torsdag, december 27, 2007

Mellandagsfunderingar från Arlanda

Så var julfirande samt barndomshemsmys över för den här gången, av allt att döma för sista gången innan sommaren. De allra viktigaste kanske man hinner med att träffa någon gång före juli, men tyvärr är det mer dröm än verklighet.

Julen har varit god, med mycket mat och mys. Dock lyckades jag pricka in magsjuka alldeles kl 0336 på julaftonsmorgon, en sjuka som höll mig sängliggandes på självaste dopparedagen. Kalle Anka småsnarkade jag till, jag tror jag höll ut till när mössen kom på att "Ja! Vii ska syy den!" Ni liksom jag vet hur resten går, men trots att jag kan spela upp hela Kalle Ankas jul i mitt huvud så är det något med de där jultraditionerna du bara måste ha. Vissa jullåtar krävs för att komma i stämning. Kalle Anka, förstås. Julgran, inkl. huggning och pynt. Listan kan göras lång, men vi blir alla barn i den bästa och tryggaste av världar då vi kan minnas tillbaks till vår barndom och känna samma smaker, samma dofter, samma färger, som då. "Det är något världsligt över det där", som vår vän Percy skulle ha sagt.

Nog med självömkan.

Väl på Arlanda kan man inte annat än konstatera att det nu är dags att verkligen ta sig i kragen och ställa in sig på tentaplugg i tre veckor, 21 dagar, nonstop. Fram till den 7:e blir det en del biokemi, och därefter 14 dagars fysiologiläsning, eller "köttande" som vi väljer att kalla det när saker och ting bara skall in i minnet.
Det är inte utan vemod jag väntar tre timmar här på ett plan som tar mig till Kastrup, för att därefter ta tåget kl 23, med beräknad insnubblingstid kl 0130 i min lägenhet i natt. Dock väntar en ny, finare lägenhet på mig när jag kommer ner, så jag hinner inte mer än somna förrän jag skall upp och packa ihop mitt liv och styra kosan 3min nordösterut.

Det kommer att kännas konstigt att lämna den lägenhet man har fnyst, skrattat, gråtit och svettats i i snart två år nu; en första lägenhet har du bara en gång. Kul att den skall ersättas med något bättre, så, annars vore det litet förargligt förstås.

Hoppas ni haft en god jul, samt att ni lever med hoppet om ett bättre jordaliv nästa år, i skuggan av den mörka avslutning på detta 2007 vi nu har sett med demokratimord och kaos i många delar av världen. 2008 har förutsättningarna för att vara ett optimismens år, för då är det:
-Presidentval i USA. Världens mäktigaste skall bytas ut, och alla toppkandidater ser ytterst intressanta ut, dvs bättre än farbror Bush. Särskild demokraterna ser intressanta ut tycker jag, än mer efter att ha sett en konservativ valdebatt.
-År tre med vår "nya" regering. Mycket har gjorts, mycket kommer att göras. Jag är granskande ödmjukt positiv hittils! Tvivlas det kan ni alltid gotta er i alternativets missöden (googla eller min-blogg-sök på "mona fifflar" ex). Skall bli särskilt intressant att se hur by-the-nationalekonomibok-styrda regeringen hanterar en stundande konjunktursvänging.
-Nya klimattoppmöten. Danskarna skall annars hålla motsv. Bali-mötet 2009, vi får väl se om den stora vändningen sker på mina domäner.
... Listan kan även här göras lång, men kom ihåg att i dag är morgondagen du oroade dig för i går.

"Don't worry about the world coming to an end today. It's already tomorrow in Australia. "
Charles Schulz

God fortsättning!

lördag, december 15, 2007

Tankeexperiment med mat

Låt oss säga att du slutar äta, av någon anledning. Hur länge kan du eg. överleva?

Håller du dig vilande, så förbrukar du motsvarande ca. 2,1oo kcal/dag. Om inget tillförs, måste all denna energi komma från dina lager. Följande sker, under förbehåll att vattentillgången är optimal:

1) Kolhydratlagrena töms. Du har glykogen, dvs socker (eg. glukos)-lager i lever och muskulatur, men musklerna saknar enzymet som fullständiggör omvandlandet till glukos som sedan kan föras ut i blodet, varför all glykogen från musklerna direkt går till muskelenergiförbruk. Inget att hämta här alltså. Däremot finns det i levern en glykogendepå på ca 3,000 kcal. Dessa tar slut först, och räcker därmed ca 1,5 dagar.

2) En "standard" 70-kg man har fettdepåer på motsvarande 131,000 kcal. Denna stora depå kan hypotetiskt räcka i dryga två månader (!).

3) Proteindepåer, som inte i sig existerar, utan får tas från 50% av din muskelmassa, kan ge dryga 20,000 kcal extra, och därmed hålla dig vid liv ytterligare dryga 10 dagar.

Wow, tänker du kanske nu, inga problem att överleva på en öde ö då, så länge det finns vatten tillgängligt. Dock har du kanske räknat ut att det kräva mer än energihaltiga substrat för överlevnad. Det ickeexisterande vitamin- och mineralintaget (där många vitaminer möjliggör i energiomsättningen i kroppen, ex vitamin B2, riboflavin, som ingår i den basala reduktionsekvivalenten NADH) gör dessvärre att du efter en vecka eller två inte längre kan överleva.


Ät frukt och drick vatten, och tänk på vad experterna säger: obesity (fetma) reflects a chronic excess of energy intake over expenditure.

;-)

torsdag, december 13, 2007

Kärt återseende!

Tack SVT, för det fantastiskt vackra luciafirandet från Zorngården i Mora!

Det är inte utan melankoli man vaknar, väl medveten om att det är lucia, men utan något familjärt
lussetåg eller ens möjlighet att se det på ex tv4 (kanske det var tidigare på morgonen?). Nåväl, jag går således in på svt.se och finner att "Lucia kommer till dig i Play" - från dalarna dessutom.

Utomordentligt trevligt att som utlandssvensk ändå kunna fira lucia på hemmaplan. Det väcker många känslor, och det inom all förståelses gräns- tänk alla de år du i juletider på dagis, förskola, småskola, högstatium, ja tom gymnasiet har sjungit, spelat och upplevt en närmast upphöjd julstämning. Sådant ligger lagrat i amygdala / hippocampus måste jag som neuro-nörd påpeka, och kan lockas fram igen - ofta med ett slående emotionellt inslag.

