal af gode danske film/serier, men for at give et par eksempler: Festen, Riget, Rejseholdet, Adams Æbler, Pusher, I kina spiser de hunde, De grønne slagtere, Den eneste ene, Blå Mænd.
Det var hvad jeg lige kunne komme på off the top of my head, men der er flere. Det kan være lidt anstrengende i starten, men det kan blive helt sjovt at lære det andet sprog :-) Hvis du ikke kan forstå det her, så få fat på en dansk-svensk ordbog ;-)

Mvh Jacob, dansk lægestuderende i Odense

Hælsningar från en natt i Norge

Hallå!

Sjunde terminen øverstøkad efter en tråååkig ortopedikurs, en lungkurs som inte var så værst spænnande, och slutligen en mer medicinskt intressant hematologi/blod-kurs. Det har med facit i hand varit intensivt, mkt pga det nya att vænja sig till på studiet, med småkurser, multiple choice-examen, sjukdomslæra etc, och mkt pga att jag jobbat/undervisat en hel del.

Nu sitter jag hursomhelst på en lækarvakt i Norge och væntar på patienter. Hær (i alla fall på min ort) erbjuds vi som læst termin 6 och uppåt ett jobb som sjuksköterskor, vilket är fantastiskt lärorikt! Vaccinationer, injektioner, venfloner, suturering (sy patienter) m.m har sommaren erbjudit, lite som betald praktik faktiskt. Både hjärt- och lungpatienter trillar in akut, liksom getingstick och andra allergier, även om det inte helt är meningen (större sjukhus skall ta hjärtstopp som sker på gatan t.ex, liksom benbrott), vilket gör arbetstilvaron mycket varierande, spännande och lärorik.
Nästa sommar kommer spenderas, om jag känner för det då, i läkarrock för första gången, så sommarens bravader har varit ett steg i helt rätt riktning. Ett stort plus är att få se primärvården med egna ögon; att få en bild av de vanligaste patienttyperna är verkligen bra, som medicinstudent har du ofta de mest udda diagnoserna långt ut på tungan när du kommer ut i verkligheten.

Nu väntar en vilomånad innan skolan börjar med åttonde terminen - praktik 8v, gasto/mage-tarm samt endokrinologi/hormoner väntas!

Ha en fortsatt skön sommar!
Viktor

Ang. MCQ/MCT

Signaturen "M" berättar här om intagningsprovet i Odense, anno (maj) 2009:

Mct bestod av 95 frågor som testade ens kvantitativa och kritiska førståelse.
Det var mkt læsfrågor, tror nog att 50 % av provet utgjordes av læsfrågor. Så ett tips till de som inte kan danska - børja læs en massa! det hjælper jættemkt eftersom man inte har tid att slå upp orden!
I øverlag var det mkt lættare æn svenskans Høgskoleprov, så om man ær en svensk som kan danska och har prøvat på høgskoleprovet bør inte MCT var något større problem. Det som kan kænnas lite tufft ær det tjocka hæftet på ca 50 sidor som man får. Dær står alla frågor, men anledningen till att hæftet ær så tjockt beror mkt på att det finns en massa marginal att kluddra på o stora tabeller på mattefrågorna!
Ær det ngt mer ngn undrar ær det bara att sæga till!

Som søkandes kan jag rekommendera att man kanske væljer odense som andrahandsval då det ær det enda universitet som kræver ett prov før att gå vidare. men det beror helt och hållet på ens bakgrund. har man till exempel en vårdutbildning/ ideellt arbete i bakgrunden ær køpenhamn att rekommendera då dessa punkter væger in stort! Aarhus kan oxå locka med sina låga intagningspoæng och min egen konklusion ær att det kan vara meriterande att vi svenskar æven har læst fysik B (rætta mig gærna om jag tolkat detta fel!)

M

Ang. matematik/fysik på studiet

Hej! Jag undrar bara vilken typ av fysik ni läser (kanske optik syn osv) och ang. matematiken är det bara läkemedelstentor (cytostatika osv) eller andra formler förutom kemi räkningen? Kanske blev lite luddigt men uppskattar ett hyfsat svar =) 

Vh, Martin

Hej Martin!

Jag skall börja med att säga att sedan skolan gjort om studieordningen (dvs efter min årskull), så har det skurits ner på såväl fysik som kemi. 

Jag läste halva första terminen kemi, som bestod av gymnasiekemin (då det inte är ett krav på danskarna att de skall ha läst så mkt kemi), samt förstås lite påbyggnad på detta. Det läkarstudender ffa lägger vikt på är ju biokemin, där vi läste efter den hemska Devlin, men där man nuförtiden läser en mer pedagogisk bok enl. utsago. För att få en överblick, se vilken biokemibok som helst för medicinare, i innehållsförteckningen, ex denna som jag fann nu (klicka på bilden till vänster, "Look inside", och bläddra fram till innehållsförteckningen). Först cellnivå med hemoglobin, aminosyror etc, sen hela metabolismen förstås, och alla ämnen som finns i vår kropp samt DNA och genitik.

Fysik är som du säger den fysik som överlappar med fysiologin. När du läser om centrala nervsystemet så läser du optik, audiologi (eller vad det kan tänkas heta), när du läser hjärta-lungor så läser du om flöde i rörstrukturer, med/utan resistenser och basicly Ohms lag samt förstås Poiseuilles lag, Laplace m.m. Lite cellfysik hanns väl med också, men till våra tentor täckte fysiken 10% och det har man alltså skurit ner på.

Matematiken ingår i fysiken men ffa också i fysiologin. Vi använder en dansk Documenta Physiologica, en formelsamling som använts på var och varenda tenta. Matematiken i sig (jag har läst matte E på gymnasiet) är väl inte den blodigaste, men jag tror att de som läst (för) lite matte på gymnasiet svettades lite när man skulle bryta ut två okända t.ex., eller flytta om i formler där upphöjt-till och delat-med ingår (imponerande språk, jag vet). Har du grundläggande matematisk förståelse så är det inte det du kuggar på när du läser till läkare, mao, vilket heller aldrig varit meningen heller.

Hoppas det är svar på vad du söker! 

Vh,

Viktor

Stockholm syndrome :-)

Störtskönt inslag fr The Daily Show! Se det här

och här (del 2).

