tisdag, februari 12, 2008
lördag, februari 09, 2008
Praktik och svar på fråga
Anonym har lämnat en ny kommentar till ditt inlägg "Tips tips tips inför studiet":
Hallå Viktor! Jag läste i din blogg för några månader sedan att du skrev lite om praktik du haft under sommaren. Skulle du kunna berätta lite mer om det? Det är nämligen så att jag också har tänkt söka tvåveckors-praktik, men har inte en aning om vad det egentligen förväntas av en. Ska man kunna utföra några arbetsuppgifter, eller är det bara meningen att man ska se hur en läkares vardag ser ut?
Hej!
Den praktik du kan göra på bachelordelen i DK är ett sk. prekliniskt ophold, eller bara "preklinik". I Sverige säger man att du auskulterar, dvs. går med och ser-och-lär, får en inblick i yrkeslivet.
Då du på första delen av studiet inte läst någon som helst patologi, sjukdomslära, så kan du inte själv förväntas utföra varken praktiska eller teoretiska uppgifter. Jag fick prova lite enkla saker, som att intubera (pusta luft in i sövda patienter), ge någon spruta samt prova (utan att lyckas) att lägga en ryggmärgsbedövning, under strikt uppsyn, förstås.
En väninna som var på Karolinska fick prova lite andra saker, som nog egentligen var lite overkill, men allt beror förstås på vilka förutsättningar som råder där du befinner dig. Har ni tid över, en perfekt patient etc så kan du säkerligen få prova på något skoj, men det finns varken garanti för det eller krav på det från skolans sida.
Tanken med detta valfria tvåveckors ophold är att du skall få en första inblick i vardagen som läkare, och du skall inte förvänta annat än att gå med och få uppleva några ömsom spännande, ömsom tuffa, och förstås ömsom långtråkiga ögonblick. Jag har blandade minnen från min praktik, med flera trauman som satt sina spår, samt det fina i att se vilken skillnad som faktiskt kan göras i medmänniskors liv. Bara kaffestunderna med genomgång av patienterna om morgnarna var en upplevelse, kunskapsnivån hos personalen tycks i en gröngölings ögon stundom omänsklig!
Jag är mycket nöjd med mitt ophold, då jag både fick vara på intensivvårdsavdelning och ute på golvet och medverka på preoperativa intervjuer, dvs fick lite patientkontakt. Jag ställde mycket frågor och har om inte annat fått 1) en bra inblick i en narkosläkares vardag, samt 2) skapat grundlag för funderingar kring studium, framtida yrkesliv och ja, livet i stort. Läkaryrket kan vara mycket tufft, något jag också fick erfara, men fördelarna väger alldeles säkert upp nackdelarna, vilket gör mig säkrare på att jag har valt rätt väg här i livet - en mental bedrift som förstås ger en satisfierande känsla kring hela syftet med praktiken!
Du kan finna information om det på SDU:s hemsida här.
Här klargörs det jag nämnt att "De formelle krav til et præklinisk ophold, er et 14 dages ophold (2 arbejdsuger) på et sygehus eller i en almen praksis. Den studerende skal følges med lægerne på afdelingen og følge en yngre læges dagligdag. Der er ikke formelle færdigheder, der skal
opnås, da de kommer på senere klinikophold på studiet. Formålet er at opleve hverdagen på et sygehus eller i praksis."
På den gamla studieordningen skulle två tillvalskurser läsas, härunder att välja bland:
Idrætsmedicin
Lægevidenskaben i Nazityskland (som jag läst)
Onkologi
Indledende Natuvidenskab: Regneøvelser for medicinere
Komplementære og alternative behandlinger
Skema Komplementære og alternative behandlinger
En av dessa två kunde ersättas med två veckors praktik, vilket jag alltså gjort.
På den nya studieordningen kan jag inte finna preklinik någonstans, men jag antar att det ges möjlighet för det här också. Dock vet jag att den nya studieordningen erbjuder "obligatorisk" patientkontakt på ett mycket tidigare stadium än för oss gamla rävar (vi har först på sjätte terminen).
Hoppas svaret räcker till!
Vh,
Viktor (bild från praktiken ses nedan)
Hallå Viktor! Jag läste i din blogg för några månader sedan att du skrev lite om praktik du haft under sommaren. Skulle du kunna berätta lite mer om det? Det är nämligen så att jag också har tänkt söka tvåveckors-praktik, men har inte en aning om vad det egentligen förväntas av en. Ska man kunna utföra några arbetsuppgifter, eller är det bara meningen att man ska se hur en läkares vardag ser ut?
Hej!
Den praktik du kan göra på bachelordelen i DK är ett sk. prekliniskt ophold, eller bara "preklinik". I Sverige säger man att du auskulterar, dvs. går med och ser-och-lär, får en inblick i yrkeslivet.
Då du på första delen av studiet inte läst någon som helst patologi, sjukdomslära, så kan du inte själv förväntas utföra varken praktiska eller teoretiska uppgifter. Jag fick prova lite enkla saker, som att intubera (pusta luft in i sövda patienter), ge någon spruta samt prova (utan att lyckas) att lägga en ryggmärgsbedövning, under strikt uppsyn, förstås.
En väninna som var på Karolinska fick prova lite andra saker, som nog egentligen var lite overkill, men allt beror förstås på vilka förutsättningar som råder där du befinner dig. Har ni tid över, en perfekt patient etc så kan du säkerligen få prova på något skoj, men det finns varken garanti för det eller krav på det från skolans sida.
Tanken med detta valfria tvåveckors ophold är att du skall få en första inblick i vardagen som läkare, och du skall inte förvänta annat än att gå med och få uppleva några ömsom spännande, ömsom tuffa, och förstås ömsom långtråkiga ögonblick. Jag har blandade minnen från min praktik, med flera trauman som satt sina spår, samt det fina i att se vilken skillnad som faktiskt kan göras i medmänniskors liv. Bara kaffestunderna med genomgång av patienterna om morgnarna var en upplevelse, kunskapsnivån hos personalen tycks i en gröngölings ögon stundom omänsklig!
Jag är mycket nöjd med mitt ophold, då jag både fick vara på intensivvårdsavdelning och ute på golvet och medverka på preoperativa intervjuer, dvs fick lite patientkontakt. Jag ställde mycket frågor och har om inte annat fått 1) en bra inblick i en narkosläkares vardag, samt 2) skapat grundlag för funderingar kring studium, framtida yrkesliv och ja, livet i stort. Läkaryrket kan vara mycket tufft, något jag också fick erfara, men fördelarna väger alldeles säkert upp nackdelarna, vilket gör mig säkrare på att jag har valt rätt väg här i livet - en mental bedrift som förstås ger en satisfierande känsla kring hela syftet med praktiken!
Du kan finna information om det på SDU:s hemsida här.
Här klargörs det jag nämnt att "De formelle krav til et præklinisk ophold, er et 14 dages ophold (2 arbejdsuger) på et sygehus eller i en almen praksis. Den studerende skal følges med lægerne på afdelingen og følge en yngre læges dagligdag. Der er ikke formelle færdigheder, der skal
opnås, da de kommer på senere klinikophold på studiet. Formålet er at opleve hverdagen på et sygehus eller i praksis."
På den gamla studieordningen skulle två tillvalskurser läsas, härunder att välja bland:
Idrætsmedicin
Lægevidenskaben i Nazityskland (som jag läst)
Onkologi
Indledende Natuvidenskab: Regneøvelser for medicinere
Komplementære og alternative behandlinger
Skema Komplementære og alternative behandlinger
En av dessa två kunde ersättas med två veckors praktik, vilket jag alltså gjort.
På den nya studieordningen kan jag inte finna preklinik någonstans, men jag antar att det ges möjlighet för det här också. Dock vet jag att den nya studieordningen erbjuder "obligatorisk" patientkontakt på ett mycket tidigare stadium än för oss gamla rävar (vi har först på sjätte terminen).
Hoppas svaret räcker till!
Vh,
Viktor (bild från praktiken ses nedan)
söndag, januari 27, 2008
Tips tips tips inför studiet
Nu kan ni nå alla tips på denna länk.
Bara att bläddra och gotta sig.
Jag skall bli bättre på att tagga inlägg, upptäckte inte funktionen förrän nu :-)
Trevlig läsning!
Bara att bläddra och gotta sig.
Jag skall bli bättre på att tagga inlägg, upptäckte inte funktionen förrän nu :-)
Trevlig läsning!
Tips inför studiet #? / Rebtel-frälst
Det här med telefonräkningar har aldrig varit någon trevlig överraskning. Jag har exempel på vänner som - den första intensiva/förvirrade tiden här i Odense - har passerat såväl ett- som tvåtusenkronorsstrecket, och detta av ren okunskap. Det finns nämligen utmärkta alternativ, även för att ringa internationellt.
www.Skype.com - jag hoppas att det inte kräver någon närmre presentation, men köp en mic och adda dina vänner, varpå du kan tala gratis med dem, alternativt göra som jag - fixa SkypeOut och betala dryga 17 öre minuten för samtal till hela världens fasta nät (ej mobil).
I Sverige har 3 lanserat Skype i mobiltelefonen, där du alltså kan ringa dina vänners datorer från din mobil, gratis, men du betalar förstås surfkostnaden via gprs/3g. Detta har mig veterligen inte kommit till DK ännu, men den dagen, den glädjen!