Vilken trevlig start på dagen! God och glad lucia allesamman!

tisdag, december 04, 2007

Hjärtfysiologi

Hjärtat, the old ticker. Tänkte delge lite vardagsplugg... Här är ett urdrag ur en seriös äldre studerande som svarat på skolans målsättningar för vad vi mer precist skall kunna inom blod, blodbildande organ och kretslopp.


  • definere anæmi,

- Er blodmangel, hvor blodets totale hæmoglobinmængde er nedsat, eller hvor antallet eller volumen af erythrocytterne er nedsat. Dvs. nedsat Hb-konc. eller nedsat hæmatokritværdi.

  • angive årsager til icterus (gulsot)

- Forhøjet mængde bilirubin i plasma.

- Kan skyldes:

- Medfødt defekt i glucuronyl transferase aktiviteten, som medfører en mangelfuld kobling mellem bilirubin og glucuronsyre --> ophobning af bilirubin i plasma.

- Øget hæmolyse (præhepatisk icterus)

- Skade på leverceller, hepatitis (intrahepatisk icterus)

- Galdesten (posthepatisk icterus)

- Bilirubin er en vigtig komponent i galden, hvor ca. 85% af denne kommer fra hæmolyse.

  • angive membranpotentialets størrelse som funktion af tiden under en hjertecyklus i celler fra
    sinusknude, atrium og ventrikel, (R&T s.243)

- SA-knuden: Pacemakercellerne i SA-knuden ligger på –60 mV og depolariseres langsomt under diastolen (4) først via spændingsstyrede Ca2+-kanaler og senere kommer også Na+ -kanaler til. Membran Potentialet når derfor hele tiden længere mod tærskelværdien og når denne nås kommer AP. Dette kaldes pacemaker potentiale. Nodulær AP er dog mere langsom end ventrikulær AP, da hurtige Na+ -kanaler ikke spiller den store role, men derimod langsomvirkende Ca2+-kanaler som er den primære årsag til upstroke. Når membranpotentialet når tærskelværdien sker der en depolarisering (0) til ca. + 20 mV. Derefter repolariseres membranen (3) da K+-kanaler åbnes. Der ses ingen plateau dannelse da K+ permeabiliteten først stiger senere i dette forløb. Faldet i K+ permeabilitet får et nyt pacemaker potentiale til at begynde. Varer ca. 500 msek. Se desuden tegning s. 243 i R&T.

- Membranpotentiale for ventrikel: Vm på – 90 mV i diastolen. Ved elektrisk stimulus enten udefra eller fra nærved liggende celle sker en depolarisering (0). Dette skyldes at MP når tærskelværdien, hvorved de spændingsstyrede Na+ -kanaler åbnes og Na+ strømmer ind i cellen. Cellen depolariseres nu til + 20 mV. Herefter forekommer et lille fald (1) i potentialet til ca. 0 mV. Dette skyldes en lukning af Na+ -kanalerne samtidigt med at der åbnes for K+ -kanaler så K+ kan strømme ud af cellen. Dette kan repolarisere membranen en smule.

Plateaufasen (2) opstår fordi der åbnes for nogle Ca+ -kanaler. Dette skaber et nogenlunde ens antal af både åbne Ca+ -kanaler samt de strømmæssigt modsatrettede K+ -kanaler da ikke alle K+ -kanaler er åbne. Derfor ændres MP ikke betydeligt under denne fase. Plateaufasen efterfølges af repolarisering (3) som skyldes lukning af Ca+ -kanaler samtidigt med at flere K+ -kanaler åbnes. Den øgede K+ -permeabilitet får MP til at gå mod K+ Ligevægtsvægts potentiale. Cellen når igen et hvilemembaranpotentiale (4) på – 90 mV. Hjertet er igen i diastolen. Dette potentiale opretholdes via åbne K+ -kanaler som er åbne ved meget negative MP. Disse K+ -kanaler, kaldet inward rectifier K+ -channels, tillader ikke efflux af K+ ved depolarisering. Det er disse der endnu ikke er åbnet igen under plateaufasen, men som så senere åbnes under fase 3. Hele forløbet varer ca. 200 msek.

- Membranpotentiale for atrium: Minder meget om ventriklen, men mangler en definitiv plateu fase. Hvilemembranpotentialet er på –90 mV. Der er ingen definitiv plateaufase (2). Langsom (ikke så direkte) repolarisering i fht. ventriklens repolarisering, pga. større K+ efflux under plateaufase i atriale myocytter. Varer ca. 200 msek.

- Disse fase inddelinger gælder for atrium og ventrikel:

- 0 = depolarisering

- 1 = systolen

- 2 + 3 = repolarisering

- 4 = diastolen

- Refraktær periode i fase 1, 2 og 3



Och här sitter jag en tisdagskväll och plitar ner jonströmmar och volymändringar, EKG och Starlinglagarna. Nåväl, nu skall jag unna mig en varma koppen och det latmannamässigt slentrianslappande jag i dag förtjänat.

söndag, december 02, 2007

Börjar närma sig...

Och därmed knyta sig i magen. För hur humant är det eg. att tenta av en hel termin i en och samma veva, där du efter två kuggade omtentor är kickad från den utbildning du lagt din själ och dina slantar i?

Nåväl. Alla är av just den anledningen tokstressade kring tentamensperiod, då en första kuggad tenta innebär omtenta. Då du kommer till omtentan sitter du med vetskapen att du - om du kuggar den igen - får ett allra sista försök, innan det är adjöss med din dröm, ditt liv.

Nåväl, så dramatisk var det inte meningen att vara, men mina tankar går till de i min klass som skrev omtenta i fysiologi A-kurs (hjärna etc), där 60% kuggade re-examen. Därmed skall detta 40-talet människor sätta sig på now-or-never-tentan och göra vad de kan, och detta samtidigt med (dvs utöver) de tentor jag nu börjar bli nervös inför.

Men, det har gått för och det skall gå igen. Den här terminen har jag som sagt för första gången kännt att jag har lite styr på läget. Ungefär som i gymnasiet - du vet vilken nivå du skall ligga på för att klara dig, och du behöver inte stressa upp dig över den oändliga mängd detaljer som skolan stundtals hostar upp för dig på föreläsningar och framför allt i den ibland idiotiskt skrivna kurslitteraturen.