MCQ och bra forum

Många av er har frågor om MCQ-testet vid ansökning till SDU.

Här och här kan ni finna lite info om det.

En massa annan information, där ni också kan ställa frågor, finns på studmed.dk, härunder denna länk (för "kommande stud.med").

Ang. medicinstudiet generellt i Danmark på KU, AU och SDU, se här (på danska).

Påsklov och 7:e terminen

Halloj!

Det var ett tag sedan sist! Eller snarare kunde man kanske säga att det inte riktigt finns något "sist" utan att bloggen mer tenderat verka som studievägledning/svar-på-frågor, samt att jag avger kvartalsrapporter någon gång ibland.  Jag tror att det är en stor humör- samt tidsfråga, huruvida jag skriver här eller inte, men ni får ge er till tåls och mysa med gamla inlägg om ni har det så tråkigt.

Om det är någon av er som läser på 1:a-5:e terminen som kan tänka sig att gästspela på bloggen så är ni förstås välkomna, det vore trevligt med en annan synvinkel. http://www.voiceofsteve.com/ är förstås en sådan, intressant och, ja faktiskt, ofta uppdaterad blogg om läkarstudentliv i Odense ;-)

Sjunde terminen då, vad har hänt? Efter en fantastisk avslutning på praktiken på Karolinska i Stockholm, som involverade allt från barn-IVA till ambulanskörsel på Autobahn en crazy fredagkväll, så startade hjärt-kärl-blocket.  Det har jag, nu när jag tänker efter, redan skrivit om. Examen gick hursomhelst bra, många gamla frågor kom igen. Det här med multiple choice-examen kan förstås diskuteras. Å ena sidan finns det de som nu läser på gamla examina (tentamina) och klarar sig på det (vad blir det för läkare av dem?), å andra sidan är stämningen en helt annan nu, i alla fall jag känner att jag läser för min egen skull, och inte för examens. Alla klarar sig i stort sett, och därför är det mer dina första patienter du tänker på än de tre timmarna på Windslövparken 19 med kaffetermosen och de kära examenvakterna som muntert övervakar alla medicinstuderandes närvaro. En klar skillnad mot tidigare alltså.

Lungblocket då? En vecka har passerat, med mycket prat om allergier, astma och KOL förstås. Intressanta ämnen, och som ex. kan jag nämna en vice stadsobducent som undervisade i rättsmedicinska aspekter av pulmonologin. En ganska krass och morbid timme, måste jag säga. Visste ni t.ex. att man indelar hängning i typisk och atypisk (beroende på hur repets knut ligger i förhållande till sucicidens huvud)? Huga. Jag hoppas att han inte på ålderns höst sitter i gungstolen med sin pipa och berättar "gamla minnen" för sina barnbarn. 

Påsklovet analkas, vilket är härligt. Det blir en lång termin det här, ända till 29:e juni faktiskt, så jag får passa på att vila mig när tillfälle ges. Skåne here I come! Detta blir enda Sverige-visiten före augusti, så det är bara att njuta!

På tal om det så skiner solen, så jag skall inte uppehålla mig själv (eller er) mer. Fortsätt feed-backa och fråga, så bidrar ni med ert till bloggens innehåll =)

Glad påsk!

Skolan och ekonomin

På frågan hur man får ekonomin och skolan att gå ihop:

Hej! Skolan och ekonomin? Det finns förstås flera möjligheter. Jag förutsätter att du tar fullt CSN-stöd. Då finns det möjligheter till extraarbete, t.ex. två ggr pr månad, med FADL (fadl.dk) eller Medikom (medikom.dk). FADL har betett sig mycket märkligt på sistone (de anser sig ha monopol på såväl din arbetskraft som dina inköp, de spionerar på FaceBook m.m., så för den goda sakens skull rekommenderar jag verkligen i dagsläget Medikom (eller Dynamed), tills en officiell ursäkt från FADL:s sida utgår. Det dumma är att FADL är vår gemensamma fackförening, så man kan verkligen tala om en intressekonflikt.

Senare på studiet finns det möjligheter för att undervisa i ämnen du tidigare läst, vilket ger goda pengar.

Sedan finns det de som koncentrerar sig på läsningen under terminens gång, och jobbar i ex. Norge / med en vaktbyrå i Danmark under sommaren några veckor. Det ger bra med pengar jf. med arbete i Sverige. Jag skall ex. arbeta i Norge i juli månad som läkarassistent.

Sedan behöver jag väl knappast nämna att hushålla med det man har, köpa in storpack (ha stor frys), laga matlådor samt köpa rätt och begagnade böcker.

Vh,

Viktor

Marsmörker

Med en sådan inledning kanske jag skall förklara mig. Jag råkar ha en dålig dag, och det härliga gråvädret gör att de dovt grå åskmolnen flyttar ända in i min lägenhet. Det är ju lördag, den lediga dagen (om man som jag "arbetar" om söndagar). 

En del har hänt sedan jag kommit tillbaks. Skolan har börjat, med hjärtblocket och allt vad det innebär. Till er som trånar och längtar kan jag bara vara enig med många andra - kandidatdelen av studiet är verkligen toppen! 

För det första är det läkare som undervisar. Överläkaren på kariologisk avdelning, Odense Universitetshospital, gör allt vad som står i hans makt för att få in oss på rätt spår vad gäller hjärtsjukdomarna. En mycket duktig och engagerad föreläsare, som gör studietillvaron mycket lättare. Skillnaderna mot första delen av studiet är enorma. Relevansen fullkomligt glöder, med föreläsningar om hjärtsvikt (hur många av er har inte en farmor/mormor med ´dekliva övem´, dvs svullna underben, anklar och fötter? Stödstrumpor, någon?), förmaksflimmer (som min egen morfar just diagnosticerades med), hjärtstopp, atheroscleros (som inte är det samma som arterioscleros - arteriosclerosen är en systemisk, med åldern kommen fibrotisk förändring av kärlen till det sämre, styvare stadiet, och atherosclerosen är den kolesterolbetingade, lokala/systemiska åderförkalkningen) med mera. 

Det vi läser och skall kunna är verkligen konkret, och för var sjukdom talar man om:

Definition

Karakteristik

Förekomst (statistik, problemets omfång)

Etiologi (orsaker, patofysiologi)

Symptom, Kliniska fynd (vad kommer patienten med)

Parakliniska fynd (röntgen, EKG, blodprov visar...)