--------------------------------------
www.rebtel.com - ja, det är på engelska. Ja, det ser ut som lurendrejeri. Men det är billigt, och det fungerar, och detta till mobiltelefoner i alla länder internationellt! Du kan läsa om detta, för övrigt delvis svenska, entrepenörsprojekt här på di.se
Du skall bara se till att ringa de sk. SmartCalls, och den nackdel som finns är att du 1) måste tanka på 5 dollar via PayPal eller VISA, vilket kan kännas otryggt, och 2) måste förklara för dina vänner och spec. den äldre generationen att de skall ringa upp det numret du ringt ifrån. Det fungerar nämligen så att du skapar en adressbok på ditt konto på deras hemsida, varpå dina vänner får tillknutna danska nummer, eftersom du befinner dig i Danmark, varför du då bara betalar lokalsamtalstaxa, dvs under 1kr/min. När du ringer detta danska nummer, från din danska mobiltelefon, så kopplas samtalet via Rebtels servrar, och din vän mottar samtalet från ett svenskt nummer (svenska servern). Du talar om för din vän att han ska ringa upp detta servernummer (som är samma nummer varje gång, din vän kan alltså spara numret i sin adressbok), du väntar men lägger inte på luren när din vän gör det för att ringa upp, och när din vän ringt upp det svenska numret så är ni ihopkopplade till den ynka kostnaden av några cent pr minut, dvs gratis. Du betalar dansk kostnad, under 1kr/min, din vän betalar svensk kostnad, under 1kr/min. Lysande, va?
Om du inte vill bli medlem så kan du alltid nyttja deras intro-erbjudande - du går in på sidan och får 10 gratisminuter till fem olika vänner eller så, som prova-på. Gratis samtal till Sverige/världen alltså, en begränsad period.
Rebtel fungerar till alla världens länder.
www.Skype.com - jag hoppas att det inte kräver någon närmre presentation, men köp en mic och adda dina vänner, varpå du kan tala gratis med dem, alternativt göra som jag - fixa SkypeOut och betala dryga 17 öre minuten för samtal till hela världens fasta nät (ej mobil).
I Sverige har 3 lanserat Skype i mobiltelefonen, där du alltså kan ringa dina vänners datorer från din mobil, gratis, men du betalar förstås surfkostnaden via gprs/3g. Detta har mig veterligen inte kommit till DK ännu, men den dagen, den glädjen!
--------------------------------------
www.rebtel.com - ja, det är på engelska. Ja, det ser ut som lurendrejeri. Men det är billigt, och det fungerar, och detta till mobiltelefoner i alla länder internationellt! Du kan läsa om detta, för övrigt delvis svenska, entrepenörsprojekt här på di.se
Du skall bara se till att ringa de sk. SmartCalls, och den nackdel som finns är att du 1) måste tanka på 5 dollar via PayPal eller VISA, vilket kan kännas otryggt, och 2) måste förklara för dina vänner och spec. den äldre generationen att de skall ringa upp det numret du ringt ifrån. Det fungerar nämligen så att du skapar en adressbok på ditt konto på deras hemsida, varpå dina vänner får tillknutna danska nummer, eftersom du befinner dig i Danmark, varför du då bara betalar lokalsamtalstaxa, dvs under 1kr/min. När du ringer detta danska nummer, från din danska mobiltelefon, så kopplas samtalet via Rebtels servrar, och din vän mottar samtalet från ett svenskt nummer (svenska servern). Du talar om för din vän att han ska ringa upp detta servernummer (som är samma nummer varje gång, din vän kan alltså spara numret i sin adressbok), du väntar men lägger inte på luren när din vän gör det för att ringa upp, och när din vän ringt upp det svenska numret så är ni ihopkopplade till den ynka kostnaden av några cent pr minut, dvs gratis. Du betalar dansk kostnad, under 1kr/min, din vän betalar svensk kostnad, under 1kr/min. Lysande, va?
Om du inte vill bli medlem så kan du alltid nyttja deras intro-erbjudande - du går in på sidan och får 10 gratisminuter till fem olika vänner eller så, som prova-på. Gratis samtal till Sverige/världen alltså, en begränsad period.
Rebtel fungerar till alla världens länder.
lördag, januari 26, 2008
Godkäntgräns #2
Jag kan nu tillägga att 62% av dem som skrev re-re-examen i fysiologi A, alltså sitt tredje och sista försök, dumpade. Herregud vilka siffror! Välförståeliga rykten säger nu att 1) professorn är direkt nitisk när han rättar dessa examina och 2) skolan gärna "plockar ut" folk i biokemi A och fysiologi A, dvs lägger ribban extra högt här.
Nu hoppas jag bara, egoistiskt men realistiskt, att ingen av mina närmre vänner fått besked om att åka hem efter två år på studiet.
Det positiva som kommer ur detta för min del är att jag skall vara extra glad för att ha klarat mig, och att jag läst så pass mkt som jag gjort.
Nu hoppas jag bara, egoistiskt men realistiskt, att ingen av mina närmre vänner fått besked om att åka hem efter två år på studiet.
Det positiva som kommer ur detta för min del är att jag skall vara extra glad för att ha klarat mig, och att jag läst så pass mkt som jag gjort.
torsdag, januari 24, 2008
Godkäntgräns
Jannica sa...
Skönt att tentan är över och hoppas den gick bra! Var ligger godkändgränsen någonstans? 60%, 75% eller något i den stilen?! :)
Hej!
Ja tack, magkänslan brukar räcka och den här gången är den extra stark, så det har alldeles säkert gått bra.
Gränsen ligger faktiskt helt nere på 50%, så det säger något om hur svåra tentorna faktiskt kan vara.
Det är inga dåliga stickprov vi har, där vi på tre timmar skall tenta av i stort sett hela terminen. Rent psykologiskt är jag benägen att tro att skolan hade dåligt samvete för att vi utgör den sk. uppsamlingsterminen, dvs de sista på den gamla studieordningen, vilket betyder att vi inte kan hoppa tillbaks en termin om vi så skulle önska. Nej, vi får i stället göra våra tre försök när tid ges, dvs i lag med efterkommande termins tentor om det går sig illa. Det var ett stort gäng som skrev om fysiologi A-tentan här den 4:e januari (centrala nervsystemet), då det vid första examenstillfället var 27% som dumpade (en "vettig" siffra, där 25% är eftersträvnadsvärt från skolans sida så att man vet att examen inte varit för lätt), varpå hela 55-60% dumpade re-examen (en klart ovettig siffra). De har förvånande men positivt nog fått uppskov i ett speciellt avtal med skolan, så att de - i stället för att skriva fysiologi A den 4:e januari, biokemi C den 7:e och fysiologi B den 21:a - fick skriva fysiologi A först, sedan ges tid till att läsa upp till den stora fysiologi B-examen, och här i februari, där de som dumpar 7:e jan-examen skriver om, så tar de biokemi C-examen. Man skall heller inte glömma att alla vi som inte haft omexamen läst som galningar och ändå tyck att det legat på gränsen till omöjligt att hinna få in all info den här examensperioden har krävt. Se ev. tidigare inlägg från examensupptakten i år.
Nåväl, för dessa 25-30 personer som dump-dumpat innebar det att de hela den här terminen gått runt med vetskapen att de, om de dumpar sitt tredje och sista försök, kommer att bli utkastade från utbildningen. Ingen solskenshistoria direkt, och det tråkigaste av allt är väl att det ofta är samma personer som får ackumulerat re-examen på re-examen. Därför är folk galna kring examensperiod, för att pressen att dumpa en examen inte är nådig.
måndag, januari 21, 2008
Välförtjänt vila!
SÅ var det gjort. Biokemin och fysiologin avtentad och klarad.
Biokemitentan tog fokus på fetma, där vi skulle beskriva huruvida kolhydrater görs om till fett (triacylglycerol, närmare bestämt, som är huvudlagringsformen för fett i våra depåer). Såväl kolhydrater som protein görs om till fett vid överskott, och är det något jag lärt mig på kursen så är det det mycket simpla och numera välkända på-gränsen-till-utnötta du är vad du äter, eller snarare din kropp blir vad du gör den till , dvs födointag och aktivitetsgrad. Det låter trist, men det är den - för somliga bittra - sanningen. Sedan får man inte glömma att genetiska faktorer säger en del om huruvida du har anlag för att bli överviktig eller inte, så var försiktiga med dömandet av era medmänniskor!
Fysiologin innehöll mer fysik än tidigare tentor, men generellt kan man säga att tentan var för enkel och tunn i förhållande till hur mycket vissa (inklusive jag själv) pluggat. Skolan slog ännu en gång rekord i såväl kvantitativa som irrelevanta kunskapskrav, och jag kan uppskatta att jag läst netto 12h pr dag sedan den 28:e december. Det innebär pluggstart kl 0800 och slut kl 21.30-2200 ca.
En intressant fråga kom upp, inom gastro-intestinal-/mage-tarm -fysiologin. En patient med extrema kolesteroltal (kolesterol gör en hel del nytta i kroppen, men man skall akta sig för att få för höga blodhalter av "dåligt" i förhållande till "bra" kolosterol, dvs HDL/LDL-ratio) ansågs inte kunna hjälpas på annat vis än med en tarmoperation. Det man gör är att man kopplar bort den del av tunntarmen där gallsyrorna reabsorberas till kroppen (det finns ett internt kretslopp normalt). Den låga gallsyrehalten stimulerar nysyntes, och vad syntetiseras gallsyror av..? Jo, kolesterol. Gallsyrorna, som ingår i gallan och bl.a. är nödvändigt för upptag av fetter och vitamin A-D-E-K (de fettupplösliga), kan alltså med ett klumpigt ingrepp hindras från att återupptas, varpå en annan önskad effekt - sänkta plasmakolesterol-halter - uppnås. De biverkningar som ses är bl.a. anemi, "blodbrist", eller snarare brist på det syrebindande och -transporterande hemoglobin, då det för hemoglobinsyntesen vitala vitamin b12, cobalamin, som också det upptas i den sk terminala ileum (slutet av tunntarmen), och inte kan nysyntetiseras i kroppen, blir bristvara.
