Uppsummering del 1 av 3:e terminen

Det närmar sig påsk med stormsteg. På fredag flyger jag hemåt, något jag glädjer mig åt enormt!
Det kanske är på tiden att jag skriver något studierelevant i stället för att rabbla på om DN-artiklar och politiska spörsmål.

Först och främst:
Våren/sommaren är här, vilket gör livet något enklare att leva. Jag har lärt mig två saker om mig själv hittils i år, och varför jag inte förstått det tidigare kan jag inte svara på:
1) Min kropp kräver 9h sömn per natt. Detta är inget skämt, så njut om du tillhör den motsatta kategorin (dvs om du har passerat spädbarnsåldern). Sover följaktligen 8h20min i snitt per natt under veckorna, varför jag under helgerna har ett sömnbehov som skall kompensera detta.
2) Jag är starkt ljuskänslig, i den bemärkelsen att jag måste ha solljus för att vara energisk och glad. Hösten (dvs 6 månader per år här i Odense - det är november från september t.o.m. februari) är därför ingen höjdare. Våren är desto bättre, särskilt som vädret ser ut som det gör f.t.





Nåja, åter till studierna. Vi har hunnit med en hel del får jag säga, även om den numera välbekanta känslan av att man inte lärt sig/kan någonting ligger där i bakgrunden och gnaver. "DNA" och "CNS" är lite väl ytliga beskrivelser, så här följer en mer detaljerad beskrivning av vad det är vi skall lära oss på termin tre.

Strukturel og Funktionel Biomedicin A (dvs fysiologi A)
Innefattar:
Fysiologi: hur cellens olika transportprocesser ser ut, mycket beräkningar på jonförflyttningar, spänningar över cellmembran, hur en sk. aktionspotential uppstår etc.
Härtill kommer muskel- och nervfysiologi, dvs hur dessa enheter fungerar på lågenhetsnivå.

CNS (ca 50%): Centrala nervsystemet, med:
Cellulär neurobiologi (nervcellen, transmittorsubstanser, joner)
Hjärnans och ryggmärgens kärl och hinnor (väldigt anatomiskt, men viktigt, särskilt eftersom att mycket kring kursen baserar sig på kliniska fall - en man kommer in med dessa besvär - vad har hänt? Alltså kan en viss artär ha drabbats ex.)
Ryggmärgen, det somatosensoriska systemet och det motoriska systemet (sensoriskt, dvs hur vi uppfattar signaler utifrån, och motoriskt, dvs hur vi styr olika kroppsfunktioner, ofta som svar på sensoriska stimuli)
Hjärnstammen och kranienerverna (hur är det funktionellt och anatomiskt uppbyggt - ryggmärgen har vi läst om på förra terminen, dvs medulla spinalis. Nu blir uppöver, med medulla oblongata/förlängda ryggmärgen, pons/hjärnbron, mecencephalon/mitthjärnan och diencephalon/mellanhjärnan)
Cortex cerebri, thalamus och capsula interna (hjärnbarken etc)
Sinnen (hörsel, jämvikt, syn, lukt och smak)
Basalganglierna och cerebellum/lillhjärnan (mkt motorisk information som behandlas här)
Hypothalamus (kontrollerar kroppens övergripande jämvikt, homeostasen, bl.a. genom det icke-viljestyrda autonoma nervsystemet)
Det limbiska systemet (amygdala, hippocampus)
Formatio reticularis/retikulärsubstansen (har mkt att göra med om vår fokusering på olika ting - den aktiverar bl.a. hjärnstammen)

Fysik (ca 10%): inom de områden som täcks av fysiologin, liksom en del kring optiken och hörseln.

Molekylär biomedicin B
Kursen kretsar kring det centrala dogmat inom biokemin: DNA (som kan replikera sig) genom transkription --> RNA och genom translation --> protein

Kursen omfattar:
DNA-Struktur (hur DNA är uppbyggt helt enkelt)
DNA: Replikation och repair (hur DNA kan kopiera sig självt samt reparationsmekanismer)
RNA: struktur och transkription (det enkelsträngade RNA:t och härunder hur det agerar mellanled mellan DNA och ett färdigt protein)
Ribosomer och translation (hur proteinerna bildas - hur kan en fyrsiffrig DNA-kod till slut bli
ett protein bestående av aminosyror?)
Regulering av genexpression (hur gener kan hämmas eller hjälpas till uttryck, dvs så att vissa proteiner kan bildas när detta är önskvärt - många sk. feedback-system, där kroppen - om den har för mycket av ett visst protein - kan hämma genom att förhindra att gen-DNA översätts och blir till proteinet i fråga)
Cellkommunikation (hur celler kommunicerar)
Tekniker i molekylärbiologi (bl.a. PCR - polymerase chain reaction, känns kanske igen från CSI och andra populära tv-serier månne!?)

Nåja. Nu får jag göra lite nytta i dag också - skall faktiskt till att läsa om cellkommunikation i vår härliga tegelsten till kemibok (T. M. Devlin 6th ed.).

Efter påsk blir det psykologi bl.a., verkar någorlunda ok!

Ha det gott så länge!