Diagnosställning (kriterier för...)

Differentialdiagnoser (vilka andra sjukdomar måste vi ta i beaktning/utesluta)

Behandling

Prognos (dödlighet vs överlevnad). 

Sedan har jag stött på några av "er", eller fd. läsare i alla fall, i och med lunglabben som jag är med och håller i i år (igen). Hemskt trevligt!

Rent konkret innebär själva arbetet för mig förberedelser, ett praktiskt genomförande om 4h per grupp med undervisning på danska (eller svenska om nu sådana rena grupper skulle existera), samt rapporträttning, som är en klart underskattad del av arbetsbördan. Sitter just nu kvällstid, efter det egna plugget, med 9x30-40s rapporter av mycket varierande kvalité, och för varje rapport som underkänns blir det 30-40s som skall läsas igen. 

(För att inte skapa någon kontrovers så kan jag nämna att jag inte börjat med medicinarnas rapporter ännu, och därför syftar "mycket varierande kvalité" till erfarenheter från tidigare år, och ingen skall ta åt sig ;-) )

Det är många av er som hör av er till mig ang. ansökningsprocessen. Kul att det fortfarande finns dem som hittar bloggen och kan nyttja den som tänkt var. Lycka till och fortsätt kommentera / fråga!

Åter till marsmörkret då. Jag tycker det har varit för lite sol och för mycket moln (nähe, oväntat!)  sedan jag kom ner, och som sann surgubbe minns jag tillbaks till den tid då solen faktiskt sken i februari, med fina vårdagar (dvs för två-tre år sedan).  Vet inte om det är minnet som sviker mig eller spelar mig ett spratt, men nåväl. 

Vissa dagar är bara tråkiga, och det kan förstås ha att göra med de 5-6-7 ölen jag drack i går aftes i goda vänners lag. 

Jag kan passa på att efterlysa, till er svenskar som är här i Odense, ett engagemang i svenska läkarföreningens utlandsdivision, som håller på att starta upp runt om i världen faktiskt. Odense saknar fortfarande en representant, och kanske finns det rum för en lokalförening. Är ni intresserade så hör av er, jag har varit i kontakt med dem men saknar tiden och engagemangslystan ft. På Facebook finns gruppen Swedish Medical Students Abroad (SMSA).

Nu skall jag läsa Psychology Todays artikel om ambition på ruinens

brant, Pitfalls of Perfectionism, där jag ibland anser befinna mig

(don´t we all från tid till annan?). Läs den själva här.

So long!

Viktor

På väg söderut

Så några reflektioner från tiden som varit, och kring tiden som komma skall.

Sitter än en gång med livet ihoppackat, för att återigen byte boende, återigen för en begränsad period. Dalarna har varit fantastiskt kul och lärorikt, och visst har det sina givna fördelar att bo hemma hos föräldrarna igen, men efter dryga två månader känner jag mig mer än redo att återigen bege mig på resande fot ensam, steg för steg de 1000 kilometrarna söderut till Odense.

Det som varit:

• Min kirurgiska placering: Tre veckor med ortopeder, först på operation - vet inte om jag är sådär överförtjust i att stå och hålla i tänger, med bränt kött, blod och sårlukt, benflisor som sprutar och kirurger som ser ut att inte kunna tänka sig annat än att hamra, spika och såga i (levande) människokroppar. Mycket kompetens måste jag säga, men tills vidare håller jag mig reserverad omkring mitt intresse för kirurgi. Det var bra att få sy lite, ta mina första tag med skalpellen i en levande människa, och få se hur det praktiskt går till att ge folk nya höfter och knän, så missnöjd är jag absolut inte. Andra veckan stod jag på akuten, och fick ta mina egna patienter (förstås under uppsyn och ansvar av legitimerad läkare). Detta var mkt lärorikt, då det är en sak att läsa om omhändertagande och läkarvård, en helt annat att praktisera det. Den speciella känslan av att, med vit läkarrock, gå till väntrummet och ropa upp "Anders Andersson! Hej, jag heter Viktor och är läkarkandidat, vi kan gå till rum fem!", och för första gången se ut som en läkare, tvingas tänka som en läkare - vad måsta jag undersöka för att veta hur vi skall gå vidare? Vad skall ingå i journalen? Vad vill min läkare ha för rapport? Det är ju inte så att du vill slarva, och glömma bort de mest "självklara" saker (för de erfarna självklara, för oss nybörjare ofta svåra att komma ihåg). Jag kan kort nämna uppbyggnaden av svensk standardjournal för akutbesök, med huvudpunkterna Sökandeorsak/Kommer med/Indkrivningsorsak, Anamnes med Dispositioner (ligger det i släkten?), Expositioner (har pat. exponerats för ngt, ex malariamygg eller asbest?), Tidigare sjukdomar, Socialt, Tobak, Alkohol, Mediciner, och så Aktuellt med det patienten för tillfället besväras av: Status (hur har pat. det?), allmäntillstånd, övriga organsystem, Lokalstatus (har patienten stukat foten så är det foten som benämns här), Distalstatus (känns pulserna ut i foten?) etc. Härefter kommer Bedömning/Åtgärd, som alltså innefattar huruvida man går vidare med pat., om röntgen tas och vad den visat, och vad patienten informerats om, samt ev uppföljning. Sedan kommer det formella Diagnos med ICD-10 och ev andra koder, ex S93 Fodledsdistorsion.                                                                En sak som slagit mig är datoriseringen av journalerna, att man på allt fler (de flesta?) svenska sjukhus har e-journal. Varför i hela friden finns det 3-4 olika program för detta, som knappt kan kommunicera med varandra? Och som läkare tvingas du gå kurser och lära dig ett nytt system för varje gång du byter sjukhus (med ett an
  nat system). Patienter som varit på en vårdcentral i Dalarna har sin journal i ProfDoc, som inte ens är tillverkat för MS Windows som alla datorer f.ö. har, för att när de sedan läggs in på lasarett hamna i Melior. Problemlistan är lång, och jag är glad att jag inte tillhör den generation läkare som måste vara med i den absoluta starten av datoriseringen (stackars dem som dessutom måste lära sig skriva på tangentbord vid 50-60 års ålder, det går inte undan för vissa kan jag lova). Dock måste jag tillägga att patientsäkerheten är mycket god, och även om det finns brister så är e-journalsystemet det gamla systemet överlägset på i stort sett alla punkter (bl.a. baserat på läkares uttalanden)!
• Min allmänmedicinska placering/vårdcentral: tre veckor på jouren, alltså med de läkare som har hand om patienter som antingen ringt in eller klivit in på VC med mer eller mindre akuta tillstånd. Det kan vara allt från skärsår som skall sys, till ÖLI:s (övre luftvägsinfektioner), till könssjukdomar. Det var bra att få en inblick i hur primärvården fungerar i Sverige, med de vanligaste patientfallen och hur man som läkare hanterar det. Mycket tid gick åt sjukskrivningar, ÖLI:s, ULI:s/pneumonier, UVI:s (urinvägsinfektioner), bröstsmärtor, influensa och stukade fötter och tår, utslag m.m m.m. Jag gick även runt på alla möjliga delar av VC:en, på gyn (även om man som ung man inte alltid för att inte säga aldrig - av pat., helt förståeligt - är välkommen att stå och titta på när någon undersöks), på lab (skönt att få uppfriskat mina nål-/sticka hål-kunskaper, hur märkligt det än må låta), på BVC/barnavården med halvårs-ettårs-halvannatårs-tvåårskontroller, på vaccination med mera.