Nåväl, nog om medicinskt babbel. Bloggen har på något vis blivit (förhållandevis) besökstät, med 15-20 besökare per dag, vilket givetvis är kul. Jag hoppas att jag kan inspirera, tråka ut, eller kanske till och med roa, någon, beroende på vad jag skriver om förstås.
Och visst skall jag skriva oftare, men är det examensperiod så får såväl det ena som det andra stå åt sidan. Nu väntar en välförtjänt fest-och-vilperiod (härlig kombination, jag vet). Har ni frågor om än det ena, än det andra, så är ni välkomna att kommentera på något av mina inlägg. Skall uppdatera min bloggintroduktion till "läser 5:e terminen här i Odense" nu. Intressant, men ack så välförtjänt känsla!
Ha det gott!
Viktor
Biokemitentan tog fokus på fetma, där vi skulle beskriva huruvida kolhydrater görs om till fett (triacylglycerol, närmare bestämt, som är huvudlagringsformen för fett i våra depåer). Såväl kolhydrater som protein görs om till fett vid överskott, och är det något jag lärt mig på kursen så är det det mycket simpla och numera välkända på-gränsen-till-utnötta du är vad du äter, eller snarare din kropp blir vad du gör den till , dvs födointag och aktivitetsgrad. Det låter trist, men det är den - för somliga bittra - sanningen. Sedan får man inte glömma att genetiska faktorer säger en del om huruvida du har anlag för att bli överviktig eller inte, så var försiktiga med dömandet av era medmänniskor!
Fysiologin innehöll mer fysik än tidigare tentor, men generellt kan man säga att tentan var för enkel och tunn i förhållande till hur mycket vissa (inklusive jag själv) pluggat. Skolan slog ännu en gång rekord i såväl kvantitativa som irrelevanta kunskapskrav, och jag kan uppskatta att jag läst netto 12h pr dag sedan den 28:e december. Det innebär pluggstart kl 0800 och slut kl 21.30-2200 ca.
En intressant fråga kom upp, inom gastro-intestinal-/mage-tarm -fysiologin. En patient med extrema kolesteroltal (kolesterol gör en hel del nytta i kroppen, men man skall akta sig för att få för höga blodhalter av "dåligt" i förhållande till "bra" kolosterol, dvs HDL/LDL-ratio) ansågs inte kunna hjälpas på annat vis än med en tarmoperation. Det man gör är att man kopplar bort den del av tunntarmen där gallsyrorna reabsorberas till kroppen (det finns ett internt kretslopp normalt). Den låga gallsyrehalten stimulerar nysyntes, och vad syntetiseras gallsyror av..? Jo, kolesterol. Gallsyrorna, som ingår i gallan och bl.a. är nödvändigt för upptag av fetter och vitamin A-D-E-K (de fettupplösliga), kan alltså med ett klumpigt ingrepp hindras från att återupptas, varpå en annan önskad effekt - sänkta plasmakolesterol-halter - uppnås. De biverkningar som ses är bl.a. anemi, "blodbrist", eller snarare brist på det syrebindande och -transporterande hemoglobin, då det för hemoglobinsyntesen vitala vitamin b12, cobalamin, som också det upptas i den sk terminala ileum (slutet av tunntarmen), och inte kan nysyntetiseras i kroppen, blir bristvara.
Nåväl, nog om medicinskt babbel. Bloggen har på något vis blivit (förhållandevis) besökstät, med 15-20 besökare per dag, vilket givetvis är kul. Jag hoppas att jag kan inspirera, tråka ut, eller kanske till och med roa, någon, beroende på vad jag skriver om förstås.
Och visst skall jag skriva oftare, men är det examensperiod så får såväl det ena som det andra stå åt sidan. Nu väntar en välförtjänt fest-och-vilperiod (härlig kombination, jag vet). Har ni frågor om än det ena, än det andra, så är ni välkomna att kommentera på något av mina inlägg. Skall uppdatera min bloggintroduktion till "läser 5:e terminen här i Odense" nu. Intressant, men ack så välförtjänt känsla!
Ha det gott!
Viktor
lördag, januari 05, 2008
Life...
...is...
I vart fall när enzymerna trillar ut ur ditt huvud lika snabbt som du försöker trycka in dem.
Molekylär biomedicin C-kurs börjar hatas (naturligt nog, dagarna före examen). Känner mig riktigt, riktigt dum i huuvdet, en svårbeskriven känsla, men något lätt svävande, tankeflyktigt susar runt i mitt huvud. Svårt att få in mycket mer nu känns det som, och ändå är det en dubbelt så stor tenta kvar. Hugaligen bevare mig väl!
I vart fall när enzymerna trillar ut ur ditt huvud lika snabbt som du försöker trycka in dem.
Molekylär biomedicin C-kurs börjar hatas (naturligt nog, dagarna före examen). Känner mig riktigt, riktigt dum i huuvdet, en svårbeskriven känsla, men något lätt svävande, tankeflyktigt susar runt i mitt huvud. Svårt att få in mycket mer nu känns det som, och ändå är det en dubbelt så stor tenta kvar. Hugaligen bevare mig väl!
torsdag, december 27, 2007
Mellandagsfunderingar från Arlanda
Så var julfirande samt barndomshemsmys över för den här gången, av allt att döma för sista gången innan sommaren. De allra viktigaste kanske man hinner med att träffa någon gång före juli, men tyvärr är det mer dröm än verklighet.
Julen har varit god, med mycket mat och mys. Dock lyckades jag pricka in magsjuka alldeles kl 0336 på julaftonsmorgon, en sjuka som höll mig sängliggandes på självaste dopparedagen. Kalle Anka småsnarkade jag till, jag tror jag höll ut till när mössen kom på att "Ja! Vii ska syy den!" Ni liksom jag vet hur resten går, men trots att jag kan spela upp hela Kalle Ankas jul i mitt huvud så är det något med de där jultraditionerna du bara måste ha. Vissa jullåtar krävs för att komma i stämning. Kalle Anka, förstås. Julgran, inkl. huggning och pynt. Listan kan göras lång, men vi blir alla barn i den bästa och tryggaste av världar då vi kan minnas tillbaks till vår barndom och känna samma smaker, samma dofter, samma färger, som då. "Det är något världsligt över det där", som vår vän Percy skulle ha sagt.
Nog med självömkan.
Väl på Arlanda kan man inte annat än konstatera att det nu är dags att verkligen ta sig i kragen och ställa in sig på tentaplugg i tre veckor, 21 dagar, nonstop. Fram till den 7:e blir det en del biokemi, och därefter 14 dagars fysiologiläsning, eller "köttande" som vi väljer att kalla det när saker och ting bara skall in i minnet.
Det är inte utan vemod jag väntar tre timmar här på ett plan som tar mig till Kastrup, för att därefter ta tåget kl 23, med beräknad insnubblingstid kl 0130 i min lägenhet i natt. Dock väntar en ny, finare lägenhet på mig när jag kommer ner, så jag hinner inte mer än somna förrän jag skall upp och packa ihop mitt liv och styra kosan 3min nordösterut.
Det kommer att kännas konstigt att lämna den lägenhet man har fnyst, skrattat, gråtit och svettats i i snart två år nu; en första lägenhet har du bara en gång. Kul att den skall ersättas med något bättre, så, annars vore det litet förargligt förstås.
Hoppas ni haft en god jul, samt att ni lever med hoppet om ett bättre jordaliv nästa år, i skuggan av den mörka avslutning på detta 2007 vi nu har sett med demokratimord och kaos i många delar av världen. 2008 har förutsättningarna för att vara ett optimismens år, för då är det:
-Presidentval i USA. Världens mäktigaste skall bytas ut, och alla toppkandidater ser ytterst intressanta ut, dvs bättre än farbror Bush. Särskild demokraterna ser intressanta ut tycker jag, än mer efter att ha sett en konservativ valdebatt.
-År tre med vår "nya" regering. Mycket har gjorts, mycket kommer att göras. Jag är granskande ödmjukt positiv hittils! Tvivlas det kan ni alltid gotta er i alternativets missöden (googla eller min-blogg-sök på "mona fifflar" ex). Skall bli särskilt intressant att se hur by-the-nationalekonomibok-styrda regeringen hanterar en stundande konjunktursvänging.
-Nya klimattoppmöten. Danskarna skall annars hålla motsv. Bali-mötet 2009, vi får väl se om den stora vändningen sker på mina domäner.
... Listan kan även här göras lång, men kom ihåg att i dag är morgondagen du oroade dig för i går.
"Don't worry about the world coming to an end today. It's already tomorrow in Australia. "
Charles Schulz
God fortsättning!
Julen har varit god, med mycket mat och mys. Dock lyckades jag pricka in magsjuka alldeles kl 0336 på julaftonsmorgon, en sjuka som höll mig sängliggandes på självaste dopparedagen. Kalle Anka småsnarkade jag till, jag tror jag höll ut till när mössen kom på att "Ja! Vii ska syy den!" Ni liksom jag vet hur resten går, men trots att jag kan spela upp hela Kalle Ankas jul i mitt huvud så är det något med de där jultraditionerna du bara måste ha. Vissa jullåtar krävs för att komma i stämning. Kalle Anka, förstås. Julgran, inkl. huggning och pynt. Listan kan göras lång, men vi blir alla barn i den bästa och tryggaste av världar då vi kan minnas tillbaks till vår barndom och känna samma smaker, samma dofter, samma färger, som då. "Det är något världsligt över det där", som vår vän Percy skulle ha sagt.