I fysiologi har jag Boron and Boulpaep, ett par Yale-professorer som gjort allt för att inte glömma några detaljer i sin bok - deras heder står ju på spel. Sedan ryktas det ju om att många amerikanska författare får betalt per sida, något som inte minst märks i vår biokemibok, skriven av Thomas M. Devlin, där han på 40s beskriver något som den utmärkta sammanfattningsboken (illustrated review) Lippincott gör på de fem.

Nåväl. Den 7:e är det dags för biokemi-tenta, och den 20:e den stora fysiologitentan. Januari alltså. Därmed inte tvunget, men för mitt psykologiska välbefinnande måste, jag ha åkt tillbaks till Danmark och plugget efter fem dagars jullov (var kommatecknet nödvändigt efter "måste"? Min svenska börjar bli knagglig). Det är i vart fall bättre än anatomiterminen, där många satt och läste på självaste julafton. "-Och vad har tomten med sig till dig då, lille vän? -Musculi sternocleidomastoidei et scaleni ant, med et posteriores..."
Vi har tänkt, med tanke på de tre återstående veckorna innan Sverigeresan, att nu första veckan repetera hjärtats anatomi, fysiologi samt gå igenom dess gamla tentafrågor, för att den andra veckan köra lungorna, och den sista - i lag med redovisning av vår prostatacanceruppsats samt en tvådagars etikkurs - köra farmakologi samt arbets- temperaturs- och biokemisk fysiologi. På detta skall biokemin klämmas in någon stans, vart vet jag inte as of now. Men det känns ok. Vädret är ändå piss, dvs danskt novemberväder (ja det är december, men som tidigare nämnt är det november mellan oktober och mars här i DK!), och det finns inte mkt annat att göra nu än att...plugga. Tråkigt men sant.

Men ingen läsning utan sömn, således... Nattinatti!

lördag, december 01, 2007

Ytterst intressant artikel

Fasen alltså. Ibland springer man på pärlor. Den här artikeln ger en ahaupplevelse av det större slaget. Mkt intressant, glöm bara inte att förhålla er kritiska, i sann akademisk anda...


Dn.se Kultur, bokrecension
"Desiring Arabs" Joseph Massad University of Chicago Press

"Västs problem med arabernas sexliv
På den tiden araberna hängav sig åt erotik framställdes de i väst som omogna och primitiva. När de nu i stället förtrycker sexualiteten anses de hämmade och efterblivna, menar Joseph Massad som har skrivit en bok om ett arabiskt kulturkomplex.

...
De [araberna] fick komplex. Allt som tycktes bekräfta härskarnas [europeernas] bild av Orienten som utsvävande framstod, för dem själva, som tecken på bristande civilisation, och för att hantera skammen anställdes - i synnerhet efter imperalismens intensifierade dominans vid 1800-talets slut - ett allomfattande reningsbad.

Smutsen måste bort från den arabiska kulturen. Så försvann plötsligt homo­erotiken från poesin, efter att ha varit ett stående inslag så länge någon kunde minnas, och så omprövade islamiska lärde sin generösa inställning till preventivmedel och abort.

Men under 1970-talet muterade plötsligt orientalismen. Fram till nu hade Orienten varit abnorm i kraft av sin lösaktighet: nu blev den efterbliven i egenskap av sina hämningar. Sedan 1970-talet har, konstaterar Massad, väst speglat sig mot Orienten som en plats där man inte har fri sex, där man lägger locket på i frågor om sexualitet, där one-night-stands är ett okänt fenomen, där njutningar bekrigas med hedersmord och - framför allt - med slöja; torr sex, med make ovanpå maka, är det enda som tillåts under de islamiska prästernas nitiska blickar.

Denna mutation, detta totala lappkast i orientalismens retorik har ägt rum samtidigt som den borgerliga sexualiteten omdefinierats och rekonstruerats, från pionjärkapitalismens självbehärskning till senkapitalismens omedelbara begärsuppfyllelse.
..."

onsdag, november 28, 2007

Lägesrapport och ordbajsning

Hallå mina vänner!

Går lite trögt m bloggandet nu, mycket beroende på allt som händer i mitt liv samt plugget, som blir allt intensivare. 7:e januari har vi examen i biokemi C-kurs, och två veckor senare blir det den enorma fysiologi B-examen det ryktats så om.

Är dock klar med alla småarbeten och labbar - en hjärtlabb där vi skrev dryga 40s labbrapport, samt en lunglabb där det blev dryga 50s m 1,5 radavstånd. Huga. Sedan har vi skrivit ett arbete om prostatacancer och dagens PSA-mätningar, som är minst sagt bristfälliga, samt reflekterat detta mot EPCA-2, early prostate specific antigen, som ser lovande ut för framtiden. Det sista som varit var ett etikarbete inom vetenskapsteorin, där vi i en grupp på tre personer reflekterade olika etiska skolors samt vår egen syn kring fallet med den Hunters-sjukas 10-miljoner-SEK-om-året-medicin, och om det är rätt eller fel av Karolinska att först neka honom behandling av ekonomiska skäl. För tänk vad många andra patienter som kan få det så mycket bättre för tio miljoner. Eller? Ju mer vi kan behandla, desto längre kan vi hålla kvar "naturens utvalda svaga" som socialdarwinisterna kallar det, vilket snart leder till en ohållbar situation. Eller? Sätter du sedan det i relation till hur mkt tio miljoner kan göra på världsplan för fattiga och sjuka människor, så förstår ni att de 15s inte tog lång tid att skriva!

Annars är det inte så mkt sådant på läkarutbildningen, i vart fall inte i Danmark. Jag skrev klart många fler arbeten och uppsatser under min gymnasietid, måste jag säga!

Jag har hunnit med att arbeta lite i alla fall. Först 8h med en självmordsbenägen 70-årig man, sedan en manisk dubbeldiagnostisk man i 40-årsåldern. Måste säga att kontrasterna var slående, men att jag lärde mig minst lika mycket på vardera arbetspass.