Det som komma skall: 

• Astrid Lindgrens barnsjukhus tre veckor iom. min medicinska placering. Därför beger jag mig nu söderut till Stockholm, för att där spendera tre veckor (som ni väl får höra om vid senare tillfälle). 
• Efter detta blir det Odense igen, verkligen efterlängtat, med studiestart redan måndagen efter sista praktikveckan, och hjärtblocket på andra delen av medicinstudiet. Jag skall även hålla i lunglabben/lungövelsen, samt så småningom även njurlabben/njurövelsen, så lite arbete skall jag också klämma in. Som tidigare nämnt/beklagat mig över är den danska kronan starkare än någonsin, så 33% går bort i växlingen, och incitamentet för att arbeta i DK är följaktligen även det starkare än någonsin.

Jag tillåter mig själv att avsluta med en härlig bild från Gambia-semestern, samt en bild från ett snövackert december-Dalarna. So long!

Om Rumänien och Sverige

Andrea Brunei är en rumänienfödd svensk, som nu läser till läkare i Rumänien.  I GP kan ni läsa vad han har att säga om det, liksom hans engagemang för en utlandsfilial till svenska läkarföreningens ungdomsförbund. 

Lite intressant statistik som presenteras (för 2008):

* I år har hittills 2 525 läkarstuderande fått studiemedel från CSN för att studera utomlands. Det är en stor ökning sedan 2003 då det var 869 personer som fick studiemedel för att läsa till läkare i utlandet.
* De populäraste länderna för utlandsstuderande svenska läkarstudenter att studera i är Danmark, Polen, Ungern, Rumänien och Tjeckien.
De tio vanligaste länderna bland läkarstuderande med studiemedel utomlands 2008.

Studieland Antal

Danmark 747
Polen 734
Ungern 339
Rumänien 195
Tjeckien 108
Storbritannien 95
Norge 41
Tyskland 41
Slovakien 38
Lettland 34

Källa: CSN

I en annan artikel berättas om att antalet svenska studieplatser faktiskt ökar:

Hösten 2009 inrättas ytterligare 110 nybörjarplatser på läkarutbildningen. Det är en utökning för tredje året i rad och det kommer att finnas nära 1 350 nybörjarplatser till läkarutbildningen, vilket är en utökning med 500 nybörjare under en tioårsperiod.

Jobb och studietips, samt leda finanskrisens spår

Linnea: Hur funkar det att jobba bredvid studierna, har du nattpass mitt i veckan? Tror också på att ligga i hårt från början så man slipper tentamenstressen. Har du några fina studietips?

Hej Linnea!

Jobbet i DK är mkt fördelaktigt, och FADL är inte enda arbetsgivare. Såtillvida du inte är sjuksköterska i botten eller likn. så är det gemensamt för de olika aktörerna att du skall gå en kurs hos dem innan, som jag alltså rekommenderar att man tar ganska tidigt på studiet.

Nuförtiden får man tjäna 40,000 danska kronor skattefritt, vilket är på väg att höjas ytterligare.

Finanskrisen har ju gjort det olidligt dyrt att växla svenska pengar till danska (då den danska kronan är bunden mot euron - i dagsläget äts ca 33% upp av valutaskillnaden, vilket inte är så kul när man växlar över CSN:s 45-50 tusen per termin) så incitamenten för arbete har aldrig varit starkare.

Du kan skriva upp dig på dag-, kväll- och nattpass, vardag som helg, helt efter hur du kännar att du vill arbeta, men de populära kvällsvakter-helg är förstås ganska svåra att få. Du finner säkert ett eget system som passar dig. 

• https://www.fadl-vagt.dk/ samt http://fadl.dk/
  
• http://www.dynamed.dk/
  
• Medicom (hittar inte hemsidan)
  

---------------------------------

Studietips då?

Ja, här är det individuella modeller som gäller, och därmed inget universalrecept. 

Goda råd så här i brådskans korthet:

- inställ dig på hårt plugg, och ett hårt första år. Ge inte upp! Mentala förberedelser kan vara nog så viktiga som språkliga (du skall stå på två ben, känna dig trygg i dig själv, i att flytta etc). Jag föll själv en del på den här punkten, kan jag erkänna.

- förbered dig väl på de områden du kan, framförallt språkligt, fixa bostad, VISA-kort, en bra cykel od. Du kommer säkert hitta klasskamrater som har läst kursböckerna innan ni ens börjat, men kom ihåg att inte ens skolan, som annars har en tendens att stressa upp folk, inte räknar med detta. Dina chanser påverkas inte av att din kamrat läst allt tio gånger, varken positivt eller negativt. Det är dig det handlar om, det är du som skall klara din examen. Detta gäller även omvänt - det räcker tyvärr inte med att säga att "men hon/han läste ju lika lite som jag" efter att ha dumpat en examen. Hur hjälper det dig? Det kan låta självklart, men här talar jag av treårig erfarenhet ;-)

 Alla klarar sig bara man läser det man skall, från terminsstart till examen. Min fackliga tutor formulerade det så här då jag började första terminen: "att klara första delen på medicin (bachelor) handlar inte om att ha en stor hjärna, utan en stor bak att sitta på och läsa".