Nog med självömkan.
Väl på Arlanda kan man inte annat än konstatera att det nu är dags att verkligen ta sig i kragen och ställa in sig på tentaplugg i tre veckor, 21 dagar, nonstop. Fram till den 7:e blir det en del biokemi, och därefter 14 dagars fysiologiläsning, eller "köttande" som vi väljer att kalla det när saker och ting bara skall in i minnet.
Det är inte utan vemod jag väntar tre timmar här på ett plan som tar mig till Kastrup, för att därefter ta tåget kl 23, med beräknad insnubblingstid kl 0130 i min lägenhet i natt. Dock väntar en ny, finare lägenhet på mig när jag kommer ner, så jag hinner inte mer än somna förrän jag skall upp och packa ihop mitt liv och styra kosan 3min nordösterut.
Det kommer att kännas konstigt att lämna den lägenhet man har fnyst, skrattat, gråtit och svettats i i snart två år nu; en första lägenhet har du bara en gång. Kul att den skall ersättas med något bättre, så, annars vore det litet förargligt förstås.
Hoppas ni haft en god jul, samt att ni lever med hoppet om ett bättre jordaliv nästa år, i skuggan av den mörka avslutning på detta 2007 vi nu har sett med demokratimord och kaos i många delar av världen. 2008 har förutsättningarna för att vara ett optimismens år, för då är det:
-Presidentval i USA. Världens mäktigaste skall bytas ut, och alla toppkandidater ser ytterst intressanta ut, dvs bättre än farbror Bush. Särskild demokraterna ser intressanta ut tycker jag, än mer efter att ha sett en konservativ valdebatt.
-År tre med vår "nya" regering. Mycket har gjorts, mycket kommer att göras. Jag är granskande ödmjukt positiv hittils! Tvivlas det kan ni alltid gotta er i alternativets missöden (googla eller min-blogg-sök på "mona fifflar" ex). Skall bli särskilt intressant att se hur by-the-nationalekonomibok-styrda regeringen hanterar en stundande konjunktursvänging.
-Nya klimattoppmöten. Danskarna skall annars hålla motsv. Bali-mötet 2009, vi får väl se om den stora vändningen sker på mina domäner.
... Listan kan även här göras lång, men kom ihåg att i dag är morgondagen du oroade dig för i går.
"Don't worry about the world coming to an end today. It's already tomorrow in Australia. "
Charles Schulz
God fortsättning!
lördag, december 15, 2007
Tankeexperiment med mat
Låt oss säga att du slutar äta, av någon anledning. Hur länge kan du eg. överleva?
Håller du dig vilande, så förbrukar du motsvarande ca. 2,1oo kcal/dag. Om inget tillförs, måste all denna energi komma från dina lager. Följande sker, under förbehåll att vattentillgången är optimal:
1) Kolhydratlagrena töms. Du har glykogen, dvs socker (eg. glukos)-lager i lever och muskulatur, men musklerna saknar enzymet som fullständiggör omvandlandet till glukos som sedan kan föras ut i blodet, varför all glykogen från musklerna direkt går till muskelenergiförbruk. Inget att hämta här alltså. Däremot finns det i levern en glykogendepå på ca 3,000 kcal. Dessa tar slut först, och räcker därmed ca 1,5 dagar.
2) En "standard" 70-kg man har fettdepåer på motsvarande 131,000 kcal. Denna stora depå kan hypotetiskt räcka i dryga två månader (!).
3) Proteindepåer, som inte i sig existerar, utan får tas från 50% av din muskelmassa, kan ge dryga 20,000 kcal extra, och därmed hålla dig vid liv ytterligare dryga 10 dagar.
Wow, tänker du kanske nu, inga problem att överleva på en öde ö då, så länge det finns vatten tillgängligt. Dock har du kanske räknat ut att det kräva mer än energihaltiga substrat för överlevnad. Det ickeexisterande vitamin- och mineralintaget (där många vitaminer möjliggör i energiomsättningen i kroppen, ex vitamin B2, riboflavin, som ingår i den basala reduktionsekvivalenten NADH) gör dessvärre att du efter en vecka eller två inte längre kan överleva.
Ät frukt och drick vatten, och tänk på vad experterna säger: obesity (fetma) reflects a chronic excess of energy intake over expenditure.
;-)
Håller du dig vilande, så förbrukar du motsvarande ca. 2,1oo kcal/dag. Om inget tillförs, måste all denna energi komma från dina lager. Följande sker, under förbehåll att vattentillgången är optimal:
1) Kolhydratlagrena töms. Du har glykogen, dvs socker (eg. glukos)-lager i lever och muskulatur, men musklerna saknar enzymet som fullständiggör omvandlandet till glukos som sedan kan föras ut i blodet, varför all glykogen från musklerna direkt går till muskelenergiförbruk. Inget att hämta här alltså. Däremot finns det i levern en glykogendepå på ca 3,000 kcal. Dessa tar slut först, och räcker därmed ca 1,5 dagar.
2) En "standard" 70-kg man har fettdepåer på motsvarande 131,000 kcal. Denna stora depå kan hypotetiskt räcka i dryga två månader (!).
3) Proteindepåer, som inte i sig existerar, utan får tas från 50% av din muskelmassa, kan ge dryga 20,000 kcal extra, och därmed hålla dig vid liv ytterligare dryga 10 dagar.
Wow, tänker du kanske nu, inga problem att överleva på en öde ö då, så länge det finns vatten tillgängligt. Dock har du kanske räknat ut att det kräva mer än energihaltiga substrat för överlevnad. Det ickeexisterande vitamin- och mineralintaget (där många vitaminer möjliggör i energiomsättningen i kroppen, ex vitamin B2, riboflavin, som ingår i den basala reduktionsekvivalenten NADH) gör dessvärre att du efter en vecka eller två inte längre kan överleva.
Ät frukt och drick vatten, och tänk på vad experterna säger: obesity (fetma) reflects a chronic excess of energy intake over expenditure.
;-)
torsdag, december 13, 2007
Kärt återseende!
Tack SVT, för det fantastiskt vackra luciafirandet från Zorngården i Mora!
Det är inte utan melankoli man vaknar, väl medveten om att det är lucia, men utan något familjärt
lussetåg eller ens möjlighet att se det på ex tv4 (kanske det var tidigare på morgonen?). Nåväl, jag går således in på svt.se och finner att "Lucia kommer till dig i Play" - från dalarna dessutom.
Utomordentligt trevligt att som utlandssvensk ändå kunna fira lucia på hemmaplan. Det väcker många känslor, och det inom all förståelses gräns- tänk alla de år du i juletider på dagis, förskola, småskola, högstatium, ja tom gymnasiet har sjungit, spelat och upplevt en närmast upphöjd julstämning. Sådant ligger lagrat i amygdala / hippocampus måste jag som neuro-nörd påpeka, och kan lockas fram igen - ofta med ett slående emotionellt inslag.
Vilken trevlig start på dagen! God och glad lucia allesamman!
Det är inte utan melankoli man vaknar, väl medveten om att det är lucia, men utan något familjärt
lussetåg eller ens möjlighet att se det på ex tv4 (kanske det var tidigare på morgonen?). Nåväl, jag går således in på svt.se och finner att "Lucia kommer till dig i Play" - från dalarna dessutom.
Utomordentligt trevligt att som utlandssvensk ändå kunna fira lucia på hemmaplan. Det väcker många känslor, och det inom all förståelses gräns- tänk alla de år du i juletider på dagis, förskola, småskola, högstatium, ja tom gymnasiet har sjungit, spelat och upplevt en närmast upphöjd julstämning. Sådant ligger lagrat i amygdala / hippocampus måste jag som neuro-nörd påpeka, och kan lockas fram igen - ofta med ett slående emotionellt inslag.
Vilken trevlig start på dagen! God och glad lucia allesamman!
tisdag, december 04, 2007
Hjärtfysiologi
Hjärtat, the old ticker. Tänkte delge lite vardagsplugg... Här är ett urdrag ur en seriös äldre studerande som svarat på skolans målsättningar för vad vi mer precist skall kunna inom blod, blodbildande organ och kretslopp.
Och här sitter jag en tisdagskväll och plitar ner jonströmmar och volymändringar, EKG och Starlinglagarna. Nåväl, nu skall jag unna mig en varma koppen och det latmannamässigt slentrianslappande jag i dag förtjänat.
- definere anæmi,
- Er blodmangel, hvor blodets totale hæmoglobinmængde er nedsat, eller hvor antallet eller volumen af erythrocytterne er nedsat. Dvs. nedsat Hb-konc. eller nedsat hæmatokritværdi.
- angive årsager til icterus (gulsot)
- Forhøjet mængde bilirubin i plasma.
- Kan skyldes:
- Medfødt defekt i glucuronyl transferase aktiviteten, som medfører en mangelfuld kobling mellem bilirubin og glucuronsyre --> ophobning af bilirubin i plasma.
- Øget hæmolyse (præhepatisk icterus)
- Skade på leverceller, hepatitis (intrahepatisk icterus)
- Galdesten (posthepatisk icterus)
- Bilirubin er en vigtig komponent i galden, hvor ca. 85% af denne kommer fra hæmolyse.