För hur känner sig egentligen en gammal elitmilitär, när han inte ens får gå på toaletten med stängt dörr, för att en yngling som jag är satt att tvångsvakta honom, för att han är suicidal?
Vad är det som driver maniska patienter till att aldrig kunna slappna av, att hålla låda i 8h i sträck? Manodepressiva inslag förekom, ofta mycket hastigt där den dittils karlakarlige domderande figuren helt plötsligt faller ut i tårdrypande gråt.
Jag fann mig själv förstummat gapande, åtminstone inombords, fler gånger under den dagen än jag hunnit med hittils i år. Oförutsägbarheten är slående på en psykiatrisk avdelning. Vad som helst kan hända, och de märkligaste ting kan komma ur folks munnar.

För övrigt skall jag flytta den 1:a januari, vilket jag glädjer mig något enormt åt! Min kära gamla lya kommer nog väcka en del nostalgiska minnen när jag en dag tänker tillbaks på den, en första lägenhet har man bara en gång! Flyttdatumet hade kunnat varit bättre, men man tager vad man får.

Det är mycket gastro-intestinal-fysiologi nu, och snart skall det börjas repeteras, allt vad jag lärt mig under den här terminen. Det är ändå lite lustigt, hur du med stora ögon och nästan dreglande mun kan läsa om den spännande människokroppen, för att i efterhand komma på att du spenderat två upphetsande timmar med...bajsfysiologi! Rectum, analkanal och de två sphinctrarnas funktion och själva defekationen (feces = medicinska för att utföra sitt behov av den större slags). Ja tänk vad livet bjuder på överraskningar ibland!

Håhåjaja...

fredag, november 16, 2007

"Gifte sig med tik
En indisk bonde har gift sig med sin hund i ett försök att slippa en förbannelse som han tror drabbat honom sedan han dödat två hundar som parade sig på hans fält."

Dn.se


I dagens moderniserade kapitaliserade globaliserade värld är det klart lättare att hitta likheter mellan människor och kulturer, än att hitta ting som skiljer oss. Små påminnelser kommer dock då och då, och vad kan man annat än gapa, acceptera och ta till sig. So alike but so different...

tisdag, november 13, 2007

Ps...ang valet

Borgarna ser ut att gå mot en seger här borta. Ytterst intressant är att:

1) Asylsökarna är en av de hetaste valfrågorna. Irakkriget? Nej, även om asylsökande till mångt och mycket kommer därifrån. Många använder Sverige som skräckexempel: "Vill ni ha det som i Sverige?" Jag står förstumad.
2) I det där valtestet jag gjorde ställdes inga frågor om Irak-kriget, men jag tror att tre av tjugo frågor gällde invandringspolitik.

Var blev det av skatterna och ekonomin? Den danska ohälsan? Klimatet?
Hur efter är dansk valdebatt egentligen? Det enda parti som tycks prata om koldioxid och växthuseffekt är det småpopulistiska SF, socialistisk folkeparti, som mycket därför gör ett kanonval. När t.o.m. USA pratar miljö, skjuter danskarna upp det till nästa val. Jag står, som sagt, förstummad...

Den friska människokroppen är sjuk! #2

Om det varit marathonlopp mellan oss och några vanliga svenska djur, är det inte säkert att människan hade segrat. Den skrämmande och till synes oligiska slutsatsen får man dra av den tabell som vår arbetsfysiologi-föreläsare visade upp för oss i dag. Syreupptagningsförmågan per minut, som ju i stort bestämmer konditionen, är nämligen lägre hos människan (ca 45 ml /kg kroppsvikt) än hos travhästar (140 ml / kg), hundar (120 ml /kg) och...grisar (62 ml / kg kroppsvikt)! Tänk på det när du sticker kniven i en gris nästa gång. "Han hade kunnat bli en god travnasse"...


Grisens anatomi borde hindra den något, dock, så se detta med glimten i ögat =)

Konditionsanpassning hos oss människor, eller rättare sagt vår fysiologiska anpassning till träning, tillskrivs till största delen ett ökat cardiac output (den volym hjärtat pumpar ut per minut), och då främst slagvolymen (volym per slag). Sedan görs kroppen - vid dynamisk träning - om så att cellerna lättare och till större del bryter ner fett och inte bara sockerdepåerna (glykogen). Good news för människor med hyperfagi (storätare på finare språk), om inte annat. Böckerna nämner dock att det största problemet med att tillskriva patienter träningsprogram är att en avhoppsprocent på över 50 är klar regel, i alla fall i USA.

Bara så att ni vet...

torsdag, november 08, 2007

Val och val...och funderingar kring val!

Så här skall det absolut inte göras:
danskfolkeparti.dk

"Vi har fört Danmark på rätt kurs" (Dansk folkeparti är stödparti till regeringen as of today)
"Dansk folkeparti har hela tiden arbetat för att göra Danmark tryggt"

"Men något hotar..."
"Trygghet är ingen självklarhet."

"Den 13:e november avgör du, om Danmark skall förbli tryggt."
"Ännu är det ditt land. Ännu är det ditt val". (Kan tolkas som "fortfarande" alternativt det mer skrämmande "än så länge")

"Danmark skall föras säkert i hamn."

---
Så här skall det göras:
"Meet Barack Obama"

Vet inte om jag skall skratta eller gråta eller - som min kropp och mitt sinne säger mig - dras med och rysa inombords. Skrämmande - även om jag gillar Obama - hur en kampanjapparat på ett antal miljoner dollar med psykologers hjälp kan sätta ihop material som påverkar oss på precis "rätt" sätt, ift signalsubstansfrisättande od.
(Detta såtillvida vi inte är negativt inställda till det redan från början: är du moderat och ser en medryckande film från V, så skakar du nog snarare av ilska).

Ps.
Fler kul/intressanta videor om danska valet, för oss svenskar att gotta oss i:
"DANSK FOLKEPARTI VALGFILM 2007" (mina citationstecken)
Hvorfor har vi ingen Zlatan?