- inställ dig på stenhårt plugg, men plugga med sunt förnuft. Jag själv ex. (och många med mig) brände ut mig en hel del första året då jag trodde att allt i livet handlade om att klara examen. Ungdomligt naivt och skadligt, säger jag nu, klok och gråhårig som jag blivit (hrm-host-host-harkel). Se till att skaffa dig ett brett socialt nätverk, samt intressen utanför studiet. Gå med i någon idrottsförening ex, där du lär känna folk utanför din termin (även om det har en tendens att bli 90% medicinstuderande).

- mycket handlar om inställning! Jag har en vän som läser på KTH som tycker att examen är det roligaste med hela universitets (eller jaja, i hans fall högskole) -läsningen, och jag har faktiskt lyckats ha en - om jag får säga det själv -  balanserad inställning till examen när jag väl sitter där, samt dagarna innan. Stress är bra, men ta det med måtta. Inställningen till hela studiet är också viktigt. Fundera på vad utbildningen betyder för dig (är svaret: "allt" så bör du hoppa tillbaks till min pkt 1), och se det som en liten liten del av ditt liv som du - oavsett om du gör den med 15 dumpade examen samt tre extraterminer, och oavsett om du är 25 eller 45 när du är färdig - blott kommer att blicka tillbaka på som "där i min ungdom, när jag gick min utbildning i Danmark, för många många år sedan".

- följ mina övriga Tips inför studiet, där listan börjar bli lång.

Listan kan göras lång, och jag skall själv fundera lite mer på det här. Ovanstående punkter är det jag spontant kom på så här en fredagseftermiddag, men kom gärna själva med tips och råd, ni som börjat läsa / har funderat kring detta!

Trevlig helg!

Viktor

Tips: Hur söka medicin i Odense?

Såhär dryga två månader innan ansökan skall skickas in tänkte jag dra mitt strå till er jättelika stack av beslutsångest, nervositet och kanske t.o.m. studielängtan.

All info finner du  här (generellt) och här (speciellt för nordiska ansökare). Sista ansökningsdatum är 15/3-2009. En dansk guide till själva ansökan finner du här (pdf). 

Förkortat ser det ut såhär, ngt försvenskat av undertecknad:

 

Ansökningskrav för nordiska ansökare

Kort:

-kvot 1 (intag på betyg): 17,8

-kvot 2 (intag på intervju): 14,9.

 

(Siffror för 2008)

 

Vid Syddansk Universitet finns totalt 250 platser till medicin vart studieår, varav15 platser är till norska ansökare.

Av de 250 fördelas 125 i kvot 2 och 125 i kvot 1.

 

100 studerande börjar deras studier 1:a september, medan 150 börjar 1:a  februari. 

(Man kan önska vilken månad man vill börja, men då de flesta vill börja i september så sker fördelningen efter principen de äldsta först, dvs de 100 äldsta får börja i september samma år som ansökan skickas in, och de 150 yngsta, ev med äldre som aktivt ansöker om det, får börja februari året efter ansökan.)

 

--------------------------------------------------------

 

Eksamen som krävs

Studieberättigande till vidaregående utbildning i Danmark i kvot 1 och 2 är:

• Naturvetenskapsprogrammet (NV-)
• Samhällsvetenskapsprogrammet (SP-)
• Estetiska programmet (ES-)  och
• Teknikprogrammet (TE-)

Der foretages en officiel omregning af karaktererne (betygen) til en dansk optagelseskvotient, og ansøgeren vurderes herefter til optagelse på lige fod (alltså lika villkår) med ansøgere med en dansk adgangsgivende eksamen i kvote 1 og 2.

Kurser man skall ha läst (karakter=betyg)

 

• Dansk A - (kan ersättas med högsta nivå i svenska, norska, isländska eller finska. Kommentar: Kom ihåg att man i danska gymnasiekurser först läser C-kursen, sedan B  och till sist A (om tre steg finns, annars börjar man på B -> A. Högsta nivå=A-nivå, i  Sverige är ju B och C om det finns högstanivå). Här tror jag inte man måste ha läst  svenska C, men väl svenska B.
• Engelsk B - (Engelsk A Sverige - Engelsk A-språk Norge)
• Matematik A med mindst karakteren 2  - (Matematik E Sverige - 3MX Norge)K: Tveksam till att du måste ha läst matte A-E, NV-programmets D-nivå skall räcka, kanske t.o.m. C-nivå från SP .
• Fysik B med mindst karakteren 2 -  (Fysik A Sverige - 2FY Norge) K: Fysik B krävs alltså inte - en del fysik läses de första fem terminerna. Tänk på detta när ni väljer tekniskt basår vs termin – om ni kan klämma in det på en termin och bara läsa fysik A så kommer ni ju ändå in i DK, problemet är dock om ni inte kommer in och vill in någon annan stans – då krävs säkerligen fysik B. Dumt att chansa kanske… Diskutera med syv:en/syo:n
• Kemi B med mindst karakteren 2 -  (Kemi B Sverige - 3KJ Norge) K:  Kemi B krävs alltså inte - en del basal kemi genomgås de första terminerna.

Dansk karakter 2 = svensk karakter 9 = norsk karakter 2

K: Vet inte vad de menar. En svensk "9" är ju under godkäntnivå, när man talar snittbetyg från gymasiet. De menar nog ”godkänt”, men håll er till de betygsgenomsnitt som nämns i stället, alltså omkring 17-19.

--------------------------------------------------------

 

Se Cirius for information om udenlandske niveauer og karakterer, og hvad de svarer til i forhold til de danske. K: jag har dock tagit med större delen av informationen här nedan.

Vær opmærksom på følgende (alla utbildningar i DK generellt): 

- En Högskoleprov ensamt är inte studieberättigande i Danmark.

 

- Januar 2010 bortfalder muligheden for, at blive optaget på baggrund af et samlat betygsdokument fra gymnasial vuxenutbildning. Der kan heller ikke optages på baggrund af et reduceret program. Hvis ansøger opfylder kravene om grundläggende behörighet inden ændringerne træder i kraft den 1. januar 2010 får ansøgeren adgang efter de nuværende regler.