- angive membranpotentialets størrelse som funktion af tiden under en hjertecyklus i celler fra
sinusknude, atrium og ventrikel, (R&T s.243)
- SA-knuden: Pacemakercellerne i SA-knuden ligger på –60 mV og depolariseres langsomt under diastolen (4) først via spændingsstyrede Ca2+-kanaler og senere kommer også Na+ -kanaler til. Membran Potentialet når derfor hele tiden længere mod tærskelværdien og når denne nås kommer AP. Dette kaldes pacemaker potentiale. Nodulær AP er dog mere langsom end ventrikulær AP, da hurtige Na+ -kanaler ikke spiller den store role, men derimod langsomvirkende Ca2+-kanaler som er den primære årsag til upstroke. Når membranpotentialet når tærskelværdien sker der en depolarisering (0) til ca. + 20 mV. Derefter repolariseres membranen (3) da K+-kanaler åbnes. Der ses ingen plateau dannelse da K+ permeabiliteten først stiger senere i dette forløb. Faldet i K+ permeabilitet får et nyt pacemaker potentiale til at begynde. Varer ca. 500 msek. Se desuden tegning s. 243 i R&T.
- Membranpotentiale for ventrikel: Vm på – 90 mV i diastolen. Ved elektrisk stimulus enten udefra eller fra nærved liggende celle sker en depolarisering (0). Dette skyldes at MP når tærskelværdien, hvorved de spændingsstyrede Na+ -kanaler åbnes og Na+ strømmer ind i cellen. Cellen depolariseres nu til + 20 mV. Herefter forekommer et lille fald (1) i potentialet til ca. 0 mV. Dette skyldes en lukning af Na+ -kanalerne samtidigt med at der åbnes for K+ -kanaler så K+ kan strømme ud af cellen. Dette kan repolarisere membranen en smule. 
Plateaufasen (2) opstår fordi der åbnes for nogle Ca+ -kanaler. Dette skaber et nogenlunde ens antal af både åbne Ca+ -kanaler samt de strømmæssigt modsatrettede K+ -kanaler da ikke alle K+ -kanaler er åbne. Derfor ændres MP ikke betydeligt under denne fase. Plateaufasen efterfølges af repolarisering (3) som skyldes lukning af Ca+ -kanaler samtidigt med at flere K+ -kanaler åbnes. Den øgede K+ -permeabilitet får MP til at gå mod K+ Ligevægtsvægts potentiale. Cellen når igen et hvilemembaranpotentiale (4) på – 90 mV. Hjertet er igen i diastolen. Dette potentiale opretholdes via åbne K+ -kanaler som er åbne ved meget negative MP. Disse K+ -kanaler, kaldet inward rectifier K+ -channels, tillader ikke efflux af K+ ved depolarisering. Det er disse der endnu ikke er åbnet igen under plateaufasen, men som så senere åbnes under fase 3. Hele forløbet varer ca. 200 msek.
- Membranpotentiale for atrium: Minder meget om ventriklen, men mangler en definitiv plateu fase. Hvilemembranpotentialet er på –90 mV. Der er ingen definitiv plateaufase (2). Langsom (ikke så direkte) repolarisering i fht. ventriklens repolarisering, pga. større K+ efflux under plateaufase i atriale myocytter. Varer ca. 200 msek.
- Disse fase inddelinger gælder for atrium og ventrikel:
- 0 = depolarisering
- 1 = systolen
- 2 + 3 = repolarisering
- 4 = diastolen
- Refraktær periode i fase 1, 2 og 3
Och här sitter jag en tisdagskväll och plitar ner jonströmmar och volymändringar, EKG och Starlinglagarna. Nåväl, nu skall jag unna mig en varma koppen och det latmannamässigt slentrianslappande jag i dag förtjänat.
söndag, december 02, 2007
Börjar närma sig...
Och därmed knyta sig i magen. För hur humant är det eg. att tenta av en hel termin i en och samma veva, där du efter två kuggade omtentor är kickad från den utbildning du lagt din själ och dina slantar i?
Nåväl. Alla är av just den anledningen tokstressade kring tentamensperiod, då en första kuggad tenta innebär omtenta. Då du kommer till omtentan sitter du med vetskapen att du - om du kuggar den igen - får ett allra sista försök, innan det är adjöss med din dröm, ditt liv.
Nåväl, så dramatisk var det inte meningen att vara, men mina tankar går till de i min klass som skrev omtenta i fysiologi A-kurs (hjärna etc), där 60% kuggade re-examen. Därmed skall detta 40-talet människor sätta sig på now-or-never-tentan och göra vad de kan, och detta samtidigt med (dvs utöver) de tentor jag nu börjar bli nervös inför.
Men, det har gått för och det skall gå igen. Den här terminen har jag som sagt för första gången kännt att jag har lite styr på läget. Ungefär som i gymnasiet - du vet vilken nivå du skall ligga på för att klara dig, och du behöver inte stressa upp dig över den oändliga mängd detaljer som skolan stundtals hostar upp för dig på föreläsningar och framför allt i den ibland idiotiskt skrivna kurslitteraturen.
I fysiologi har jag Boron and Boulpaep, ett par Yale-professorer som gjort allt för att inte glömma några detaljer i sin bok - deras heder står ju på spel. Sedan ryktas det ju om att många amerikanska författare får betalt per sida, något som inte minst märks i vår biokemibok, skriven av Thomas M. Devlin, där han på 40s beskriver något som den utmärkta sammanfattningsboken (illustrated review) Lippincott gör på de fem.
Nåväl. Den 7:e är det dags för biokemi-tenta, och den 20:e den stora fysiologitentan. Januari alltså. Därmed inte tvunget, men för mitt psykologiska välbefinnande måste, jag ha åkt tillbaks till Danmark och plugget efter fem dagars jullov (var kommatecknet nödvändigt efter "måste"? Min svenska börjar bli knagglig). Det är i vart fall bättre än anatomiterminen, där många satt och läste på självaste julafton. "-Och vad har tomten med sig till dig då, lille vän? -Musculi sternocleidomastoidei et scaleni ant, med et posteriores..."
Vi har tänkt, med tanke på de tre återstående veckorna innan Sverigeresan, att nu första veckan repetera hjärtats anatomi, fysiologi samt gå igenom dess gamla tentafrågor, för att den andra veckan köra lungorna, och den sista - i lag med redovisning av vår prostatacanceruppsats samt en tvådagars etikkurs - köra farmakologi samt arbets- temperaturs- och biokemisk fysiologi. På detta skall biokemin klämmas in någon stans, vart vet jag inte as of now. Men det känns ok. Vädret är ändå piss, dvs danskt novemberväder (ja det är december, men som tidigare nämnt är det november mellan oktober och mars här i DK!), och det finns inte mkt annat att göra nu än att...plugga. Tråkigt men sant.
Men ingen läsning utan sömn, således... Nattinatti!
Nåväl. Alla är av just den anledningen tokstressade kring tentamensperiod, då en första kuggad tenta innebär omtenta. Då du kommer till omtentan sitter du med vetskapen att du - om du kuggar den igen - får ett allra sista försök, innan det är adjöss med din dröm, ditt liv.
Nåväl, så dramatisk var det inte meningen att vara, men mina tankar går till de i min klass som skrev omtenta i fysiologi A-kurs (hjärna etc), där 60% kuggade re-examen. Därmed skall detta 40-talet människor sätta sig på now-or-never-tentan och göra vad de kan, och detta samtidigt med (dvs utöver) de tentor jag nu börjar bli nervös inför.
Men, det har gått för och det skall gå igen. Den här terminen har jag som sagt för första gången kännt att jag har lite styr på läget. Ungefär som i gymnasiet - du vet vilken nivå du skall ligga på för att klara dig, och du behöver inte stressa upp dig över den oändliga mängd detaljer som skolan stundtals hostar upp för dig på föreläsningar och framför allt i den ibland idiotiskt skrivna kurslitteraturen.
I fysiologi har jag Boron and Boulpaep, ett par Yale-professorer som gjort allt för att inte glömma några detaljer i sin bok - deras heder står ju på spel. Sedan ryktas det ju om att många amerikanska författare får betalt per sida, något som inte minst märks i vår biokemibok, skriven av Thomas M. Devlin, där han på 40s beskriver något som den utmärkta sammanfattningsboken (illustrated review) Lippincott gör på de fem.
Nåväl. Den 7:e är det dags för biokemi-tenta, och den 20:e den stora fysiologitentan. Januari alltså. Därmed inte tvunget, men för mitt psykologiska välbefinnande måste, jag ha åkt tillbaks till Danmark och plugget efter fem dagars jullov (var kommatecknet nödvändigt efter "måste"? Min svenska börjar bli knagglig). Det är i vart fall bättre än anatomiterminen, där många satt och läste på självaste julafton. "-Och vad har tomten med sig till dig då, lille vän? -Musculi sternocleidomastoidei et scaleni ant, med et posteriores..."
Vi har tänkt, med tanke på de tre återstående veckorna innan Sverigeresan, att nu första veckan repetera hjärtats anatomi, fysiologi samt gå igenom dess gamla tentafrågor, för att den andra veckan köra lungorna, och den sista - i lag med redovisning av vår prostatacanceruppsats samt en tvådagars etikkurs - köra farmakologi samt arbets- temperaturs- och biokemisk fysiologi. På detta skall biokemin klämmas in någon stans, vart vet jag inte as of now. Men det känns ok. Vädret är ändå piss, dvs danskt novemberväder (ja det är december, men som tidigare nämnt är det november mellan oktober och mars här i DK!), och det finns inte mkt annat att göra nu än att...plugga. Tråkigt men sant.
Men ingen läsning utan sömn, således... Nattinatti!
lördag, december 01, 2007
Ytterst intressant artikel
Fasen alltså. Ibland springer man på pärlor. Den här artikeln ger en ahaupplevelse av det större slaget. Mkt intressant, glöm bara inte att förhålla er kritiska, i sann akademisk anda...