Ps2.
Gjorde fö ett klassiskt valtest på tv2.dk.
Kan stolt (?) berätta att jag är 81% "radikal venstre", tillika 81% kristdemokrat. Förvirrande? Ja. Minst lika förvirrande som det röda "v", som i Sverige betyder "Vänsterpartiet", men över sundet står för "Venstre", det största borgerlia partiet, tillika regeringsparti med Anders Fogh R. i spetsen. Ett grönt "c" står här för "Konservative", och inte "Centerpartiet" som hemma i Svedala. Mer förvirrande blir det när "mitt parti" , de "Radikale venstre", inte är de ännu borgerligare venstre, utan faktiskt ett parti som är med vänstervridna än dessa. Jag vill mena att de är grönliberala, men stödjer en socialdemokratisk regering. Tur att jag inte får rösta i Dk än...

fredag, oktober 26, 2007

Den friska människokroppen är sjuk! #1

En anledning till att så många frivilligt kan sätta sig ned och råplugga i sex år - knappt utan att resa sig ur stolen - är faktiskt att människokroppen är fantastiskt intressant! Den upphör aldrig att förvåna, och jag ångrar att jag inte börjat skriva tidigare om de små tingen som fascinerar mig. Dock hade jag tänkt detta att bli en följetong, en slags "Did you know" fast på svenska och om människokroppen. Håll till godo!

--

Anatomin är ett stort ämne. Enormt faktiskt, det tar "bara" ca ett år med 40h/veckan att bemästra den, för att illustrera komplexiteten litet.

När du så sitter och läser - och vet med dig att du skall kunna vart enda ord utantill - så är det vissa gånger du kliar dig extra hårt och mycket i huvudet.

Varför Gud, varför?

-Varför har du åtta ben, bara i handroten?
os scaphoideum, os lunatum, ostriquetrum, os pisiforme, os trapezium, os trapezoideum, os capitatum, os lunatum. Lägg därtill tre ben i vardera finger, (proximalis, intermedius, distalis) plus två ben i det vi dagligen kallar "tummen". Plus de fem sk. metacarpalben (I-V)
som utgör större delen av handen. Jag får det till 27 ben i allt. Jag börjar dock bli ringrostig, känner jag, så ursäkta ev. bortglömda ben och felstavningar =)

- Varför har du 20 muskler, bara i underarmen? Japp du skall kunna alla. De ligger i lager, och utöver små små skillnader gente varandra på handen och underarmen. Här är musculus pronator teres. Nämnde jag att du skall kunna alla detaljer kring muskeln också? Ursprung, förlopp, fäste, nervinnervering, blodförsörjning, relation till andra strukturer (muskler, nerver, ben), fuktioner, antagonister, ja listan kan göras lång.


...och här ett trevligt utval, i tvärsnitt, motsvarande om du sågar av underarmen och tittar "in" i den. Vi hade som sagt människopreparat som dessa i såväl undervisning som på examen, där en liten lapp med "A - B - C - D - E" fanns utmärkt - vad heter dessa?
--------------------------------------------------------------------------
- Ossifikationen. Ja, nu skall jag tråka ut er så att ni förmodligen inte läser mer än - jag gissar på 20 rader. Till vår anatomitenta skall du kunna - utantill - "redogöra för benvävets direkta och indirekta ossifikation samt vilken typ av ben som utvecklas härifrån"


Ossifikation: bildning av benväv, som alltid föregår med att osteoblaster syntetiserar och secernerar organisk benmatrix, som kort därefter genomgår mineralisering. Förbeningen föregår i ett ossifikationscentrum, det första kallas det primära ossifikationscentrum och det senare det sekundära ossifikationscentrum.

Intramembranös ossifikation (direkt ossifikation):

Benet bildas direkt från mesenchymet (vävnad under fosterutvecklingen som ännu inte differentierat). Startpunkten är primära ossifikationscentra där grupper av celler differentierar till osteoblaster. Osteoblaster lägger sig epitelaktigt på kollagena fibrer och börjar bilda det mjuka osteoid. Efterhand omsluts osteoblasterna och deras utlöpare av osteoidet, som förkalkar, och de blir till osteocyter. Cellutlöparna finns i canaliculi. På detta sätt bildas spiculae och på ytan sitter osteoblasterna. Efterhand växer de små spiculae ihop och bildar benbjälkar, trabeculae, och dessa bildar tillsammans ett spongiöst bindväv. Till slut har det bildats så mycket benväv att de färdig utvecklade benen ytterst består av två lag kompakt benväv som är avskiljda med av spongiöst benväv, diploë. På detta vis bildas platta ben i kroppen dvs frontal-temporal-ossipita benen, mandibeln och maxillen. Även benmanschetten (förtjockning av de långa benen) bildas.

Indirekt ossifikation:

Består av två förbeningsprocesser, dels en förbening på ytan av broskmodellen (perichondral ossifikation) och dels en förbening inne i broskanlägget (enchondral ossifikation). Dessa två förlöper samtidigt

Broskmodell ersätts av benmodell genom deponering av benmatrix på existerande broskmodell. Broskmodellen är mjuk vilket underlättar födelse. Broskskelettet byggs upp av chondrocyter. Sedan bryter chondroklaster ner chodrocyterna vilket ger kalcifierat broskmatrix med tomma lakuner (primär fas).

Blodkärl bildas i brosket och tar med sig benbildande celler som invaderar brosklakunerna i sekundär fas och blir osteoblaster. Rörben som femur och humerus bildas på detta sätt.

Rörbensbildning ( genom endochondral benbildning ):

bildas från broskmodeller

1. Först sker intramembranös benbildning inne i perikondriet. Detta ger benmanschett. Perikondriet blir periost.

2. Chondrocyterna degenerar i broskmodellen och broskmatrixet kalcifieras. Blodkärl från periost genomtränger det kalcifierade matrixet mha osteoklaster.

3. Osteoprogenitorceller kommer in och syntetiserar benmatrix på den gamla broskmatrix, primära ossifikationscentra.

4. När osteoklasterna har upplöst de förkalkade broskgrundsubstanen i ossifikationspunkt har det centralt bildats ett hålrum i diafysen, en primär märghåla som innehåller primär benmärg. Samtidigt har det perichondrala benväv förlängt sig ut med bägge epifyser och även växt i tjocklek med en appostinel växt.

5. Senare uppstår sekundära ossifikationscentre i epifysen.

6. Brosk finns nu bara i leder (hela livet) och i fysen dvs. mellan epifys och diafys. Här kan brosk bildas och sedan övergå till ben vilket ger längd tillväxt. Vid 20-årsåldern slutar brosket att proliferera och man slutar växa.