- Ansøgerens studieplan opgjort i gymnasiepoint skal mindst svare til det krævede antal gymnasiepoint i programmet. Ansøgerens gymnasiepoint (studieplan) er opført på slutbetyg (afgangsbeviset).

- Afgangsbeviset, slutbetyg, skal være bestået med karakteren godkendt i mindst 90 % af programmet (det samlede antal gymnasiepoint) for at give Grundläggande behörighet. Det betyder, at der må være givet IG i højst 10 % af programmets point (250 point).

- En eksamen skal indeholde de otte : svensk A og B (alternativt svenska som andraspråk A og B), engelsk A, samfundsvidenskab A, religionsvidenskab A,matematik A, naturvidenskab A, idrott och hälsa A og estetisk verksamhet. A-niveau er det laveste niveau i Sverige. 

- Eksamen skal endvidere indeholde specialarbete/projektarbete. Det skal være karaktersat (indeholde betyg), men der er ikke krav om, at specialarbetet/projektarbejdet er bestået (godkänt).

 - På slutbetyget skal der stå enten (antingen) "Fullständigt program" eller "Utökat program" (alltså inte "reducerat" eller "samlat betygsdokument" f.o.m. 2010).Fullständigt program betyder, at ansøgeren enten har taget det normerede antal point eller har valgt kun at medtage det normerede antal gymnasiepoint på eksamensbeviset. Dvs. ansøgeren kan have taget yderligere fag (ämnen/kurser). Dette vil fremgå af et samlat betygsdokument. Utökat program betyder, at ansøgeren har taget fag ud over det normerede antal gymnasiepoint og har valgt at medtage disse point på slutbetyget. Fra og med 2010 vil samtlige gennemførte fag fremgå af slutbetyget. 

- Slutbetyg/avgångsbetyg fra Komvux er adgangsgivende (studieberättigande) til videregående uddannelse i Danmark.

- For øvrige, herunder Avgångsbetyg 2 fra komvux, vurderes ansøgere til optagelse i kvote 2. K: vet inte vad de menar. Ev. Att du har gått ut gymnasiet med ofullständiga poäng, för att sedan läsa till och få ett slutbetyg från komvux. Som jag nämnt tidigare så har jag flera exempel på att det går fint att läsa ex. SP-programmet i Sverige, och sedan läsa till de naturvetenskapliga ämnena alt. bastermin/basår, och ändå söka genom kvot 1 dvs direkt på betygen).

- Ansøgeren skal opfylde eventuelle specifikke adgangskrav (se lista ovan för medicin).

- Adgangskravene skal være opfyldt senest 5. juli. Eneste undtagelse er kemi B eller fysik B, hvor universitetet tillader supplering hen over sommeren.

--------------------------------------------------------

 

Kvote 1 – vad är det?

 

I kvote 1 vurderer vi ansøgerne udelukkende på baggrund af den adgangsgivende eksamens gennemsnit.  (K: Alltså uteslutande ansökan efter dina betyg, som det är i Sverige på de flesta utbildningar.)

 

I 2008 var kravet for norske ansøgere i kvote 1 på 9,6 (5,3 i norske karakterer) eller derover. 

 

For øvrige ansøgere var optagelseskvotienten i 2008 8,2 (i 2007 var kvotienten 9,4). Kvotienten på 8,2 svarer til:

 

Sverige: 17,8

Island: 8,2

Finland: Alle med L og E, M med mindst 7,1, C med mindst 8,4

Bemærk, at omregningstabellerne revideres løbende. Kvotienten i 2009 vil afhænge(bero på, styras av) af antallet af ansøgere og deres eksamenskvotienter

 

Eksamener bestået senere end den adgangsgivende eksamen kan ikke regnes med i eksamensgennemsnittet. Du skal derfor altid fremsende dokumentation for den første beståede adgangsgivende eksamen. Du kan ikke supplere op og dermed få bedre chancer i kvote 1. Du må dog gerne supplere de specifikke fag- og niveaukrav i matematik, fysik, kemi, engelsk og dansk. (K: här kommer alltså en intressant sak för er som läst upp betyg på komvux. Era slutbetyg är det som gäller, ni kan inte läsa upp era snitt och söka in till kvot 1 i Danmark på detta!)

 

Ansøgere med en udenlandsk eksamen (gælder også IB-eksamen) har ansøgningsfrist den 15. marts 2009.

 

--------------------------------------------------------

 

Kvote 2 – vad är det?

 

Optagelse på Medicin på det Sundhedsvidenskabelige Fakultet består af en Multiple Choice Test (MCQ) og et Multiple Mini Interview (MMI). Resultatet af MCQ afgør, hvem der inviteres til MMI. Resultatet af MMI afgør. hvem der tilbydes pladserne i kvote 2.

K: Detta system infördes 2008, MCQ har funnits tidigare, men MMI är ngt nytt, med ett slags stationssystem där dina färdigheter inom motivation, personlig integritet och samarbete, kognitiv förmåga samt kommunikation och etik testas.

 

Kvote 2 er for flere forskellige typer ansøgere:

 

• Du har förbättrat dina kvalifikationer efter din studieberättigande examen. 

(K: inte läst upp betygen, men ex. arbetat ideellt o.d.)

• Kvot 2 finns inom utbildningarna medicin, idræt og sundhed, klinisk biomekanik, folkesundhedsvidenskab, og journalistik, och kan sökas redan 2008 för de som examineras från gymnasiet 2009 (min tolkning).
• Du har en udenlandsk eller international adgangsgivende eksamen. Er du ikke dansk eller nordisk statsborger, skal du have bestået Studieprøven i dansk som andetsprog (tidl. Dansk Prøve 2) med karakteren 2 i alle 4 delelementer. Til medicin skal du mindst have opnået karakteren 7 i alle 4 delelementer.

(K: detta språktest gäller alltså inte oss nordiska

 medborgare.)

 

Trin 1 (Steg 1): Multiple Choice Test  -  den 2. maj 2009.

 

Til denne test inviteres:

 

-Alle ansøgere med en adgangsgivende eksamen med 6,0 eller derover i gennemsnit efter 7-trinskalaen.