Dn.se Kultur, bokrecension "Desiring Arabs" Joseph Massad University of Chicago Press
"Västs problem med arabernas sexliv
På den tiden araberna hängav sig åt erotik framställdes de i väst som omogna och primitiva. När de nu i stället förtrycker sexualiteten anses de hämmade och efterblivna, menar Joseph Massad som har skrivit en bok om ett arabiskt kulturkomplex.
...
De [araberna] fick komplex. Allt som tycktes bekräfta härskarnas [europeernas] bild av Orienten som utsvävande framstod, för dem själva, som tecken på bristande civilisation, och för att hantera skammen anställdes - i synnerhet efter imperalismens intensifierade dominans vid 1800-talets slut - ett allomfattande reningsbad.
Smutsen måste bort från den arabiska kulturen. Så försvann plötsligt homoerotiken från poesin, efter att ha varit ett stående inslag så länge någon kunde minnas, och så omprövade islamiska lärde sin generösa inställning till preventivmedel och abort.
Men under 1970-talet muterade plötsligt orientalismen. Fram till nu hade Orienten varit abnorm i kraft av sin lösaktighet: nu blev den efterbliven i egenskap av sina hämningar. Sedan 1970-talet har, konstaterar Massad, väst speglat sig mot Orienten som en plats där man inte har fri sex, där man lägger locket på i frågor om sexualitet, där one-night-stands är ett okänt fenomen, där njutningar bekrigas med hedersmord och - framför allt - med slöja; torr sex, med make ovanpå maka, är det enda som tillåts under de islamiska prästernas nitiska blickar.
Denna mutation, detta totala lappkast i orientalismens retorik har ägt rum samtidigt som den borgerliga sexualiteten omdefinierats och rekonstruerats, från pionjärkapitalismens självbehärskning till senkapitalismens omedelbara begärsuppfyllelse.
..."
Dn.se Kultur, bokrecension "Desiring Arabs" Joseph Massad University of Chicago Press
"Västs problem med arabernas sexliv
På den tiden araberna hängav sig åt erotik framställdes de i väst som omogna och primitiva. När de nu i stället förtrycker sexualiteten anses de hämmade och efterblivna, menar Joseph Massad som har skrivit en bok om ett arabiskt kulturkomplex.
...
De [araberna] fick komplex. Allt som tycktes bekräfta härskarnas [europeernas] bild av Orienten som utsvävande framstod, för dem själva, som tecken på bristande civilisation, och för att hantera skammen anställdes - i synnerhet efter imperalismens intensifierade dominans vid 1800-talets slut - ett allomfattande reningsbad.
Smutsen måste bort från den arabiska kulturen. Så försvann plötsligt homoerotiken från poesin, efter att ha varit ett stående inslag så länge någon kunde minnas, och så omprövade islamiska lärde sin generösa inställning till preventivmedel och abort.
Men under 1970-talet muterade plötsligt orientalismen. Fram till nu hade Orienten varit abnorm i kraft av sin lösaktighet: nu blev den efterbliven i egenskap av sina hämningar. Sedan 1970-talet har, konstaterar Massad, väst speglat sig mot Orienten som en plats där man inte har fri sex, där man lägger locket på i frågor om sexualitet, där one-night-stands är ett okänt fenomen, där njutningar bekrigas med hedersmord och - framför allt - med slöja; torr sex, med make ovanpå maka, är det enda som tillåts under de islamiska prästernas nitiska blickar.
Denna mutation, detta totala lappkast i orientalismens retorik har ägt rum samtidigt som den borgerliga sexualiteten omdefinierats och rekonstruerats, från pionjärkapitalismens självbehärskning till senkapitalismens omedelbara begärsuppfyllelse.
..."
onsdag, november 28, 2007
Lägesrapport och ordbajsning
Hallå mina vänner!
Går lite trögt m bloggandet nu, mycket beroende på allt som händer i mitt liv samt plugget, som blir allt intensivare. 7:e januari har vi examen i biokemi C-kurs, och två veckor senare blir det den enorma fysiologi B-examen det ryktats så om.
Är dock klar med alla småarbeten och labbar - en hjärtlabb där vi skrev dryga 40s labbrapport, samt en lunglabb där det blev dryga 50s m 1,5 radavstånd. Huga. Sedan har vi skrivit ett arbete om prostatacancer och dagens PSA-mätningar, som är minst sagt bristfälliga, samt reflekterat detta mot EPCA-2, early prostate specific antigen, som ser lovande ut för framtiden. Det sista som varit var ett etikarbete inom vetenskapsteorin, där vi i en grupp på tre personer reflekterade olika etiska skolors samt vår egen syn kring fallet med den Hunters-sjukas 10-miljoner-SEK-om-året-medicin, och om det är rätt eller fel av Karolinska att först neka honom behandling av ekonomiska skäl. För tänk vad många andra patienter som kan få det så mycket bättre för tio miljoner. Eller? Ju mer vi kan behandla, desto längre kan vi hålla kvar "naturens utvalda svaga" som socialdarwinisterna kallar det, vilket snart leder till en ohållbar situation. Eller? Sätter du sedan det i relation till hur mkt tio miljoner kan göra på världsplan för fattiga och sjuka människor, så förstår ni att de 15s inte tog lång tid att skriva!
Annars är det inte så mkt sådant på läkarutbildningen, i vart fall inte i Danmark. Jag skrev klart många fler arbeten och uppsatser under min gymnasietid, måste jag säga!
Jag har hunnit med att arbeta lite i alla fall. Först 8h med en självmordsbenägen 70-årig man, sedan en manisk dubbeldiagnostisk man i 40-årsåldern. Måste säga att kontrasterna var slående, men att jag lärde mig minst lika mycket på vardera arbetspass.
För hur känner sig egentligen en gammal elitmilitär, när han inte ens får gå på toaletten med stängt dörr, för att en yngling som jag är satt att tvångsvakta honom, för att han är suicidal?
Vad är det som driver maniska patienter till att aldrig kunna slappna av, att hålla låda i 8h i sträck? Manodepressiva inslag förekom, ofta mycket hastigt där den dittils karlakarlige domderande figuren helt plötsligt faller ut i tårdrypande gråt.
Jag fann mig själv förstummat gapande, åtminstone inombords, fler gånger under den dagen än jag hunnit med hittils i år. Oförutsägbarheten är slående på en psykiatrisk avdelning. Vad som helst kan hända, och de märkligaste ting kan komma ur folks munnar.
För övrigt skall jag flytta den 1:a januari, vilket jag glädjer mig något enormt åt! Min kära gamla lya kommer nog väcka en del nostalgiska minnen när jag en dag tänker tillbaks på den, en första lägenhet har man bara en gång! Flyttdatumet hade kunnat varit bättre, men man tager vad man får.
Det är mycket gastro-intestinal-fysiologi nu, och snart skall det börjas repeteras, allt vad jag lärt mig under den här terminen. Det är ändå lite lustigt, hur du med stora ögon och nästan dreglande mun kan läsa om den spännande människokroppen, för att i efterhand komma på att du spenderat två upphetsande timmar med...bajsfysiologi! Rectum, analkanal och de två sphinctrarnas funktion och själva defekationen (feces = medicinska för att utföra sitt behov av den större slags). Ja tänk vad livet bjuder på överraskningar ibland!
Håhåjaja...
Går lite trögt m bloggandet nu, mycket beroende på allt som händer i mitt liv samt plugget, som blir allt intensivare. 7:e januari har vi examen i biokemi C-kurs, och två veckor senare blir det den enorma fysiologi B-examen det ryktats så om.
Är dock klar med alla småarbeten och labbar - en hjärtlabb där vi skrev dryga 40s labbrapport, samt en lunglabb där det blev dryga 50s m 1,5 radavstånd. Huga. Sedan har vi skrivit ett arbete om prostatacancer och dagens PSA-mätningar, som är minst sagt bristfälliga, samt reflekterat detta mot EPCA-2, early prostate specific antigen, som ser lovande ut för framtiden. Det sista som varit var ett etikarbete inom vetenskapsteorin, där vi i en grupp på tre personer reflekterade olika etiska skolors samt vår egen syn kring fallet med den Hunters-sjukas 10-miljoner-SEK-om-året-medicin, och om det är rätt eller fel av Karolinska att först neka honom behandling av ekonomiska skäl. För tänk vad många andra patienter som kan få det så mycket bättre för tio miljoner. Eller? Ju mer vi kan behandla, desto längre kan vi hålla kvar "naturens utvalda svaga" som socialdarwinisterna kallar det, vilket snart leder till en ohållbar situation. Eller? Sätter du sedan det i relation till hur mkt tio miljoner kan göra på världsplan för fattiga och sjuka människor, så förstår ni att de 15s inte tog lång tid att skriva!
Annars är det inte så mkt sådant på läkarutbildningen, i vart fall inte i Danmark. Jag skrev klart många fler arbeten och uppsatser under min gymnasietid, måste jag säga!
Jag har hunnit med att arbeta lite i alla fall. Först 8h med en självmordsbenägen 70-årig man, sedan en manisk dubbeldiagnostisk man i 40-årsåldern. Måste säga att kontrasterna var slående, men att jag lärde mig minst lika mycket på vardera arbetspass.
För hur känner sig egentligen en gammal elitmilitär, när han inte ens får gå på toaletten med stängt dörr, för att en yngling som jag är satt att tvångsvakta honom, för att han är suicidal?
Vad är det som driver maniska patienter till att aldrig kunna slappna av, att hålla låda i 8h i sträck? Manodepressiva inslag förekom, ofta mycket hastigt där den dittils karlakarlige domderande figuren helt plötsligt faller ut i tårdrypande gråt.
Jag fann mig själv förstummat gapande, åtminstone inombords, fler gånger under den dagen än jag hunnit med hittils i år. Oförutsägbarheten är slående på en psykiatrisk avdelning. Vad som helst kan hända, och de märkligaste ting kan komma ur folks munnar.