Under växten föregår det en broskcellproliferation samtidigt med en broskcelldegeneration och en chondral benvävsbildning. Epifysskivan är rörbenets viktigaste växtzzon. Zonerna delas upp i:

1. Mot själva epifysen är det en zon av fosterbrosk (vilande broskceller). Detta område representerar epifysskivans reservbrosk.

2. Närmare diafysen finns en utpräglad proliferationszon, som består av broskceller. Broskcellerna är ordnade parallellt med benets längdaxel.(”söjlebrusk”)

3. Nästa zon består av stora blåsformade broskceller. Cellerna är olika mognade. Den mest mogna cellen finns närmast diafysen,

4. Den fjärde zonen, som är en förkalkningszon är små. Broskcellerna är döda och på väg att resorberas.

Man kan skilja mellan perichondralt och enchondralt bildat benväv, eftersom enchondralt benväv innehåller en kärna av förkalkat brosk. Den färdigutcecklade benväven består av lamellärt benväv.

Benväv i rörbenen får näring genom blodkärl i benmärgen, som grenar sig i Haverska/ Volkamanska kanaler, medans benväv i mindre ben får näring från blodkärl i periost.

Efter benbrott stängs brottet först av benväv, senare ombildas den till ben vid bildning av benväv från osteoblaster i den djupa delen av perioist och endost.

--------------------------------------------------------------------------

Men jag är inte bitter! Hoppas jag motiverar lika mycket som skrämmer, ha en god helg i vart fall, och känn dig trygg i att din läkare är enormt brett utbildad i den sjuka friska människokroppen!

tisdag, oktober 23, 2007

En bild från Kreta...

...kan jag väl bjuda på!



Som sagt - naajs!

lördag, oktober 20, 2007

Föreläsningstider-lov

Hej Viktor, jag är en av de exotiska människor som ska läsa medicin i Odense, håller just på att fylla i mina CSN-papper, men insåg att jag inte vet när vårterminen slutar. Något du kanske har svar på?=) /Emilie

Hej Emelie!

Ursäkta sent svar, men har som du kan läsa om varit ute och rest en sväng!

Skolans officiella datum finner du på http://www1.sdu.dk/health/download/studieinformation/medicinkand/Forelsningstider-ferier.pdf

Efterårssemestret=höstterminen
1. september - 31. januar

Forårssemestret=vårterminen
1. februar - 30. juni

Ferie=lov

Vh, Viktor

Sol, bad och höstångest

Hej mina vänner!

Här kommer en liten lägesrapport från en utvilad, brun och välmående Odensian.
(Valet av "Odensian" före "halv-mas" som i min bloggpresentation, grundar sig i mina nyvunna hemstadskänslor för Odense, som tidigare nämnt.)

Just hemkommen från Kreta faktiskt, därav brun och välmående. Utvilad kanske är att ta i; som vanligt efter en semester avslutas det hela med en sådan utpumpande hemresa att alla energireserver tycks bortblåsta redan första dagen. Eller vad sägs om följande:
2130 hämtar bussen på hotellet. 0130 lokal tid lyfter vi från Chania airport. 0300 svensk tid (dvs 0400 grekisk) landar vi på ARN, Stockholm. Detta utan att veta hur sjutton vi skall ta oss till Danmark igen, en skön ungdomlig inställning alt. flummighet. Handfalna står vi så med vårt bagage, mitt i natten utan vidare vila, och kommer på den lysande idén att nyttja dagens teknik till vår fördel. Således, vi traskar 300m till närmsta internetdator, kollar igenom flyg-, buss- och tågresor hem, för att till slut upptäcka att SAS har "ungdom, sista minuten"-biljetter till Malmö för en lagom summa guldmynt. Mitt i natten, 2h före avgång köper vi så våra biljetter utan några som helst problem, till ingen kostnad för SAS i form av bemanning od. Fantastiskt! Att vi sedan bara hade att själva checka in vårt bagage, visa körkortet och gå igenom de sedvanliga säkerhetskontrollerna gör inte saken sämre - Gud prise ny teknik!
Kl. 0900 lämnar vi Malmö, och i min lägenhet staplar vi in vid 13-tiden, pga div. förseningar (vanligen tar det dryga 2h från Odense till Malmö och tvärtom). Härliga 15,5h, men jag som har 1000km till mitt föräldrahem är ganska van. En dansk berättade för mig - på frågan om vart någonstans i Danmark han kom ifrån - att han "nog har en längre hemresa än dig, Viktor". Jojo... =)

Själva resan då? Jo, vädret var bra sex dagar utav sju. Sol, bad, läsning (varav bara en dag skolrelaterat!) och en och annan utflykt hann vi med. Bilder kommer kanske så småningom.
En av höjdpunkterna var havsutsiken från balkongen, där vi filosoferande blickade ut med ljuvliga grekiska oliver, grekisk kall öl, amerikanska chips och ett glas välkylt Ouzo/vatten. Fantastiskt!

Väl hemma igen slår det mig att löven har blivit lite gulare. Hösten har faktiskt kommit hit också, en bitter påminnelse - även om det är fantastiskt fint nu i oktober - om att den sex-månaders novemberperioden är analkande. Jag vill härmed utfärda en officiell varning: danskt höst/vinter-väder är fruktansvärt! Regn, mörker och ingen snö. Ingen längdskidåkning med choklad i termosen, längs vackra skogsslingor i gott sällskap och med solen bländande reflekterande i snön. Ingen snö för den delen. Bor du i Skåne kanske du är van, men kommer du norrifrån så bör du ta varningen på allvar!

"Det finns tolv månader på året", som danskarna lär sig i skolan. "April - maj - juni - juli - augusti - september - november - november - november - november - november - november".


Januari börjar året
februari kommer näst.


Mars, april har knopp i håret
maj och juni blommar mest.