-Årets dimittender, hvis de via deres adgangsgivende eksamen kan opfylde de specifikke adgangskrav til uddannelsen, og hvis deres seneste standpunktskarakterer viser 6,0 eller derover i gennemsnit efter 7-trinskalaen, inkl. evt. justering for ekstra fag på A-niveau.

-Gennemsnittet på 6,0 på den danske karakterskala, svarer i år i Norge til 4,2, i Sverige til 14,9 og i Island til 7,2. For Finland gælder at ansøgere med L, E og M opfylder karakterkravet. C kræver et minimum på 5,0, B kræver minimum 7,1, hvorimod A ikke er tilstrækkeligt. Bemærk at omregningstabellerne revideres løbende.

 

Multiple Choice Testen omfatter godt 100 spørgsmål (frågor) og varer sammenlagt 2½ time. Der testes inden for tre områder - kvantitativt, kritisk og sprogligt ræsonnement. Det er vigtig at gøre sig klart, at test-resultatet ikke vil afhænge af ansøgers specifikke baggrundsviden inden for særlige fagområder. Den viden, der er nødvendig for at svare fornuftigt på opgaverne, vil indgå i prøven. Det vil derfor hverken være muligt eller relevant for ansøgere at forberede sig på denne test i form af f.eks. at indlære specifik viden på forhånd. Ansøgere må regne med at afsætte ½-1 dag til deltagelse i denne del af optagelsen afhængigt af bopæl og transportforhold i forhold til Syddansk Universitet. 

K: det här var något nytt för mig, ett sätt att krympa svenskars möjligheter är det garanterat. Det är alltså lite som högskoleprovet i svenska, där artiklar o.d. skall läsas igenom, för att man sedan skall svara på frågor som baseras på materialet som delas ut på provdagen. Det går inte att förbereda sig (nåja, läs danska för tusan! samt ev gör några gamla högskoleprov)

 

Multiple Choice Testen er på dansk. Det er derfor tilladt at bruge tosproget ordbog, men ikke lommeregner og andet elektronisk udstyr. 

K: köp en gedigen dansk-svensk ordbok med andra ord, och lär er använda den!

 

Eksempler på spørgsmål 

Følg linket for at se eksempler.

 

Bliver du inviteret til test er det en betingelse for behandlingen af din ansøgning i kvote 2, at du møder op til testen den 2. maj. Møder du ikke op til testen, vil din ansøgning ikke længere blive behandlet med henblik på optagelse i kvote 2. Din ansøgning vil efterfølgende kun blive vurderet i kvote 1. Universitetet kan kun dispensere for dette, hvis der er tale om usædvanlige forhold.

K: det är alltså redan här många svenskar faller bort (se ”Så slaktades svensken”, om bl.a. svensk frånvaro från proven).

 

Trin 2: Multiple Mini Interview (MMI)  -  den 28. maj 2009.

 

Resultaterne af Multiple Choice Test vil blive lagt til grund for udvælgelsen af ansøgere til Multiple Mini Interview (MMI) 

K: hit kommer alltså de med bäst resultat från MCQ:n – kom ihåg: det lär vara grymt stressande, och ni lär känna på er att det gick åt pipan på MCQ:n, men det handlar faktiskt inte om att klara alla frågor utan att härda ut och tillhöra de 100 bästa i slutändan – ge inte upp, om de omkring dig gör det så hamnar du ju på rätsidan om intagningen!

 

Ansøgere skal regne med at afsætte 1 hel dag til deltagelse i MMI. MMI vil bestå af en serie af 7 på hinanden følgende små interview-stationer af ca. 8 minutters varighed hver (7 stationer x 8 min pr station).

-På hver station vil der være en opgave, der skal løses, og en interviewer, der bedømmer ansøgers præstation.

-Hvert interview har en kort instruks eller en lille historie, der fortæller, hvad stationen går ud på.

-En klokke vil ringe hvert 8. minut, hvorefter ansøger bevæger sig videre til næste opgave.

 

Resultaterne af MMI vil blive offentliggjort på selvbetjeningshjemmesiden. På medicin vil de domæner, der testes ved Multiple Mini Interview, være: 

 

• Motivation. 

• Personlig integritet og samarbejde

• Kognitiv formåen

• Kommunikation og etik

 

Det vil ikke være muligt eller relevant for ansøgere at forberede sig på MMI på forhånd inden for de nævnte domæner. Baggrunden for diskussionerne på interviewstationerne vil tage sit udgangspunkt i indhold, der præsenteres på stationerne, og vi tilstræber bevidst, at der ikke kræves specifik baggrundsviden for at kunne klare sig godt. Det drejer sig således ikke om at svare rigtigt eller forkert, men derimod om det samlede indtryk af ansøgeren. Ansøgeren har selv en meget aktiv rolle i forhold til, hvordan interviewet udfolder sig. Det aktuelle indhold på interviewstationerne ændres fra år til år, selvom det er de samme domæner (bullit points ovenfor), der testes. 

K: samlade intrycket som gäller alltså. Kom ihåg – ge inte upp, och gör så gott du kan. På slutexamen för läkare, alltså på 12:e terminen här i Odense, med stationer inte helt olikt det ni skall genomgå här, kan jag ”glädja” er med att en studerande lyckades ha ihjäl 12 av sina 20 uppdiktade patienter, men ändå få godkänt i slutändan. Ge inte upp, och gör så gott du kan. Sunt förnuft, och om det är språkliga svårigheter, var rak, lugn, ärlig och säg ”undskyld, men jeg forstår ikke”. Tänk hur du som svensk bäst klarar en situation där en icke svensktalande försöker förklara ngt för dig – tänk dig in i intervjuarens situation alltså.

 

Resultaterne af Multiple Mini Interview afgør, hvem der tilbydes pladserne i kvote 2.

 

Bliver du inviteret til MMI, er det en betingelse for behandlingen af din ansøgning i kvote 2, at du møder op den pågældende dag. Møder du ikke op, vil din ansøgning ikke længere blive behandlet med henblik på optagelse i kvote 2. Din ansøgning vil efterfølgende kun blive vurderet i kvote 1. Universitetet kan kun dispensere for dette, hvis der er tale om usædvanlige forhold.