För övrigt skall jag flytta den 1:a januari, vilket jag glädjer mig något enormt åt! Min kära gamla lya kommer nog väcka en del nostalgiska minnen när jag en dag tänker tillbaks på den, en första lägenhet har man bara en gång! Flyttdatumet hade kunnat varit bättre, men man tager vad man får.
Det är mycket gastro-intestinal-fysiologi nu, och snart skall det börjas repeteras, allt vad jag lärt mig under den här terminen. Det är ändå lite lustigt, hur du med stora ögon och nästan dreglande mun kan läsa om den spännande människokroppen, för att i efterhand komma på att du spenderat två upphetsande timmar med...bajsfysiologi! Rectum, analkanal och de två sphinctrarnas funktion och själva defekationen (feces = medicinska för att utföra sitt behov av den större slags). Ja tänk vad livet bjuder på överraskningar ibland!
Håhåjaja...
fredag, november 16, 2007
"Gifte sig med tik
En indisk bonde har gift sig med sin hund i ett försök att slippa en förbannelse som han tror drabbat honom sedan han dödat två hundar som parade sig på hans fält."
Dn.se
En indisk bonde har gift sig med sin hund i ett försök att slippa en förbannelse som han tror drabbat honom sedan han dödat två hundar som parade sig på hans fält."
Dn.se
I dagens moderniserade kapitaliserade globaliserade värld är det klart lättare att hitta likheter mellan människor och kulturer, än att hitta ting som skiljer oss. Små påminnelser kommer dock då och då, och vad kan man annat än gapa, acceptera och ta till sig. So alike but so different...
tisdag, november 13, 2007
Ps...ang valet
Borgarna ser ut att gå mot en seger här borta. Ytterst intressant är att:
1) Asylsökarna är en av de hetaste valfrågorna. Irakkriget? Nej, även om asylsökande till mångt och mycket kommer därifrån. Många använder Sverige som skräckexempel: "Vill ni ha det som i Sverige?" Jag står förstumad.
2) I det där valtestet jag gjorde ställdes inga frågor om Irak-kriget, men jag tror att tre av tjugo frågor gällde invandringspolitik.
Var blev det av skatterna och ekonomin? Den danska ohälsan? Klimatet?
Hur efter är dansk valdebatt egentligen? Det enda parti som tycks prata om koldioxid och växthuseffekt är det småpopulistiska SF, socialistisk folkeparti, som mycket därför gör ett kanonval. När t.o.m. USA pratar miljö, skjuter danskarna upp det till nästa val. Jag står, som sagt, förstummad...
1) Asylsökarna är en av de hetaste valfrågorna. Irakkriget? Nej, även om asylsökande till mångt och mycket kommer därifrån. Många använder Sverige som skräckexempel: "Vill ni ha det som i Sverige?" Jag står förstumad.
2) I det där valtestet jag gjorde ställdes inga frågor om Irak-kriget, men jag tror att tre av tjugo frågor gällde invandringspolitik.
Var blev det av skatterna och ekonomin? Den danska ohälsan? Klimatet?
Hur efter är dansk valdebatt egentligen? Det enda parti som tycks prata om koldioxid och växthuseffekt är det småpopulistiska SF, socialistisk folkeparti, som mycket därför gör ett kanonval. När t.o.m. USA pratar miljö, skjuter danskarna upp det till nästa val. Jag står, som sagt, förstummad...
Den friska människokroppen är sjuk! #2
Om det varit marathonlopp mellan oss och några vanliga svenska djur, är det inte säkert att människan hade segrat. Den skrämmande och till synes oligiska slutsatsen får man dra av den tabell som vår arbetsfysiologi-föreläsare visade upp för oss i dag. Syreupptagningsförmågan per minut, som ju i stort bestämmer konditionen, är nämligen lägre hos människan (ca 45 ml /kg kroppsvikt) än hos travhästar (140 ml / kg), hundar (120 ml /kg) och...grisar (62 ml / kg kroppsvikt)! Tänk på det när du sticker kniven i en gris nästa gång. "Han hade kunnat bli en god travnasse"...
Grisens anatomi borde hindra den något, dock, så se detta med glimten i ögat =)
Konditionsanpassning hos oss människor, eller rättare sagt vår fysiologiska anpassning till träning, tillskrivs till största delen ett ökat cardiac output (den volym hjärtat pumpar ut per minut), och då främst slagvolymen (volym per slag). Sedan görs kroppen - vid dynamisk träning - om så att cellerna lättare och till större del bryter ner fett och inte bara sockerdepåerna (glykogen). Good news för människor med hyperfagi (storätare på finare språk), om inte annat. Böckerna nämner dock att det största problemet med att tillskriva patienter träningsprogram är att en avhoppsprocent på över 50 är klar regel, i alla fall i USA.
Bara så att ni vet...
Grisens anatomi borde hindra den något, dock, så se detta med glimten i ögat =)
Konditionsanpassning hos oss människor, eller rättare sagt vår fysiologiska anpassning till träning, tillskrivs till största delen ett ökat cardiac output (den volym hjärtat pumpar ut per minut), och då främst slagvolymen (volym per slag). Sedan görs kroppen - vid dynamisk träning - om så att cellerna lättare och till större del bryter ner fett och inte bara sockerdepåerna (glykogen). Good news för människor med hyperfagi (storätare på finare språk), om inte annat. Böckerna nämner dock att det största problemet med att tillskriva patienter träningsprogram är att en avhoppsprocent på över 50 är klar regel, i alla fall i USA.
Bara så att ni vet...
torsdag, november 08, 2007
Val och val...och funderingar kring val!
Så här skall det absolut inte göras:
danskfolkeparti.dk
"Vi har fört Danmark på rätt kurs" (Dansk folkeparti är stödparti till regeringen as of today)
"Dansk folkeparti har hela tiden arbetat för att göra Danmark tryggt"
"Men något hotar..."
"Trygghet är ingen självklarhet."
"Den 13:e november avgör du, om Danmark skall förbli tryggt."
"Ännu är det ditt land. Ännu är det ditt val". (Kan tolkas som "fortfarande" alternativt det mer skrämmande "än så länge")
"Danmark skall föras säkert i hamn."
---
Så här skall det göras:
"Meet Barack Obama"
Vet inte om jag skall skratta eller gråta eller - som min kropp och mitt sinne säger mig - dras med och rysa inombords. Skrämmande - även om jag gillar Obama - hur en kampanjapparat på ett antal miljoner dollar med psykologers hjälp kan sätta ihop material som påverkar oss på precis "rätt" sätt, ift signalsubstansfrisättande od.
(Detta såtillvida vi inte är negativt inställda till det redan från början: är du moderat och ser en medryckande film från V, så skakar du nog snarare av ilska).
Ps.
Fler kul/intressanta videor om danska valet, för oss svenskar att gotta oss i:
"DANSK FOLKEPARTI VALGFILM 2007" (mina citationstecken)
Hvorfor har vi ingen Zlatan?
Ps2.
Gjorde fö ett klassiskt valtest på tv2.dk.
Kan stolt (?) berätta att jag är 81% "radikal venstre", tillika 81% kristdemokrat. Förvirrande? Ja. Minst lika förvirrande som det röda "v", som i Sverige betyder "Vänsterpartiet", men över sundet står för "Venstre", det största borgerlia partiet, tillika regeringsparti med Anders Fogh R. i spetsen. Ett grönt "c" står här för "Konservative", och inte "Centerpartiet" som hemma i Svedala. Mer förvirrande blir det när "mitt parti" , de "Radikale venstre", inte är de ännu borgerligare venstre, utan faktiskt ett parti som är med vänstervridna än dessa. Jag vill mena att de är grönliberala, men stödjer en socialdemokratisk regering. Tur att jag inte får rösta i Dk än...
danskfolkeparti.dk
"Vi har fört Danmark på rätt kurs" (Dansk folkeparti är stödparti till regeringen as of today)
"Dansk folkeparti har hela tiden arbetat för att göra Danmark tryggt"
"Men något hotar..."
"Trygghet är ingen självklarhet."
"Den 13:e november avgör du, om Danmark skall förbli tryggt."
"Ännu är det ditt land. Ännu är det ditt val". (Kan tolkas som "fortfarande" alternativt det mer skrämmande "än så länge")
"Danmark skall föras säkert i hamn."
---
Så här skall det göras:
"Meet Barack Obama"
Vet inte om jag skall skratta eller gråta eller - som min kropp och mitt sinne säger mig - dras med och rysa inombords. Skrämmande - även om jag gillar Obama - hur en kampanjapparat på ett antal miljoner dollar med psykologers hjälp kan sätta ihop material som påverkar oss på precis "rätt" sätt, ift signalsubstansfrisättande od.
(Detta såtillvida vi inte är negativt inställda till det redan från början: är du moderat och ser en medryckande film från V, så skakar du nog snarare av ilska).
Ps.
Fler kul/intressanta videor om danska valet, för oss svenskar att gotta oss i:
"DANSK FOLKEPARTI VALGFILM 2007" (mina citationstecken)
Hvorfor har vi ingen Zlatan?
Ps2.
Gjorde fö ett klassiskt valtest på tv2.dk.