Juli, augusti och september
härlig sommar är det då,


men oktober och november
och december äro grå

Ni kanske minns den här visan? Skriv om den till danska väderförhållanden så förstår ni kanske att jag känner viss självömkan.
Vi får väl se om min höstdepression kan mildras något av den här resan. Jag har förra årets vinter i bitter åtanke, men för att inte låta alltför vemodig skall jag nu sluta skriva och bege mig ut i det fantastiskt vackra oktober-Danmark! Njut av helg och vetskapen om en vit vinter!

lördag, oktober 06, 2007

Delgivelse av Dn.se...igen

Dn:s ledarskribent Hanne Kjöller, ang. Michael Moores nya "Sicko" och hur den debatterats hos svenska politiker och media:
"... Den koppling till svensk vård som görs i exempelvis SvD (4/10) är en hägring. Inget politiskt parti i Sverige vill organisera sjukvården efter amerikansk modell. Tvärtom råder enighet om att vården ska finansieras gemensamt. Hur det sedan ser ut i utförarledet, om vårdcentralerna är personalkooperativ, privata eller landstingsdrivna, är en helt annan sak.
Och här agerar socialdemokraterna som de alltid gjort. De är emot allting tills borgarna inför det, vare sig det är privata dagis, friskolor eller vårdcentraler. När de sedan införts och blivit populära så vänder socialdemokraterna. Lite i alla fall. Som landstingspolitikerna Dag Larsson (s) som i tidningen Fokus säger "Mitt parti hade en tendens att säga att jorden skulle gå under om en enda vårdcentral bedrevs privat. I historisk backspegel var det en störttöntig inställning. ..."

Men socialdemokraternas inställning i dag är om inte störttöntig så i alla fall besynnerlig. Gärna privata aktörer - men inte för många. Varför inte då? Är det farligt med privata utförare eller inte? Är de farliga finns ju inga skäl att tillåta några.
..."

Vården är ett hett debattämne och bör så vara. Skall bli intressant att följa det hela från marknivå, och att sedemera se hur det utvecklar sig när de stora generationerna blir allt äldre och vårdbehövande, plus att de troligen lever längre, samtidigt som vården kan hålla allt äldre och allt sjukare vid liv. Vart går eg. gränsen? Ulla 70 år med söta små barnbarn behöver en ny höft. Givetvis, skattemedel finansierar. Anders 90 år behöver en ny lever. Hm... Eller varför inte - Bengt 35 år behöver en ny lever - den han har nu är cirrhoserad (skrumplever) pga hans alkoholism. Märta 75 behöver nytt hjärta och ett nytt respirationssystem. Listan kan göras lång, och jag är verkligen inte den som sitter inne med svaren! Framtidens vårddebetter kommer att bli riktigt, riktigt skrämmande...

Kernepensum och resten av utbildningen

Här finner du exempelfrågor från repetitionstentan som skall skrivas av alla på den gamla studieordningen. Detta omfattar alltså det mesta vi lärt oss under de första fem terminerna, och denna examen måste klaras för att få börja på 6:e terminen.

Först efter 6:e terminen får du din bachelor degree och kan börja på andra delen - du blir kandidat (cand.med) och får lära dig patologin och diagnosticeringar, dvs den sjuka kroppen och hur du skall ta hand om patienterna. Denna del görs i block, motsvarande det som den nya studieordningen har redan från termin 1 (motsv. 3-10p-tentor).
För att examinera din andra del av studiet (år 4-6) har du ännu en examen, den här gången på det du lärt dig under dessa 6 terminer. Denna examen skall klaras innan du kommer ut i turnus, dvs. AT-tjänstgöring.

Efter AT på 18-24 mdr (ja, AT/turnus får göras i Sverige även för oss) skriver såväl svenska som danska medicinstuderande en AT-examen, varefter du - om du klarar dig - får din läkarlegitimation.

Som jag förstått det hela har de svenskar som planerar att göra sin AT i Sverige den nackdelen att vi - till skillnad från de svenska läkarstuderanden - skall klara en examen före AT. Därmed går vi upp i vårt livs examen en gång extra - som en extra krydda =)

Förh.vis blir vi grymma läkare!

Frågor och svar ang. studiet #

Mailsvar ang. studiemedel/CSN, de beryktade anatomitentorna (OSAE, etårsprøven),
min förra termin (3:e), studietempot, den här terminen med dess tentor, nya studieordningen, till våren (5:e terminen) med den minst lika beryktade kernepensum, 6:e terminen, och slutligen utlandspraktik.

Hej!

Jo tack, det går fint här nere i DK, tycker att jag funnit mig tillrätta här, känns som min hemstad för första gngen faktiskt. Alltså: kämpa på i början så kommer du dit du också! Alla förutsättningar finns.

Du bör söka 20v pr termin, då CSN har ett totalt max på 20 x 12 = 240 v som du kan få studiemedel för. Jag upptäckte först på 3:e terminen att jag ditintils sökt 21v, varför jag nu tar 19v för att jämna ut.

Japp, 1-årstentan som vi hade slipper ni. Den var vansinnig (belastningsmässigt) men en enorm erfarenhet och ett grymt berg som man överstigit. Dessvärre upplevs det (bl.a. från anatomiprofessorns sida) att den nya ordningen har blivit till det sämre på just anatomifronten. Detta då ni inte har denna tenta på motsv. 30p som gör att du pluggar som en galning och repeterar sakerna tills du blir vansinnig, utan detta är ersatt med block, dvs att ni har det uppdelat på motsv. 5p-tentor. Detta innebär även att ert block 4, med rörelseapparatens anatomi (ben, muskler, leder) skall pluggas in på 8v - räkna med korvstoppning och mkt plugg. Detta är enl. de flesta här på tok för kort tid (ni måste plugga allt för mkt och glömmer sedan allt för snabbt).
Sedan har ni embryologi (fosterutveckling etc), histologi (vävnadslära mikroskopiskt) od uppdelat på motsv. 5p-tentor, vilket kanske gör det mer humant.

Jag har inte hört någon som skrivit efter den nya ordningen (än), men dumpningsprocenten var relativt ok/låg (15-20% tror jag, lite för lågt enligt universitetsstandard som säger att en tenta är för lätt om inte 25% dumpar den).
Den är alltså inte omöjlig men räkna med plugg och i värsta fall svårt att hinna finna ett intresse för det du läser ("lär dig 10,000 ord på 8v, här är boken, sätt igång") - jag upplevde det som att det tog 5v bara att lära sig läsa de förbaskat svåra och tunga böckerna (anatomitermer etc, tar ngn timme per sida i början, utan någonsomhelst överdrift).