K: fall inte ifrån! Förbered dig mentalt, och ge dig fan på att du skall klara det alltså. Här gav de flesta svenskar upp, utan att ens ha försökt. Se det som en lärodom för livet, en kul grej, what ever helps you…

 

--------------------------------------------------------

 

Der er i september 1996 indgået en nordisk overenskomst, som sikrer ens ansøgningsvilkår for ansøgere fra nordiske lande til videregående uddannelser. For Norge er der dog indgået en særlig aftale om begrænsning af pladser til medicinstudierne svarende til 61 pladser i Danmark.

K: varav 15 i Odense alltså.

 

--------------------------------------------------------

 

September 2009 eller februar 2010?

Af de 250 optagne skal 100 påbegynde studiet 1. september 2008, mens 150 skal begynde 1. februar 2009. På ansøgningsskemaet kan man angive, om man foretrækker at begynde til februar.

 

Erfaringen er, at de fleste ønsker at begynde til september. Derfor skal en del af de optagne begynde i februar mod deres ønske.

 

Fordelingen finder sted efter alder, således at de ældste skal begynde til september, og de yngste må vente til februar.

 

Denne procedure er fastsat af Videnskabsministeriet. Syddansk Universitet kan ikke afvige fra denne regel. Der kan altså ikke ændres eller byttes studiestartstidspunkt.

 

--------------------------------------------------------

 

Ansökan:

"Ansøgningsskemaet  til de videregående uddannelser i 2009 forventes at være klar omkring 1. februar." - optagelse.dk

Du søger ved at indsende et udfyldt ansøgningsskema fra Den Koordinerede Tilmelding (KOT),www.kot.dk / www.optagelse.dk / guide.

Du skal vedlægge (ha med i ansökan) adgangsgivende eksamensbevis (slutbetygen) og bevis for eventuelle enkeltfag (enskilda kurser du läst utanför). Du skal ikke indsende motiveret ansøgning, arbejdsgivererklæringer o. lign.

 

En ansøgning, der vurderes i kvote 2, bliver også automatisk vurderet med henblik på optagelse i kvote 1. Det er altså ikke nødvendigt at indsende en ny ansøgning.

K: Du söker automatiskt både kvot 1 och 2, när du söker kvot 2. Om du känner dig osäker så sänd in en kvot 2-ansökan, så prövas du först i kvot 1, sedan kvot 2 om du inte möter kraven för kvot 1.

 

Ansøgere med en udenlandsk eksamen (gælder også IB-eksamen) har ansøgningsfrist den15. marts 2009.

 

Som udgangspunkt foregår al kommunikation via optagelsesselvbetjeningen. Man vil derfor ikke modtage en skriftlig indkaldelse til MCQ og MMI, men skal selv holde sig opdateret via selvbetjeningshjemmesiden. Man modtager brugernavn og password til optagelsesselvbetjeningen kort efter ansøgningsfristen.

K: allt sker alltså elektroniskt, och du är själv ansvarig för att följa informationsflödet med hjälp av dina inloggningsuppgifter du får. Papperspost är i möjligaste mån borttaget.

F/S: Börja som 19-åring, varför läkare, varför ras i betygkrav i Odense?

Trevligt när så mkt kommentarer trillar in, trots skrivfrånvaro från min sida. Snart kommer dock en första rapport från de svenska sjukhusen, där jag alltså för närvarande befinner mig på praktik, samt hur Gambia-resan m familjen var, och en del om julfirande och tågresande. Håll ögonen öppna, och för all del - fortsätt fråga och kommentera!

/V

-----------

Anonym sa...

Haha nu blev jag ju supernyfiken på hur det var att börja som nittonåring. Är man helt lost där eller?

januari 03, 2009 1:34 AM 

Svar: Lost och lost =) Det enkla svaret är: ja, det längre innefattar naturligtvis att det helt beror på vem som kommer ner, hur pass mentalt förberedd du är för att 1) flytta hemifrån med allt var det innebär 2) flytta utomlands 100 mil till ett land där du inte förstår vad som sägs 3) börja studera, och dessutom på DK´s enligt utsago hårdaste studium (medicine bachelor), osv.

Har du bott hemifrån ett tag, lärt dig laga mat, tvätta, ta hand om dig själv, du kanske till 100% vet vad du vill, och låter inte någon annan sätta sig på dig, så är du väl förberedd. Om inte, så blir det exponentiellt tuffare, men det som inte dödar... (I guess). 

Anonym sa...

hur komm det sig att du ville bli läkare?

januari 04, 2009 11:00 AM 

Svar: Här finns det förstås också både en lång och en kort version. Den medellånga är väl att flera faktorer spelar in, såsom förebilder i min närhet under min uppväxt, vilja att göra ngt "vettigt" av den läskapacitet jag vet att jag besitter, bra utbildning=investering för framtiden, intresse för biologi och kemi, intresse för människokroppen, intresse för människopsyket, med mera. Vad har du/ni för tankar kring detta? (De av er som är/vill bli läkarstudenter)

Anonym sa...

Synd bara att man måste ta så mycket lån o spendera halva livet me o betala tillbaka, anyways ja undra bara om du har några tankar om varför betygsnittet till odense skönk från ca: 19.0 till 17.7 förra året. Hoppas komma in på mina cirkus 18 -betyg, suck :/

Keep it up, informativ blogg! MVH, Muamer

Svar: Ang betygssnittet så är det inte pga fallande intresse, vad jag vet. Ett så stort fall förklaras nog med de nya regler som gäller för svenskar i Odense, som bl.a. innefattar intervju för alla (som jag förstått det) - lägre intag men större krav innan du väl får ett slutgiltigt "ja" alltså. Se också tidigare inlägg om svenskar på studiet (Så slaktades svensken). Vad jag vet krävs fortf. toppbetyg för alla danska sökande. Någon som har ngt att tillföra, alternativa teorier/

Anonym sa...

hej V! undrar när du undervisr vilket språk är det på då?!

Svar: Danska, eller rättare sagt: så mycket danska jag bara förmår. Någon enstaka gång har jag helsvenska grupper, och kan då förlägga undervisningen på modersmålet, men det har t.o.m. visat sig kunna vara svårare att förklara saker och ting på ett annat språk än det du läser på! Du är så pass insatt i det danska medicinar-språket att en koncis beskrivning på svenska inte alltid lägger sig så bra på tungan, tro det eller ej. Vissa ord har du helt enkelt på danska i huvudet, varför detta måste översättas på väg ut genom munnen =)