Kan stolt (?) berätta att jag är 81% "radikal venstre", tillika 81% kristdemokrat. Förvirrande? Ja. Minst lika förvirrande som det röda "v", som i Sverige betyder "Vänsterpartiet", men över sundet står för "Venstre", det största borgerlia partiet, tillika regeringsparti med Anders Fogh R. i spetsen. Ett grönt "c" står här för "Konservative", och inte "Centerpartiet" som hemma i Svedala. Mer förvirrande blir det när "mitt parti" , de "Radikale venstre", inte är de ännu borgerligare venstre, utan faktiskt ett parti som är med vänstervridna än dessa. Jag vill mena att de är grönliberala, men stödjer en socialdemokratisk regering. Tur att jag inte får rösta i Dk än...
fredag, oktober 26, 2007
Den friska människokroppen är sjuk! #1
En anledning till att så många frivilligt kan sätta sig ned och råplugga i sex år - knappt utan att resa sig ur stolen - är faktiskt att människokroppen är fantastiskt intressant! Den upphör aldrig att förvåna, och jag ångrar att jag inte börjat skriva tidigare om de små tingen som fascinerar mig. Dock hade jag tänkt detta att bli en följetong, en slags "Did you know" fast på svenska och om människokroppen. Håll till godo!
--
Anatomin är ett stort ämne. Enormt faktiskt, det tar "bara" ca ett år med 40h/veckan att bemästra den, för att illustrera komplexiteten litet.
När du så sitter och läser - och vet med dig att du skall kunna vart enda ord utantill - så är det vissa gånger du kliar dig extra hårt och mycket i huvudet.
Varför Gud, varför?
-Varför har du åtta ben, bara i handroten?
os scaphoideum, os lunatum, ostriquetrum, os pisiforme, os trapezium, os trapezoideum, os capitatum, os lunatum. Lägg därtill tre ben i vardera finger, (proximalis, intermedius, distalis) plus två ben i det vi dagligen kallar "tummen". Plus de fem sk. metacarpalben (I-V)
som utgör större delen av handen. Jag får det till 27 ben i allt. Jag börjar dock bli ringrostig, känner jag, så ursäkta ev. bortglömda ben och felstavningar =)
- Varför har du 20 muskler, bara i underarmen? Japp du skall kunna alla. De ligger i lager, och utöver små små skillnader gente varandra på handen och underarmen. Här är musculus pronator teres. Nämnde jag att du skall kunna alla detaljer kring muskeln också? Ursprung, förlopp, fäste, nervinnervering, blodförsörjning, relation till andra strukturer (muskler, nerver, ben), fuktioner, antagonister, ja listan kan göras lång.
...och här ett trevligt utval, i tvärsnitt, motsvarande om du sågar av underarmen och tittar "in" i den. Vi hade som sagt människopreparat som dessa i såväl undervisning som på examen, där en liten lapp med "A - B - C - D - E" fanns utmärkt - vad heter dessa?
--------------------------------------------------------------------------
- Ossifikationen. Ja, nu skall jag tråka ut er så att ni förmodligen inte läser mer än - jag gissar på 20 rader. Till vår anatomitenta skall du kunna - utantill - "redogöra för benvävets direkta och indirekta ossifikation samt vilken typ av ben som utvecklas härifrån"
--
Anatomin är ett stort ämne. Enormt faktiskt, det tar "bara" ca ett år med 40h/veckan att bemästra den, för att illustrera komplexiteten litet.
När du så sitter och läser - och vet med dig att du skall kunna vart enda ord utantill - så är det vissa gånger du kliar dig extra hårt och mycket i huvudet.
Varför Gud, varför?
-Varför har du åtta ben, bara i handroten?
os scaphoideum, os lunatum, ostriquetrum, os pisiforme, os trapezium, os trapezoideum, os capitatum, os lunatum. Lägg därtill tre ben i vardera finger, (proximalis, intermedius, distalis) plus två ben i det vi dagligen kallar "tummen". Plus de fem sk. metacarpalben (I-V)
som utgör större delen av handen. Jag får det till 27 ben i allt. Jag börjar dock bli ringrostig, känner jag, så ursäkta ev. bortglömda ben och felstavningar =)
- Varför har du 20 muskler, bara i underarmen? Japp du skall kunna alla. De ligger i lager, och utöver små små skillnader gente varandra på handen och underarmen. Här är musculus pronator teres. Nämnde jag att du skall kunna alla detaljer kring muskeln också? Ursprung, förlopp, fäste, nervinnervering, blodförsörjning, relation till andra strukturer (muskler, nerver, ben), fuktioner, antagonister, ja listan kan göras lång.
...och här ett trevligt utval, i tvärsnitt, motsvarande om du sågar av underarmen och tittar "in" i den. Vi hade som sagt människopreparat som dessa i såväl undervisning som på examen, där en liten lapp med "A - B - C - D - E" fanns utmärkt - vad heter dessa?
--------------------------------------------------------------------------
- Ossifikationen. Ja, nu skall jag tråka ut er så att ni förmodligen inte läser mer än - jag gissar på 20 rader. Till vår anatomitenta skall du kunna - utantill - "redogöra för benvävets direkta och indirekta ossifikation samt vilken typ av ben som utvecklas härifrån"
Ossifikation: bildning av benväv, som alltid föregår med att osteoblaster syntetiserar och secernerar organisk benmatrix, som kort därefter genomgår mineralisering. Förbeningen föregår i ett ossifikationscentrum, det första kallas det primära ossifikationscentrum och det senare det sekundära ossifikationscentrum.
Intramembranös ossifikation (direkt ossifikation):
Benet bildas direkt från mesenchymet (vävnad under fosterutvecklingen som ännu inte differentierat). Startpunkten är primära ossifikationscentra där grupper av celler differentierar till osteoblaster. Osteoblaster lägger sig epitelaktigt på kollagena fibrer och börjar bilda det mjuka osteoid. Efterhand omsluts osteoblasterna och deras utlöpare av osteoidet, som förkalkar, och de blir till osteocyter. Cellutlöparna finns i canaliculi. På detta sätt bildas spiculae och på ytan sitter osteoblasterna. Efterhand växer de små spiculae ihop och bildar benbjälkar, trabeculae, och dessa bildar tillsammans ett spongiöst bindväv. Till slut har det bildats så mycket benväv att de färdig utvecklade benen ytterst består av två lag kompakt benväv som är avskiljda med av spongiöst benväv, diploë. På detta vis bildas platta ben i kroppen dvs frontal-temporal-ossipita benen, mandibeln och maxillen. Även benmanschetten (förtjockning av de långa benen) bildas.
Indirekt ossifikation:
Består av två förbeningsprocesser, dels en förbening på ytan av broskmodellen (perichondral ossifikation) och dels en förbening inne i broskanlägget (enchondral ossifikation). Dessa två förlöper samtidigt
Broskmodell ersätts av benmodell genom deponering av benmatrix på existerande broskmodell. Broskmodellen är mjuk vilket underlättar födelse. Broskskelettet byggs upp av chondrocyter. Sedan bryter chondroklaster ner chodrocyterna vilket ger kalcifierat broskmatrix med tomma lakuner (primär fas).
Blodkärl bildas i brosket och tar med sig benbildande celler som invaderar brosklakunerna i sekundär fas och blir osteoblaster. Rörben som femur och humerus bildas på detta sätt.
Rörbensbildning ( genom endochondral benbildning ):
bildas från broskmodeller
1. Först sker intramembranös benbildning inne i perikondriet. Detta ger benmanschett. Perikondriet blir periost.
2. Chondrocyterna degenerar i broskmodellen och broskmatrixet kalcifieras. Blodkärl från periost genomtränger det kalcifierade matrixet mha osteoklaster.
3. Osteoprogenitorceller kommer in och syntetiserar benmatrix på den gamla broskmatrix, primära ossifikationscentra.
4. När osteoklasterna har upplöst de förkalkade broskgrundsubstanen i ossifikationspunkt har det centralt bildats ett hålrum i diafysen, en primär märghåla som innehåller primär benmärg. Samtidigt har det perichondrala benväv förlängt sig ut med bägge epifyser och även växt i tjocklek med en appostinel växt.
5. Senare uppstår sekundära ossifikationscentre i epifysen.
6. Brosk finns nu bara i leder (hela livet) och i fysen dvs. mellan epifys och diafys. Här kan brosk bildas och sedan övergå till ben vilket ger längd tillväxt. Vid 20-årsåldern slutar brosket att proliferera och man slutar växa.
Under växten föregår det en broskcellproliferation samtidigt med en broskcelldegeneration och en chondral benvävsbildning. Epifysskivan är rörbenets viktigaste växtzzon. Zonerna delas upp i:
1. Mot själva epifysen är det en zon av fosterbrosk (vilande broskceller). Detta område representerar epifysskivans reservbrosk.
2. Närmare diafysen finns en utpräglad proliferationszon, som består av broskceller. Broskcellerna är ordnade parallellt med benets längdaxel.(”söjlebrusk”)
3. Nästa zon består av stora blåsformade broskceller. Cellerna är olika mognade. Den mest mogna cellen finns närmast diafysen,
4. Den fjärde zonen, som är en förkalkningszon är små. Broskcellerna är döda och på väg att resorberas.
Man kan skilja mellan perichondralt och enchondralt bildat benväv, eftersom enchondralt benväv innehåller en kärna av förkalkat brosk. Den färdigutcecklade benväven består av lamellärt benväv.
Benväv i rörbenen får näring genom blodkärl i benmärgen, som grenar sig i Haverska/ Volkamanska kanaler, medans benväv i mindre ben får näring från blodkärl i periost.
Efter benbrott stängs brottet först av benväv, senare ombildas den till ben vid bildning av benväv från osteoblaster i den djupa delen av perioist och endost.
--------------------------------------------------------------------------
Men jag är inte bitter! Hoppas jag motiverar lika mycket som skrämmer, ha en god helg i vart fall, och känn dig trygg i att din läkare är enormt brett utbildad i den sjuka friska människokroppen!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)