Mitt andra år kan du läsa lite om på bloggen. Tredje terminen (Fysiologi A dvs centrala nervsystemet m främst hjärnan, cellfysiologi, muskelfysiologi, nervfysiologi, DNA-biokemi ´Molekylär biomedicin B´ och slutligen examen i psykologigrundkurs) var ok, men om jag anstränger mig för att minnas så hade jag det tufft pga sjukdom och lite sådant, vilket i sin tur föranledde lösa funderingar för första gången på om jag hade börjat alltför tidigt (med bara en termins vila efter gymnasiet). Nåväl - den gick bra och jag är mkt nöjd just nu i alla fall. Vi har ju en förmåga att leva efter morgondagen, samtidigt som vi tycker att det var bättre förr. Arbetar på att ändra det sjukliga mönstret.
Tempot är detsamma - får för mig att ni kommer att ha ett mer alternerande tempo - vissa kurser är lätta och andra tunga, ex. anatomin, vilket föranleder att 8v av ditt liv kan gå i dur varpå de nästkommande går mer i moll. Sedan är ju en stor skillnad att ni så att säga får slappna av efter 8v - efter en tenta, men får tentaplugga desto oftare. Vi har en sakta ackumulerandes ångest och pluggtempo för att sedan alltid bli i överkant eller i värsta fall in absurdum, mot slutet av terminen. Jag tror att du skall vara glad att du läser på den nya ordningen, och att du slipper vara den första generationen som börjar - du kommer att ha en del äldre studerande att ställa en massa frågor som inte jag kan svara på om de olika blocken od (få deras notater etc).

Vi har "bara" två tentor nu efter jul, förra terminen hade vi tre men det täcker förstås lika mkt, varför de tentor vi har nu är större.
Sedan (termin 5) kommer den andra stora tentan (efter 1-års-provet) - kernepensum, vilket innebär "kärn-obligatoriska kunskaperna" - en repetitionstenta som vi inte får en endaste ECTS-poäng för men som täcker allt det vi lärt oss under de fem terminerna du läst (förutom anatomin, dvs 1-års-provet).

Men - jag läser etikurs och biokemi D-kurs redan den här terminen så att det bara blir fysiologi C och kernepensum för mig att tänka på till våren - tror faktiskt att den här terminen blir tuffare än nästa då!

Vi läser hjärta, lungor, ja alla organs fysiologi förutom könsorgan och njurar, som kommer i fys C. Det är enormt intressant, och den här terminen känns väldigt läkarrelevant, vilket ökar motivationen.
Efter kernepensum har vi dessutom 6:e terminen - en termin med två st mindre (3p vardera kanske tentor i onkologi/cancer och sedan immunförsvar), varefter du får åka ut på din första praktik i kliniken, dvs på sjukhus - tre veckor på medicinsk, tre veckor på allmänmedicinsk och tre veckor på kirurgisk avdelning. Jag är dessutom i full gång med att söka utlandsplats - Afrika kanske - för 4 av dessa veckorna!

All the best,
Viktor

Polis, polis...

NEVER SAY TO A COP

1. I can't reach my license unless you hold my beer.

2. Sorry, Officer, I didn't realize my radar detector wasn't plugged in.

3.Aren't you the guy from the Village People?

4. Hey, you must've been doin' about 125 mph to keep up with me. Good job!

5. Are You Andy or Barney?

6. I thought you had to be in relatively good physical condition to be a police officer.

7. You're not gonna check the trunk, are you?

8. I pay your salary!

9. Gee, officer! That's terrific. The last officer only gave me a warning, too!

10. Do you know why you pulled me over? Okay, just so one of us does.

11. I was trying to keep up with traffic. Yes, I know there are no other cars around. That's how far ahead of me they are.

12. When the Officer says "Gee. Your eyes look red, have you been drinking?" You probably
shouldn't respond with,"Gee Officer your eyes look glazed, have you been eating doughnuts?"

10. Do you know why you pulled me over? Okay, just so one of us does.

11. I was trying to keep up with traffic. Yes, I know there are no other cars around. That's how far ahead of me they are.

12. When the Officer says "Gee. Your eyes look red, have you been drinking?" You probably shouldn't respond with,"Gee Officer your eyes look glazed, have you been eating doughnuts?"

torsdag, september 20, 2007

Pär Nuder och det sjuka köttberget

Dn.se

"Barbro Hedvall: Pär Nuder gör mig besviken
”I socialdemokraternas Sverige ska alla ha råd att vara arbetslösa.”Den slogan kan mycket väl tänkas bli oppositionens i nästa valrörelse. Ty så talade dess ekonomiske företrädare Pär Nuder i gårdagens budgetdebatt. Jag lyssnade först undrande, sedan ilsknare: Vad är det för budskap det gamla arbetarpartiet kommer med? Det väsentliga är att människor får vara kvar i arbetslöshet eller sjukskrivning med goda förmåner.

Ekonomiska lockelser har ingen verkan, de leder inte till att människor söker jobb eller anstränger sig mer. När regeringen minskar förmånerna i arbetslöshets- och sjukförsäkring gör den det för att vara elak mot underklassen.
Och så drar Pär Nuder exemplet med en kvinna, sjukskriven i fyra år för depression, som uppgivet säger att hon inte kommer att kunna orka söka något arbete. Nuders lösning är alltså att hon ska fortsätta att få pengar och vara trött och deprimerad.

De sjukskrivna och arbetslösa är vårt folk, är Pär Nuders budskap. Mot denna omsorg finns intet att invända, det gör det däremot mot den föreställning som ligger implicit i socialdemokraternas kritik: Detta att det räcker med att skicka pengar från den offentliga kassan och sedan låta människor sitta i passivitet. Underförstått är att välfärdslandet ska innehålla en stor grupp kassaförsörjda.

Och kassareglerna ska vara så generösa ingen ska avstå från sjukskrivning eller arbetslöshet av ekonomiska skäl.

Jag medger att detta låter befängt, men sådant är det underförstådda resonemanget hos socialdemokratin i opposition.
Det är så att man kan gråta av ilska och besvikelse.
Jag uppskattar inte allt som denna alliansregering företar sig, långt ifrån. Men jag uppskattar dess strävan att restaurera de sociala trygghetssystemen.
..."

En så pass tung person som Barbro Hedvall i ett sådana tunga ordalag. Därför ville jag delge detta.